Vädret: Är som det är med eller utan spådomar.

 

 

Om vi inte haft väder hade vi haft mindre att prata om. I alla tider har vädret varit ett diskussionsämne och något att reta sig på. Redan de gamla babylonierna hade åsikter om detta fenomen. De skrev en förlaga till Bondepraktikan för 3000 år sedan. Bondepraktikans kunskaper och uttryck används ännu. Om Anders braskar så är det någon annan som slaskar. Min mormor hade ett uttryck, om östan sol sken på västan moln så blev det regn innan kvällen. Mitt minne är så dåligt så jag kommer inte ihåg om det stämde. Det var alltid soligt och varmt när jag var hos mormor. Inte på vintern förstås men då var man mest inne och spelade Tolva, Mas eller grammofon. Lantbrukare har alltid haft åsikter om vädret. Inget regn, ger ersättning för missväxt. För mycket regn, regnskadeersättning. Kanonväder, ersättning för utslitna skördemaskiner. Någon gång kunde det bli ganska lagom av allt men då blev det ingen extra ersättning.

 

Ibland har jag undrat hur SMHI gissar sig till vädret vi skall få. Jag vet att de har stora datorer till sin hjälp men ibland blir det i alla fall helt fel. Är det som vanlig datafel eller har felet befunnit sig mellan stolens ryggstöd och tangentbord. Jag tror inte att SMHI har använt sig av den enarmade banditen på bilden för att förutsäga kommande dagars väder. Tre apelsiner = stabilt högtryck.

 

Banditen på bilden beslagtog polisen i Eskilstuna på en illegal spelklubb. Om det är en riggad eller ärlig bandit framgår inte av dokumentationen.

 

Förresten var det en fin sommar i år.

 

 

 

 


Väder: Parasoll

 
 

Vilken sommar vi haft! Jag önskar att jag haft ett parasoll då.

 

Parasollets historia är lång. Redan under forntiden hade man sådana i Orienten. Nere i Europa kom det till användning på 1500-talet och här i Sverige på slutet av 1800-talet enligt ordboken. Hopfällbara fanns på 1600-talet. Ordet parasoll kommer av franskans solskärm.

 

Men jag undrar om inte Ulla Winblad hade parasoll på 1700-talet. I en bok av Ernst Brunner om Carl Michael Bellmans liv, beskrivs Stockholm i mustig text. Där finns vindruvor och mullbärsträd, så klimatet var kanske varmare då och ett parasoll kunde vara bra att ha.

 

Detta parasoll är från tiden 1860-1880. Det är av vitt brokadsiden, blommönstrat, fodrat med rosa siden. Kantad med en silkesfrans (100 mm) samt vid doppskon. Trästomme, 300 mm länga spröt och hållare av metall. Doppsko och krycka format som en lyra av ben samt snidat mönster. Ledbart skaft. Gåva från Britta Norén.

 

Doppsko är det skydd som sätts på käppar och paraplyer för att skydda det, då man sätter ner det mot marken. Kollade lite på nätet. Man har hittat en gammal doppsko i kvarteret Åkroken vid utgrävningarna. Den är utformad som en pigg och följer skaftet en bit upp och skruvades förmodligen fast. Jag har sett senare exemplar av dessa käppar med doppsko av metall, gummiskydden är ju av yngre datum. Hos ovannämnde Bellman kan man höra talas om spanskrör, vilket motsvarar käppen idag. De var ofta gjorda av bamburör. I gamla bouppteckningar har jag också hittat spanskrör och var mäkta konfunderad innan jag fick förklaringen.

 

 

Felaktigt val: Min militära bana

 

Valfrihet är ett begrepp som för många har en mycket positiv värdeladdning. Att kunna välja fritt mellan ett antal konkurrenter är kort sagt jättebra. Det ger dig en känsla av att du har möjlighet att köpa en vara eller en tjänst där dina krav på kvalitet och pris tillgodoses. Valfrihet och tillgänglighet är också ett tandempar som prioriteras och hyllas i många sammanhang.

Som många vackra medaljer har även valfriheten en baksida. Du ställs som konsument inför en ibland besvärande kakaduakör som aggressivt marknadsför sina varor/tjänster på ett svåröverskådligt, tidskrävande och ibland ohederligt sätt. Senare års ideologistyrda privatiseringsvåg inom olika delar av den gemensamma sektorn har spätt på mina aversioner. Som exempel väljer jag avregleringen (omregleringen) av apoteken. Sedan 2010 har förvisso ca 350 apotek tillkommit i landet (2013 fanns ca 1300 apotek). Efter drygt fyra år har därmed tillgängligheten förbättrats avsevärt. Däremot finns många frågetecken kring reformen – Hur sköts kärnuppdraget? Får kunderna relevant information om medicinering? Hur mår apotekspersonalen i slimmade organisationer på en marknad med knivskarp konkurrens?

 

Som medicinkonsument håller jag mig självklart till det statliga bolaget, Apoteket AB. Mitt val är ideologiskt och styrs främst av en tro på Apoteket AB som kvalitetsgarant. Jag vet naturligtvis att övriga aktörer på marknaden tillhandahåller de standardpreparat, som jag behöver för bibehållen livskvalitet. Men jag besöker inte dessa ”hudvårdsapotek”. Jag känner en stark aversion mot de privata apotekens aggressiva marknadsföring. Ett exempel är en helsidesannons i DN den 22 september. Här vill en av aktörerna att vi ska ”uppleva hälsa” och går ”all in” med 20 – 25 % på en rad hudvårdsprodukter. I en finstilt text upplyser denna apotekskedja: ”Hos oss kan du hämta ut dina receptbelagda mediciner”.

Sammanfattningsvis är jag inte övertygad om att apoteksreformen medfört väsentligt ökad samhällsnytta.

 

Nu till ett av mina val, som visade sig vara helt fel. Det föremål som jag valt som exempel är från museets samling från flygflottiljen F 11.

