Friherrinnan hade inga bananer: Potatis

 
 
Vilken härlig dag vi bloggare fick på Nynäs slott. Det är fint att gammal odling uppmärksammas i trädgården. Guidning på utställningarna och god lunch. Nu ska vi göra lite reklam för detta.
 
Utställningen i slottet, gjord av Ingegerd Wachtmeister, gav oss alla en tankeställare om hur vi använder jordens resurser. Under rubriken ”friherinnan åt inte pasta” kan man läsa att hon åt potatis som de flesta andra för hundra år sedan. Före det var det rovor som var vanligast. Potatisen kom till Sverige på 1600-talet och då var det Olof Rudbeck som hade den som blomma i sin trädgård. Vi har väl alla lärt oss att det var Jonas Alströmer som sen på 1700-talet lärde oss ta till vara knölarna.
 
Mina föräldrar odlade mycket potatis på sin gård. Det var fin sandjord och där skördades mängder. Sättning gjordes av familjen själv, men när den skulle upp fanns det ett stort arbetslag som hjälpte till. Mor hade förmiddagskaffe, middag och eftermiddagskaffe till allihop. Jag vet att hon gruvade sig för vad hon skulle bjuda på ibland. I början körde pappa upp potatisen med årder, vilket betydde att potatisen låg kvar i sin blast och plockaren fick skaka av den och sortera i en hink för matpotatis och en för småpotatis. Så småningom skaffades en potatisupptagare, en plog kopplad med en stående stor korg efter, i vilken potatisen slogs bort från blasten. Så lastades den i jutesäckar, kördes på vagn till källare eller potatisgrop. En potatisgrop var en 2,5 meter djup utgrävning i mosand. Väggarna var stabila och där tömdes potatisen i. Man hade ett innerlock, sen isolerande halm och sist ett ytterlock. Här låg potatisen bra till vinter och vår då den skulle upp igen. Då var det till att gå ner i gropen, oftast var det mamma, fylla en hink och sen hissade pappa upp den och tömde åter i säckar som kördes hem. Den såldes till privatkunder eller på torget. Vår häst Maja var med och drog lassen.
 
Härligt att minnas sin barndom ibland, fastän jag nog tyckte det var både kallt och tråkigt att ta upp potatis ibland. Dessutom plockade vi potatis som extraknäck till klasskassan i skolan på flera andra gårdar. Nu har jag i alla fall satt några ”plugg” på min koloni och gläds åt att själv kunna gräva upp min färskpotatis.
 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0