Skylten ”Ordersal” påminner mig om när jag ansökte om att bli antagen som reservofficersaspirant i Flygvapnet. Efter en intensiv dag i Göteborg med allehanda tester hade rekryteringsfolket ingen större svårighet att grusa mina planer på en uniformskarriär. Min värnplikt gjordes därför i armén. Det tog inte så lång tid att inse att jag inte skulle satsa på en militär framtid. Jag hade helt enkelt svårt med anpassningen i det hierarkiska systemet. Att ta order var ofta påfrestande för psyket. I synnerhet när man inte ens med livlig fantasi kunde komma fram till syfte och meningsfullhet i det som beordrades.

 

Rubriken ”Felaktigt val” kan tolkas på många olika sätt. Nu vet ni att jag i min ungdom tänkte välja en militär bana som i praktiken totalhavererade.

Ni vet också att jag inte köper fundamentalistiska privatiseringar. Trosvissa valfrihets- och tillgänglighetsivrare får inte min röst.

 

 

Felaktigt val: Spela på riggad bandit

 

På bilden ser vi en ”enarmad bandit” som lämnats till museets samlingar från Polismyndigheten i Södermanland. Spelautomaten hade tagits i beslag från en illegal spelklubb.

 

Denna typ av apparat har en gammal historia. Sittman och Pitt i Brooklyn, New York utvecklade redan 1891 en spelmaskin. Den hade fem trummor med bilder på spelkort. I princip var det en pokermaskin. De var mycket populära inslag på barerna på den tiden.

Spelaren satsade ett mynt i maskinen, drog i spaken och såg om det kom upp ex vis ”par” eller kanske bättre. Det gjordes inga utbetalningar från maskinen vid en eventuell vinst utan vinnaren kunde kvittera ut produkter från baren. Ett par gav en öl och bättre utfall kanske gav en drink. Utvecklingen fortsatte sedan mot den enarmade bandit vi ser på bilden.

 

Det svenska namnet – enarmad bandit – är en direkt översättning från engelskans ” one-armed bandit”, som användes som ett skällsord för förlorare.

Spelet förbjöds i Sverige den 1 januari 1979, men fanns fortfarande kvar på bl a färjor som anlöpte svensk hamn. En liknande typ av spelautomat tilläts återigen i Sverige år 1996. Den kom att kallas Jack Vegas och har bildskärm och knappar istället för mekaniska hjul.

 

Den gamla mekaniska varianten har ofta tre till fyra trummor med symboler på. Spelaren startar ett urverk med hävarmen och trummorna börjar rotera. En mekanism stoppar slumpmässigt en trumma i taget tills alla står stilla och visar var sin symbol i fönstret. Om vissa kombinationer av symboler kommer upp på de olika trummorna blir det vinst.

Flera ”ryttare” förs mot trummorna och när dessa går genom ett antal förborrade hål indikerar apparaten olika vinstutfall.

 

I de tidiga maskinerna fanns tre trummor med vardera tio symboler. De gav tio höjt till tre olika kombinationer – dvs tusen, vilket inte gav så stora möjligheter för spelmakaren att ge ett intressant spelutfall. Senare utvecklades maskiner med fler trummor och med andra symboler. Det gick också att vinna olika stora vinster på flera utfall, vilket gjorde maskinerna mer intressanta.

 

Det finns både ”ärliga” och ”riggade” banditer. En ärlig bandit ger över tid tillbaka något mindre än vad den får in. Den riggade banditen ger däremot alltid mycket större vinst till ägaren.

 

Att spela på enarmade banditer uppfattas av många som ett dåligt val, men att spela på en riggad bandit är definitivt, ur spelarens perspektiv, att betrakta som ett felaktigt val.

 

 

Felaktigt val: Val av rastplats

 

Vårt svenska språk är nog inte så lätt att lära sig, om man inte föds in i det vill säga.

Val kan betyda djuret val; Val kan vara att göra ett val, välja mellan olika saker; Val är också ett gammalt mått, 80 stycken, och användes förr när man räknade sill och strömming. Men den underligaste förklaringen enligt ordboken tycker jag är den här:

”Val, ett fornnordiskt ord för dem som fallit i en strid. De fallna brukade då lämnas på valplatsen som åtel för rovdjur, kanske från början som ett offer till gudarna. Ordet återgår i namn som Valborg samt i valkyria, Valhall och Valfader.”

 

Nu har vi gjort våra val till riksdagen, landstinget och kommunen. Återstår att se den nya regeringens handlingskraft och möjligheter.

 

Mitt val i föremålsarkivet blev något så trivialt som en luftmadrasspump. Givaren av pumpen är Roger Alderstrand som berättar om sin resa med familjen 1958. De packade in tält, campingbord, fotogenkök, lite konserver, gummimadrasser med pump, sovsäckar mm.

 

Samma minnen är vi nog många som har. På 1960-talet blev husvagnen ett alternativ och nuförtiden är det inte många som tältar. Jag minns våra första resor med bil. Vi hade en Adler, en bil som man nog inte skulle åka för långt hemifrån med. Senare en Vanguard, praktisk med bakdörrar och plats för både pappa, mamma, farmor, farfar och mig samt all packning för övernattning. Val, felaktiga val? Nu var det många viljor och val av rastplats var ett hett diskussionsämne.

Där, där är det fint, kan vi stanna där och fika sa mamma? För sent, sa pappa, vi fortsätter en bit till. Jag måste ut jag mår illa sa farfar eller jag. Vi hade båda svår ”bilsjuka” att brottas med. Farmor var för det mesta ”livrädd” som hon sa. Så var det val av tältplats. Ja, men där i hagen är det fint. Där får vi nog stå en natt utan att bonden har något emot det. Stora tältplatser var inte populärt av de gamla, nej ute i naturen skulle det vara. När vi så lyckats få upp tälten, pumpa upp luftmadrasserna och krånglat oss ner i sovsäckar och bäddat åt två i bilen, så kunde man ge sig sjutton på att luften gick ur någon madrass i en av skarvarna eller så försvann proppen.

En gång valde vi en tältplats i ett grustag, natten blev regnig och vattnet blötte ned granriset vi lagt som underlag i tältet. En gång vaknade vi i en kohage. Oj, oj vad många felaktiga val vi gjorde. Men man minns ju bara de glada stunderna.

 

 

 


Felaktigt val: Låg det i luften?

 

Kanske låg det i luften då vi satt och fikade vid vårt första höstterminsmöte med seniorbloggarna den 12 september (två dagar före valet) – då vi bestämde att temat för bloggen skulle vara Felaktigt val. Vår högt värderade Egon som föreslog rubriken på temat kände nog på sig att det förestående valet skulle gå fel. Enligt min mening så hade han alldeles rätt. Det blev fel. I flera dagar har jag gått omkring och känt mig betryckt. Kanske borde man istället visa sitt missnöje med någon form av demonstration. Som föremål till den här bloggen valde jag en harskramla och en sådan skulle man ju kunna använda sig av.

 

Jag har faktiskt en harskramla i mina gömmor. Jag plockade fram den nyss och testade dess funktion. Den åstadkom ett rysligt oväsen och min katt Rosa blev förfärligt rädd och for ut genom kattluckan i vild panik. Harskramlan är enligt Wikipedia ett instrument bestående av en träram med en elastisk träribba. Genom träramen löper en kugghjulsförsedd axel som är förlängd till ett handtag. Genom att bringa träramen i rotation uppstår ett skramlande ljud mellan kugghjulet och träribban. Namnet kommer av att den använts av drevkarlar för att åstadkomma oljud vid klappjakt på harar men den förekommer även som leksak och används också av åsskådare vid vissa idrottsevenemang. Harskramlor lär också ha använts i musiken där den går under det italienska namnet raganella.

 

Museets harskramla tillhör samlingen A A O Sandberg, Nyköping och den inköptes 1918. Den är försedd med en fjäder men min harskramla har två fjädrar och två kugghjul. Den är hemskt effektiv. Kan man demonstrera med nyckelskrammel mot rasism på torget i Nyköping så kan man väl köra harskramlor mot ett felaktigt val!?! Fast nyckelknippor har ju varje person förstås och harskramlor kanske inte är så vanligt förekommande. Det är nog bara att hoppas på att våra politiker förmår reda ut den minst sagt besvärliga situationen inom landet. Jag lägger tillbaka min harskramla där jag tog den.

 

 

Felaktiga val: I alla tider

 

 

Måndagen den 15 september anklagade nästan hälften av Sveriges befolkning den andra halvan för felaktigt val. Den andra halvan anklagade den första halvan för samma sak. Vem det är som gjort fel val återstår att se, men den ena halvan kommer för all framtid att anklaga den andra halvan. Om de hade gjort samma val som vi så hade det blivit bättre.

 

Under alla tider har det gjorts felaktiga val. Columbus seglade västerut för att upptäcka Indien. Han hade ju inte en aning om att det låg en helkontinent i vägen för honom. Om han hade läst i Eddan om Leif Erikssons resa västerut hade han kanske haft en aning om att Amerika kunde spärra hans väg. Ett resultat av Columbus felaktiga val är att Västindien inte ligger på Indiens västra kust utan på den amerikanska östkusten. En annan som gjort ett historiskt felaktigt val gjorde Napoleon. Han skulle klå upp ryssen och inta hela landet. Han förlorade mot vintern och ryssen och förlorade allt och blev avsatt som kejsare. Han fick ön Elba som avgångsvederlag men då gör han ett nytt felval. Allt tar slut efter slaget vid Waterloo. Nu får Napoleon resa söderut till ön St. Helena i Sydatlanten. Här har han inget val. Som krigsfånge har Napoleon inte mycket att fördriva tiden med. Som tur är har fått en solfjäder som han kan fläkta sig med eller driva bort envisa insekter. Napoleons solfjäder har på underliga vägar hamnat i Nyköping. En kapten Hemmans hälsade på Napoleon på St. Helena. Hemmans skall ha frågat Napoleon om han inte kunde få solfjädern som souvenir. Solfjädern har sedan hamnat på Raspen. Den är sliten, smutsig och möglig och en kokard med Trikolorens färger har försvunnit. Sic transit gloria mundi.

 

Detta var följder av ett par felaktiga val i en lång rad.

 

 


Felaktigt val: Nitlott i tombolalotteriet?

 
Måndag 15 september 2014. En tung födelsedag dag att vakna upp till. En gräns har dragits bakom vilken vi inte vet vilket politiskt landskap som väntar i Sverige. Har vi dragit en nitlott i tombolalotteriet? Tombola av italienskans tombare, falla, tumla, slå kullerbytta men också använt så som utrop av vinnare i det italienska tombolalotteriet.
 

Två svenska politiska partier har fallit och är omtumlade, ett har utropat sig till vinnare som landets tredje största parti.

 

En tombola är ett lotteri i synnerhet på marknad där dragning sker med ett tombolahjul som består av en roterande trumma som fylls med lotter. Trumman är försedd med en vev med vilken trumman roteras så att lotterna blandas i syfte att före dragning blanda vinst- och nitlotter. Genom en lucka i trumman drar sedan spelaren en lott på vinst och förlust, oftast förlust i form av en nitlott.
Tombolahjul kallas ibland också för betongblandare på grund av den yttre likheten med en sådan.
Gränsen bakom vilken det nya politiska landskapet i Sverige ska formas kan byggas av betong eller med människor som fortsatt välkomnar en fortsatt liberal integrationspolitik och ett mångkulturellt samhälle.

 

Tombolaproblematik är också ett vedertaget begrepp inom vissa kretsar som hanterar datatransaktioner mellan olika system där logiken tycks fungera slumpmässigt.
Ännu en tid får vi i Sverige leva med ovissheten om hur den regering som nu ska bildas kommer att se ut och det kan periodvis komma att upplevas som rena tombolan innan talmannen kan ge uppdraget att bilda regering till någon partiledare och riksdagen att utse Sveriges nye statsminister.

 

Ibland hittar handen i tombolahjulet trots allt vinstlotten. Vinstlotten i årets val innehåller budskapet från väljarna att det saknas mandat för begränsningar av invandringspolitiken. Ett mandat till den blivande regeringen, oavsett hur den regering som nu bildas kommer att se ut, som det inte går att bortse från. Logiken har inte fungerat slumpmässigt utan rationellt och mänskligt.

 

Ett tombolahjul kan också vara ett lyckohjul!

 

 

Felaktigt val: Fel byggområde

 

Bilden visar en modell av ett hus som byggdes på Frödinggatan i Nyköping 1908. Modellen tillverkades inför utställningen ”Byggnadsvårdsåret 1975”. När NK:s verkstäder etablerade sig i Nyköping i början av seklet ökade behovet av bostäder. Hyreshus var den vanligaste boendeformen, men bland de anställda vid NK växte intresset för egnahem och företaget stöttade bl.a med lån till byggandet, som skedde genom den nybildade Egnahemsföreningen Nyköpings villastad. Idag ligger villorna på Frödinggatan i attraktivt läge omgivna av prunkande trädgårdar. Nyköping har fortsatt sin expansion och det har skapats många fina bostadsområden genom åren.

 

Nu tycker jag det finns bebyggda områden som inte är särskilt väl valda. Det gäller de fall då prima jordbruksmark tagits i anspråk. Utvidgningen av Malmbryggshagen sker nu med ett kvarter kallat Björkhagen, men det är i själva verket fråga om byggnation på ren åkermark.  Exploateringen är påbörjad, vägar och ledningsnät är redan klart. Marken har använts för jordbruk ända fram till första spadtaget. Alternativ till fortsatt utbyggnad hade varit på omgivande skogbeklädd mark.

 

Landskapsbilden förändras nu radikalt. Den öppna vyn längs vägen ut mot Sjösa med fri utsikt ända ner till Sjösaviken stoppas upp av bebyggelse. Man kan undra över vad stadsarkitekten  - om det nu finns någon - haft i blickfånget när byggplanerna godkändes!

 

 

 


Skola: Skolplanschen som pedagogiskt verktyg

 


Den första barnskolan som inrättades i Sverige anses vara den som inrättades i Sigtuna 1617 men det dröjde ända till 1842 innan riksdagen fattade beslut om obligatorisk folkskola i Sverige Skolstarten skedde vanligtvis vid sju års ålder men folkskolestadgan föreskrev att barnen skulle börja före slutet på sitt 9:e levnadsår.

Någon läsundervisning fanns från början inte i folkskolan, utan eleverna förutsattes ha fått den grundläggande undervisningen i hemmen. Det visade sig dock inte fungera, utan de flesta elever som kom till skolan hade inte de erforderliga kunskaperna. Därför infördes 1858 småskolan som med 1882 års folkskoleplan blev tvåårig.

Då blir också skolplanschen ett sätt att med hjälp av illustrationer försöka förmedla kunskap i skolorna. Från 1890-talet till 1970-talet var de vanliga i skolsalen och elevernas blickar riktades mot skrivtavlan som blev den gängse platsen för planscherna. Vanliga förekommande motiv är bland annat växter, djur, årstider, främmande miljöer, historiska händelser och att bibelns texter illustrerades och tolkades.


På bildens skolplansch ser vi ett korsningsschema av en ko, en mall för sannolikheten att en avkomma blir en viss färg, får ett visst mönster eller en viss byggnad. Denna princip, dihybrid mendelklyvning detta schema, uppfanns av Gregor Mendel.


Gregor Mendel var en augustinermunk i brunn i Österrike som levde mellan 1822 0ch 1884 som av vissa anses vara fader till genetiken. På sin fritid odlade Mendel ärtor i klosterträdgården. Han studerade sina ärtor noga och upptäckte att det fanns höga och låga plantor, plantor med runda ärtor och plantor med knöliga. Det fanns gröna ärtor och gula, grå fröskal och vita, vita blommor och röda och så vidare. Nedärvningen av dessa egenskaper fascinerade Mendel, så han började leta efter några lagar som nedärvningen följde.


Skoplanschens illustration över Dihybrid mendelklyvning, enklare uttryckt korsning med dominans inom ärftlighetslära, var inte avsedd för vare sig småskole- eller folkskoleelver utan användes inom vårdskolan för utbildning av sjukvårdspersonal. Men sannolikheten att en avkomma blir en viss färg, får ett visst mönster eller en viss byggnad den gäller för alla varelser och alla åldrar.

 

Skola: Influensmaskiner och elektriska stötar

 

När vi i seniorbloggsgruppen bestämde temat ”Skola” vid vårt sista möte för terminen letade jag fram den fina influensmaskinen som ingår i samlingen Västra skolan i Nyköping. Jag minns så väl den maskin som vi hade i vår skola. Jag tyckte maskinen var fin och intressant men den var hemsk också.

 

Vad är då en influensmaskin? Det är en elektricitetsmaskin av äldre typ som fortfarande används för undervisningsändamål. Två ebonitplattor med beläggning av stanniol får rotera mot varandra drivna av en vev. Härvid uppkommer genom influens mellan de båda sidornas stanniolbeläggningar laddningar, vilka uppsugs av borstar och upplagras i två så kallade leidenflaskor, elektriska kondensatorer bestående av glasflaskor beklädda med stanniol på både ut- och insidan. De två flaskorna är kopplade till metallkulor och mellan dem kan bildas kraftfulla elektriska gnistor. Influensmaskiner lär ska kunna ge spänningar på över 100 000 volt och gnistorna ger upphov till kraftfulla smällar.

 

Vad är det då som är så hemskt med en sådan maskin? Jo våran magister i skolan lät oss elever stå i en stor ring och hålla varandra i händerna. De elever som stod först och sist i kedjan skulle hålla händerna på en kontaktyta på maskinen. När det kom en gnista mellan metallkulorna kom det också en stöt genom oss elever och vi hoppade högt av pur förvåning. Den där övningen var ganska otrevlig och jag undrar om det inte kunde vara farligt också.

 

 

Skola: Skolan var ibland psykiskt påfrestande

 

 

 

 

Det här är en bock som väcker obehagliga minnen. Gymnastikredskapet är en gåva från Flens kommun och ingår i en samling föremål från Sigridslunds nedlagda skola i Årdala. Enligt beskrivningen är den ”av trä, med fyra träben, höj- och sänkbara. Benen markerade från 1 – 8. Stoppad grå sämskskinnsdyna upptill. Metallbeslag runt benen. Blå skylt på sidan märkt: Skrivrit.”

 

Ordet gymnastik härstammar från grekiskans gymnos som betyder naken. När gymnastiken utvecklades under antiken, som träningsform inför männens kommande krigiska insatser, var också klädedräkten minimal. När jag började folkskolan 1952 hette skolämnet ”Gymnastik med lek och idrott” och krävde i regel särskilda kläder och skor. Redan i ettan betygsattes prestationerna på den tiden och mitt betyg efter vårterminen 1953 blev ett godkänt B.

 

Min första kontakt med bock och plint kom i trean. Jag ogillade dem från början. Övervikt och ovighet gick bara inte ihop med dessa redskap. Att inte klara av de enklaste hopp var jättejobbigt när kamraterna skuttade över och tyckte det var kul. I femman och sexan var problemet tillfälligt ur världen då min dåvarande skola saknade gymnastiksal. Men i realskolan utvecklade jag närmast fobi mot redskapsgymnastik. Ett år var det särskilt besvärligt. Vår vikarierande lärare var elitgymnast och plågade oss med mycket redskapsgymnastik – vi som helst ville spela korgboll eller ägna lektionstiden åt olika friidrottsgrenar. Det var fortfarande mycket besvärande att inte våga hoppa. Ibland fick jag simulera skada för att slippa visa upp min klumpighet.  Att ”hoppa över” gymnastiken blev min strategi när bocken hade plockats fram.

 

Först i gymnasiet försvann min bockrelaterade ångest. Vår idrottslärare struntade blankt i redskapsgymnastik. Med liv och lust gick jag in för fotboll, handboll och friidrott och såg verkligen fram emot att lämna skolbänken för stimulerande fysisk aktivitet.    

 

 

Skola: De första möblerna man mötte i skolan

 
 

Att börja skolan, vilken minnesvärd händelse. Nu är det inte lika spännande. Ofta har nutidens barn vant sig vid en annan miljö än hemmet, de har gått på förskola. Men för 50 år sedan var många mammor hemmafruar och barnets första mötet med skolmiljö var nog med skräckblandad förtjusning.

 

Skolbänken var det första man träffade på, senare också gymnastikredskap. Den här modellen av ribbstol är ett kombinationsredskap. Det fanns en skollärare i Vrena på 1800-talets slut August Flodkvist. Han tyckte att skolbänkarna var omoderna och tog patent på bl a en ställbar skolbänk, en hopfällbar hyvelbänk och denna ribbstol. Företaget fick namnet Vrena Skolmöbler och ombildades 1944 till Verkstads AB Patentbänken. Tillverkningen började 1897, man marknadsförde sig och blev vida känd. 1910 byggdes en verkstad och ett flerfamiljshus till arbetarna vid fastigheten Vilsta i Vrena. Sonen Thure tog över vid faderns död 1934. Företaget lades ned efter brand 1962 och man hade då också tillverkning av affärs- och köksinredning, brandstegar mm. Flera modeller finns bevarade i museet.

 

Många av konstruktionerna är geniala och beskrivningar till samtliga finns fortfarande kvar hos Vrena-Husby Oppunda hembygdsförening.

 

Mitt eget möte med verkstaden skedde troligen vid 6 månaders ålder då min far började arbeta en tid i fabriken. Vi fick hyra arbetarbostad också, men far fick sen arbete vid flygfältet i Stigtomta och dit gick flytten. Nästa möte med skolan var 1953 i Fjällskärs skola. Småskolan, klass 1 och 2 och storskolan klass 3 och 4. Vi hade dessa skolbänkar men jag kan inte minnas att de var ställbara. Ribbstolar fanns vid ena sidan i klassrummet så gymnastik var det väl inte så mycket. Mest brännboll och andra utelekar.

 

Nu slipper man gå i skolan men vetgirigheten har slagit klorna i mig. Då är det tur att man har gott om tid och kan få förkovra sig i det man har intresse av.

 

 

Skola: Skolinredning från Verkstads AB Patentbänken i Vrena

 

 

Vad kan väl vara bättre symboler för skolan än skolbänken i skolsalen och snickarbänken i träslöjden. Den ena symboliserar det teoretiska lärandet och den andra det praktiska.

 

Snickarens hyvelbänk eller snickarbänk har sett relativt lika ut genom tiderna. För länge sedan tillverkade snickaren sin egen snickarbänk. Snickarbänkarna har oftast två spännanordningar av trä med svarvade gängor. Bänken är tillverkad av något hårt träslag, som bok, ek eller ask.

 

Skolbänken har genomgått större förändringar. Förr i tiden satt stolen och bänken ihop, men på 1950-talet gick skolan över till separata bord och stolar eftersom många barn hade svårt att nå fram till bänken.

 

Bilden ovan på hyvel- och snickarbänken är tagen på en modell, som finns i Museets rikhaltiga arkiv och kommer från Verkstads AB Patentbänken i Vrena.

 

Den driftige folkskolläraren August Flodkvist i Vrena, såg, att framför allt 1800-talets skolbänkar var opraktiska för barnen i skolan. Han konstruerade därför en ny typ av skolbänk, som var ställbar och kunde anpassas efter barnens storlek vartefter de växte.

Han konstruerade även en ny sorts hyvelbänk till skolan. Hyvelbänken som August konstruerat och patenterat erhöll senare 1:a pris vid utställningen i Stockholm 1909.

 

Efter att fått patent på sina konstruktioner, började han 1897 tillverka dessa i Vrena. Hyvelbänken, som kallades ”patentbänken” blev en succé och fick ge namn åt den verkstad som August startade. Verksamheten var från början utarrenderad till en snickare, men från 1904 drev August den i egen regi. Från början tillverkades skolmöblerna rent hantverksmässigt, men omkring 1910 uppfördes en ny verkstad med moderna maskiner och det blev så småningom till en liten industri.

 

August Flodkvist dog 1934, men verksamheten drevs vidare till 1944, då den ombildades till Aktiebolag och levde sedan vidare med sonen Ture Flodkvist som verkställande direktör. Företaget tillverkade framför allt skolmöbler och hyvelbänkar, men även slöjdmaterial, inredningar till gymnastiksalar samt affärs- och köksinredningar. Verksamheten i Vrena lades ned på 1970-talet.

 

 

Skola: trafikkunskap som håller än

 
 
 
 

Den här läroboken på bilden från STR om trafikkunskap är från 1968 - året efter högertrafikomläggningen.  Boken med tillhörande dokument för körutbildning har lämnats in av Gudrun Anselm i Nyköping.  Genom utbildningsmateriel kan man följa trafikreglers utveckling över tid. Idag är bestämmelser som rör vägtrafik omfattande och komplext och pedagogiken i teorin har skruvats i omgångar.

 

1962 fick jag mitt körkort för personbil och det var förhållandevis lätt överkomligt. Läraren var en lugn och sympatisk person som drev en egen körskola. Hans fritidsintresse var antika föremål, om det nu hade något samband med hans lärande i trafikkunskap.

 

Utbildningen började med teorilektioner med en inte allt för omfattande kursbok. Den innehöll förstås bilder av vägmärken och texten till Vägtrafikförordningen. Jag minns en portalparagraf ungefär så här; ”Du ska visa hänsyn till medtrafikanter och anpassa hastigheten efter rådande trafikomständigheter”. Det genomsyrade lärarens budskap. Likaså tryckte han på vikten av att hålla uppsikt och inte ta andra trafikanters uppträdande för givet. Det var mycket lärorikt. Formalia som t.ex vägmärkens betydelse fick vi mest läsa själva. Han betonade också grundligt de drastiskt ändrade trafikförhållanden som blir följen av dimma, halt väglag och mörker.  Ett uppträdande med ansvar och omdöme var grundvalen. Undrar om betydelsen av det egna ansvaret lever kvar idag?

 

För min del känner jag inget behov av täta rader med skyltar visande olika hastighetsgränser som kantar vägarna. Påbjudna maxfarter går upp och ner som en jojo. Med sju timmars körning på skolan och 51 år med kortet på fickan har det flutit på bra - trots ökat trafikflöde och oräkneliga skyltar. Min trafikkunskap verkar hålla än men frågan är om jag skulle förstå innehållet i dagens kunskapsbank om trafik och klara ett teoriprov.

 

 


Skola: Det sker ändringar då och då

 

 

 

Jag har ett svagt minne av att min lärarinna i första klass en gång hängde upp en plansch liknande den på bilden. Det måste ha varit en modernare variant som hon hade. På baksidan av den här tavlan finns ord med gammal stafvning t.ex. att sång är Ljufvligt. Tavlan är tillverkad 1907 och användes i Västra Småskolan. Fridtjuv Berg var ansvarig för en stavningsreform 1906 då man avskaffade stavning med fv, hv och dt. Men inköparen kanske fick denna tavla billigt och struntade i stavningsreformen. Jag har en gång blivit anklagad för felstavning då jag inte skrivit på det gamla sättet.

 

Jag hade varit och hälsat på min farmors föräldrar och som tack för våfflor till lunch och en del annat som jag fått skrev jag efter mors diktamen ett tackkort. Vid nästa besök hos Janne och Matilda fick jag reda på att de tyckte det var trevligt att jag skrivit ett kort till dem men jag hade stavat fel. Janne och Matilda var båda födda på 1850-talet och var upp mot 90 år när det här hände. Matilda sa att jag stavat fel, vilka ord det var som var felstavade vet jag inte men det var väl något ord där hon lärt sig att det skulle vara fv eller något sådant. Nu är det jag som reagerar när jag får brev eller mail med ord som oxså eller Tja som hälsning. Men jag säger inget för en dag kan det vara rätt orden kan ha kommit in bland nya svenska ord. Janne dog 1942 och Matilda 1945.

 

 

Val: Rosa är den nya innefärgen

 

 


1921 hölls det första valet till Sveriges riksdag där kvinnor hade rösträtt och kvinnorna skrev historia. Efter höstens riksdagsval i Sverige kan så många som nio partier komma att representera svenska väljare, däribland och ett nytt politiskt parti, Feministiskt Initiativ. I höst nära hundra år efter rösträttsdebuten skriver kanske Sveriges kvinnor, representerade av Feministiskt initiativ, historia igen. Rosa är den nya färgen, innefärgen, gröna den gamla, utefärgen. Centerpartiet kan ha skrivit sin historia. Partiet balanserar i opinionsmätningarna på fyraprocentsspärren och kan riskera att inte få någon plats i Sveriges riksdag.


Centerpartiet bildades 1913 som Bondeförbundet och var ett intresseparti för landsbygdens. Efterhand breddade man sin politik till att omfatta hela det politiska fältet och partiet fick en mer liberal prägel. Efter 1960-talet tog partiet tydlig ställning som ett icke-socialistiskt parti och förespråkar idag en borgerlig politik som alliansparti i den sittande borgerliga regeringen.


Partiets kvinnliga ledare försöker åter bredda det politiska fältet och nå nya väljargrupper men den gröna pennan skrev ett partiprogram som skrämde bort väljarna. Nu ska partiet vara ett närodlat parti, kanske för att återigen försöka nå nya väljare. Innetrenden i storstäderna är att odla sin egen mat på balkongen i koloniträdgården eller på taket. Centerpartiet ett parti för månskensbönderna?


Den gröna färgen kan kanske åter blir en innefärg och centerpartiets reklampenna från år 2000 få göra tjänst igen genom att skriva på partiets framtid hundra år efter partiets bildande.

 

 

Val: Valet 1973 resulterade i lotteririksdag

 

 

Bildens tombola tillhör samling IOGT och kommer från nykterhetslogen Alphyddan i Bettna. Tombolans järncylinder i blågrön färg är från ca 1920 medan träställningen troligen är yngre. Många års lotteriverksamhet gav säkert nödvändiga tillskott till föreningskassan.   

 

Vad har då tombolan att göra med ett riksdagsval? Det förefaller onekligen långsökt men är högst relevant. I Sverige ändrades valsättet till riksdagen från valet 1970. Den tidigare uppdelningen i tvåkammarriksdag ersattes av en kammare med 350 ledamöter. Gemensam valdag infördes också för samtliga allmänna val dvs till Riksdagen, kommuner och landsting.

 

Det första valet gick enligt ritningarna. Socialdemokraterna (S) kunde fortsätta i regeringsställning med stöd av vänsterpartiet kommunisterna (VPK). Men 1973 blev valresultatet oavgjort – det socialistiska blocket S + VPK fick 175 mandat medan det borgerliga blocket C+Fp+M fick ihop exakt lika många mandat. Centerledaren Fälldin ansåg att regeringen borde avgå men statsminister Palme valde att sitta kvar. Som en randanmärkning bör påpekas att Riksdagen vid denna tid endast innehöll fem partier mot nuvarande åtta.

 

Hur kunde lotteririksdagen uppstå? Trots att frågan om ändrade grundlagar utretts minst sagt grundligt, först i Författningsutredningen 1954 - 1963 och därefter i Grundlagsberedningen från 1966 hade frågan om antalet riksdagsmandat inte beaktats. En förklaring kan vara att frågan ansågs mindre viktig med tanke på att socialdemokraterna innehaft regeringsmakten sedan 1932. Det ingick inte i självbilden att man kunde förlora och dessutom kunde man ju sitta kvar om det skulle bli oavgjort.

 

Att 350 är jämnt delbart med två blev dock tydligt efter valet 1973. Det jämna resultatet ledde fram till ett ökat inslag av kompromisser men i ett antal fall fick lotten avgöra vilket beslut Riksdagen skulle fatta. Detta bidrog knappast till att öka förtroendet för det politiska systemet. Två ledamöter, en från vardera blocket,  samlades på talmanspodiet och drog vinst- eller nitlott. Under riksmötet 1975/76 avgjorde lotten 79 av totalt 1 150 voteringar, det vill säga 6,9 procent. Av dessa 79 lottdragningar vann det socialistiska blocket 39 gånger och det borgerliga blocket 40 gånger. Från 1976/77 års riksmöte eliminerades risken för ett oavgjort valresultat. Då infördes nuvarande regelverk med 349 ledamöter i kammaren .

 

 

Val: Grön ungdom

 
 

Val i livet görs ofta när man fortfarande är grön ungdom. Nu är det väl inte det vi ska koncentrera oss på till hösten.Miljöpartiet bildades 1981 och har i år gjort stora framsteg i EU-valet. De har en stor roll för hur vår regeringsbildning kommer att se ut efter valet.

 

Bilden jag fick på museet är en liten reklamlapp med visdomsord. På framsidan står det ”byt livsstil. Inte klimat”  och på baksidan ”det är bråttom men inte för sent”. Reklamen kommer från år 2000 och finns med i Valrörelsen för Sörmland det året.

 

Grön ungdom har en hemsida med sina mål och drömmar, där medmänsklighet och miljö lyser igenom. När jag själv var grön ungdom, så bodde vi på landet. Det där att jobba i lantbruket ansågs som lite nedsättande. Idealet för oss flickor var den perfekta stadstjejen med högklackat, målade naglar och touperat hår i svinrygg. Att då försöka snygga till sig inför danserna och klä sig i nylonstrumpor, stövlar och högklackat med i handväskan och sen ta sig till bussen vid landsvägen, vintertid i snöstorm, var inte så lätt. Men det skulle gå! Och det gjorde det. Bussarna gick till danserna i Vrena Folkets Hus, Träffen i Nyköping och Cupol i Oxelösund och åter på natten med oss så vi kom hem helskinnade.

 

Somrarna jobbade man med att hjälpa till i lantbruket det man kunde. Några somrar arbetade jag hos trädgårdsmästare för att rensa i landen och plocka bär (utan nagellack). Grönt var det överallt med ogräs och ungdom var man, så det kan man också lägga in i begreppet Grön Ungdom.

 

 

Val: Valresultatet blev vänstertrafik, men…

 

 

Ämnet för dagen är ”val”. I museets samlingar hittade jag ett gammalt dokument från 1960-talet som hade titeln ”Så här umgås vi i trafiken från dagen H i Nyköping; med omdöme och gott humör – Lycka till.”

 

Förslag om införande av högertrafik i Sverige hade framförts ett stort antal gånger i Sveriges Riksdag från 1930-talet fram till 1954.

 

Jag drar mig till minnes att jag som liten var med mina föräldrar, som röstade på, om det skulle vara höger- eller vänstertrafik i Sverige. Året var 1955 och Sverige var delat i två läger – kommittén för högertrafikfolket och vänstertrafikkommittén propagerade för sina respektive åsikter. Senare under året – den 16 oktober fick svenska folket säga sitt i en folkomröstning. Resultatet blev en överväldigande majoritet för vänstertrafik med 82,9 %. Högertrafiksidan fick bara 15,5 %.

 

Trots detta beslutade Sveriges Riksdag den 10 maj 1963 - med stor majoritet - att Sverige skulle gå över till högertrafik 1967. Partierna var fortfarande splittrade, men man hade länge argumenterat för övergång till högertrafik samt att ingen ny folkomröstning skulle genomföras. Statsminister Tage Erlander betonade att den tidigare folkomröstningen bara var rådgivande.

 

Ett stort arbete tog vid för att bygga om vägar och fordon. Informationen till allmänheten var omfattande och vi fick t ex höra Rock-Boris sjunga ”Håll dig till höger, Svensson”. Det snedställda H:et, som ritats av Sten Kindgren, blev en symbol för all information och mängder med informationsmaterial och skyltar med H:et producerades.

 

Söndagsmorgonen den 3 september 1967 klockan 04.50 stoppades all trafik i hela Sverige, för att sedan stå stilla i 10 minuter. Därefter skulle alla försiktigt köra över på höger sida och starta igen kl 05.00. Under den tiden behövde bilisterna även ta av de svarta tejpar som var klistrade på de asymmetriska halvljusen.

 

En stor mängd skyltar med H:et var uppsatta kring alla vägar, som en påminnelse till trafikanterna. Den tidens stora bilradiopratare CeGe Hammarlund, ledde direktsändning i radio under hela övergången.

 

Själv befann jag mig i Södertälje centrum på förmiddagen den 4 september 1967. Många hade svårt med det nya sättet att köra bil. Jag kommer speciellt ihåg en taxi, som skulle köra in på en gata med trafikdelare. Föraren kunde inte bestämma sig för, vilken sida om stolpen han skulle välja, så han tog den ”gyllene medelvägen” och körde helt enkelt på stolpen. Det gick inte så fort, så det blev inga större konsekvenser annat än en krokig stolpe och en bucklig framvagn.

 

I dagens mediavärld skulle det säkert inte gått så enkelt att gå emot en folkomröstning – även om den formellt var rådgivande. Samtidigt är det nog bra att vi har högertrafik i Sverige idag. Frågan är om det ens skulle vara möjligt att byta från vänster- till högertrafik i dagens trafiksystem.

 


Val: Kärnväljare, marginalväljare och soffliggare

 
 

I år hålls det allmänna val i Sverige. Året kallas för ”Supervalår” eftersom det också varit EU-val i år. Vi har sex typer av val: EU-val, Riksdagsval, Landstingsval, Kommunalval, Kyrkoval och Nationella folkomröstningar och i september är det alltså Riksdagsval, Landstingsval och Kommunalval.

 

Kvinnlig rösträtt infördes i Sverige år 1919. Den verkliga kampen för införande av kvinnlig rösträtt startades dock redan runt år 1900 då Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt, LKPR, bildades. Föreningen bildades på initiativ av såväl liberala som socialdemokratiska kvinnor. Den var bara öppen för kvinnliga medlemmar och samlade kvinnor från olika politiska håll. Föreingen hade som mest17 000 medlemmar och lyckades i en stor masspetition 1913 samla in 350 000 namnunderskrifter för kvinnlig rösträtt. Vid andrakammarvalet 1917 fanns en majoritet för kvinnlig rösträtt, 1919 togs det första beslutet för allmän kvinnlig rösträtt i kommunala val och grundlagsändringen genomfördes slutgiltigt 1921.

 

Vad gäller väljare så skiljer man inom statsvetenskapen mellan olika typer av väljare. En viktig grupp för ett parti är dess kärnväljare, det vill säga de väljare som har en bestående benägenhet att rösta på just det partiet. En annan väljargrupp är de så kallade marginalväljarna. Dessa väljare karaktäriseras av att partierna och kandidaterna inte kan vara säkra på hur de kommer att rösta. I en snävare betydelse är marginalväljare de väljare som vid två på varandra följande val har rösträtt och röstar, utan att rösta på samma parti eller kandidat. Marginalväljarna kan ibland spela en avgörande roll i valutgången.

 

Två andra typer av väljare är de så kallade soffliggarna, som inte röstar överhuvudtaget, och förstagångsväljarna. Mitt val av föremål till den här bloggen innebär en varning för soffliggarna vid valet i september. Enligt museets föremålsbeskrivning så kallas den här typen av soffa för inventionssoffa.

 

 

 


Val: lågt deltagande i politiska partier

 

 

Broschyren på bilden, som innehåller partiprogram för Miljöpartiet från 2006, har letat sig in i museet och tillhör samlingen Valrörelsen i Sörmland. Programmet är relativt kortfattat och uppspaltat i 36 punkter. Inför årets val är det något mer utförligt och samlat under sju huvudrubriker.

 

Medlemsanslutningen i regeringspartierna dalar och detsamma gäller socialdemokraterna medan MP, V och SD har stigande medlemstal (uppgifter från Wikipedia - dessvärre något grumliga siffror). Under innevarande år beräknas att endast mellan 3 och 4 procent av antalet röstberättigade personer i landet är anslutna till partier. Den politiska rörelsen har under ett antal år avtagit om man ser till det sjunkande antalet medlemmar. Men det är inte hela sanningen. Genom MP, V och SD:s nu ökande medlemsanslutning kan en vändning vara på väg. Fotot på broschyrens framsida visar folk i rörelse framåt och kanske ska det symbolisera ett stigande intresse av att delta i det politiska föreningslivet.

 

Mina föräldrar var aktiva i politisk förening. Själv har jag aldrig varit medlem och det stör samvetet, eftersom jag ser det som försvagning av demokratin att allt färre deltar i den politiska processen. Finns det måhända informella kanaler t.ex via nätet där folk påverkar partiapparaterna? Min insats sträcker sig inte längre än att följa offentlig debatt och att avge röstsedel vart fjärde år. Och ärligt talat, om jag inte sett broschyren i arkivet hade nog inte ens några partiprogram blivit lästa.

 

 

Val: Att rösta är en rättighet

 

 

 

Åkroken har länge varit ett omstritt område i Nyköping. Höga vederbörande har nu efter en omfattande arkeologisk utgrävning valt att gömma Nyköpings äldsta delar under ett parkeringshus. Nästan alla affärer har man lyckats placera i utkanterna av staden. Men man har valt att ha ett parkeringshus i centrum. Men det är kanske så att man vill ha in alla avgaser och andra föroreningar så centralt som möjligt. Beslutet är kanske ett val som stöds av majoriteten av invånarna, eller?

 

Vi hade ett EU-val för lite sedan och nästan alla experter blev förvånade och kanske förskräckta över resultatet. Nu kommer nya valda in och då är det nog en hel del nya saker som skall förbjudas. Enligt beslut där nere kan vi inte köpa portugisiska apelsiner, inte köpa bananer från Madeira, tomater måsta vara runda inte avlånga, vi får bara snusa på vår egen gata. De måste ju förbjuda något så det märks att de uträttar något.

 

Och så har vi ju vårt eget riksdagsval framför oss och dessutom skall vi välja folk till landsting och kommun. Nu gäller det för kandidaterna att inte säga och göra något dumt för då kan de sabba sin egen framtid. Men rösta skall vi göra för det är en rättighet, den som inte röstar kan inte gnälla efteråt. Tänk först och rösta sen.

 

Skylten på bilden har nog suttit på ett hus som en gång fanns i hörnet av V Kvarngatan och Behmbrogatan, i så fall revs huset omkring 1930.

 

 

RSS 2.0