Husen i Nyköping - Sockenstugan

Foto: Eva Wockatz

 

 

Sockenstugan vid Östra Torget var troligen Nyköpings första skolhus för folkets barn.

Östra Torget inramas av ett flertal vackra gamla byggnader. Alla Helgona kyrkan, ursprungligen från1200-hundratalet, dominerar med sin mäktiga torngavel. I Prosten Pihls gård, en träbyggnad från 1700-talet finns nu café, bostäder, bibliotek, galleri, lusthus samt en vacker trädgård. Nordost om Östra Torget ligger ett parti med mindre gårdar från 1700-talet och 1800-talets början. I Nyköping undkom några byggnader eldhärjningen när en rysk galärflotta år 1719 brände ner nästan hela staden. På den östra sidan om Nyköpingsån förstördes allt utom Alla Helgona kyrkan och några gårdar i närheten.

 

Sockenstugan som är det röda lilla huset med glasveranda är byggt av timmer och uppfört omkring 1800. Huset har en sockel av natursten, fasade med rödfärgad locklistpanel, rödmålade knutar och ljust gråmålade snickerier och fönster. Det brutna taket är täckt med enkupigt tegel. Huset är en av Nyköpings äldsta byggnader. Gatan hette tidigare Lilla Trädgårdsgatan från 1888 fram till 1951 då namnet Allahelgonavägen fastställdes i stadsfullmäktige.

Huset inköptes av Östra församlingen 1835 för att användas som sockenstuga. Sockenstugan ska ha varit Östra församlingens första folkskola, en skola för folkets barn. Det övergick sedan i privat ägo. När det skedde har jag ingen uppgift om. Under åren har huset bytt ägare som renoverat och underhållit huset och satt sin prägel på det.

Huset var från början lägre men har byggts till. Från början fanns inte heller den fina glasverandan, den tillkom efter 1920. Huset har bl.a. ägts av John Ragnar Jonsson en bit in på 1900-talet. Han föddes i huset och arbetade på Nordiska Kompaniet. En senare ägare av huset gjorde en grundlig renovering av golv, väggar och tak och ramade även in tomten med ett staket.  

Många med mig som går över Östra Torget och fortsätter in på Allhelgonavägen blir förtjusta i det lilla röda huset.  Det blev också det tyska Bavaria Film, som spelar in tv-serien om Inga Lindström. De har använt sockenstugans exteriör vid sina filminspelningar åtskilliga gånger.  Hela miljön kring Östra Torget med kyrkan och de gamla byggnaderna är verkligen en pärla i Nyköpings tätort och Sockenstugan har ett högt miljöskapande värde.

 

 

 

Husen i Nyköping - Albins trädgård

 

Det börjar med en stol, för mig en typisk caféstol. Kanske har den stått på Albins. Stolen är tillverkad i NK:S verkstäder i Nyköping. Om man tolkar märkningen 10 06 29, som årtalet då den tillverkades så är den snart 106 år. Kvalité kan man säga. Beskrivning: Brunbonad björk, genombruten rygg med medaljong och rak ram. Flätad brunmålad rotting i medaljong och i sitsen. Raka svarvade kolonnformade framben. Svängda bakben.

 

I Nyköping har funnits otaliga caféer genom tiderna. På nuvarande V Kvarngatan 14 låg Albins Trädgård. I en liten bok kallad ”Gamla skyltar i Nyköping”, utgiven av Konserv-Kompaniet med text av Per Klang och bilder av Nyköpings Bildtjänst, finns följande beskrivning av Albins Konditori TRÄDGÅRDSSERVERING:

 

”Albins Trädgård” var under 1930-talet och en bit in på 40-talet ett mycket populärt ställe i Nyköping. Där förekom servering, musik och underhållning och Bagaregatan, där stället låg, var vackra sommarkvällar något av Nyköpings strög. Innehavare var konditor Albin Pettersson. Han var bördig från Blekinge och kom till Nyköping 1920. Först drev han konditorirörelse vid Östra Storgatan i Södermanlands Nyheters hus intill Göta.
-----
År 1926 köpte Albin Pettersson det s k Gripenstedtska huset vid Bagaregatan strax söder om nuvarande restaurang Rådmannen och det var där den populära trädgårdsserveringen fanns. Albin Pettersson avled den 10 augusti 1949 helt hastigt under arbete i sitt bageri.

 

Så beskrev alltså Per Klang 1986 den gamla verksamheten, men det är huset jag minns tydligast. Bergshammars Hembygdsförening har en bild på den vackra byggnaden. 

 

1963 då jag tagit realexamen på Läroverket i stan, visste jag inte vilket yrke jag skulle satsa på. Med inspiration från lärare, sökte jag till yrkesskolans kurs Handel A, sekreterarutbildning. Det var redan då ont om lärosalar och eftersom det inte var en utbildning som fordrade mer än lite bord och stolar, så fick det duga med det gamla sekelskifteshuset. Det var så vackert med balkonger och snickarglädje, men slitet och åren därpå revs det för att lämna plats för bostäder och affärer.

 

På nedre våningen smattrade skrivmaskinerna. Man satte för en skiva för bokstäverna och lärde sig skriva på riktigt, inte ”pekfingervalsen”. Där huserade också stenografilärarinnan. På övervåningen hade vi vårt klassrum där huvudet matades med svensk-, engelsk- och tysk affärskorrespondens, matematik, bokföring och juridik. Allt skulle in på ett år. Det var kämpigt men kul. Soliga dagar tillbringade vi rasterna på balkongerna.
På detta vis hamnade jag i bokförings- och revisionsbranschen. 1985 var jag så tillbaka på platsen, nu som anställd på Bohlins Auktoriserade Revisorer som det hette då, nuvarande KPMG.

 

 

 

Husen i Nyköping - Några hus på Bagaregatan

“SLM M020689 - Yrkesmässig mathållning,” Sörmlands museum, http://sokisamlingar.sormlandsmuseum.se/items/show/355360.

 

 

Vid vårt bloggarmöte kom Christina Andersson och berättade om ett pågående projekt som avser att kartlägga byggnader i centrala Nyköping. Byggnaderna skall dessutom kategoriseras. Hon visade bland annat bilder på ett hus som ligger i hörnet av Bagaregatan och Västra Kvarngatan. Huset är inte gammalt men har ändå ett värde som typiskt exempel på relativt modern arkitektur. Huset byggdes så vitt jag minns för Hypoteksföreningens räkning, men senare har många andra företag haft sitt säte där. Bland annat arbetade min fru på Bohlins Revisionsbyrå ( senare KPMG ) som hade sina lokaler i huset. I anslutning till detta hus ligger idag nedfarten till ”City-Arkadens” parkeringsgarage. Just där låg tidigare några äldre hus. Där fanns Göstas Konditori – ett gammalt anrikt konditori i Nyköping. Bredvid - mot V Kvarngatan - låg ett litet hus med butik och lägenhet. (Huset skymtar i vänsterkant på bilden.) I det huset hade min mor en kaffe- och osthandel. Min far och mor bodde även där och här föddes jag på sommaren 1945. Vi  bodde bara kvar i huset något år innan vi flyttade till ett annat gammalt hus i hörnet av Brunnsgatan och Vattengränd. (Finns beskrivet i en tidigare blogg). Av förklarliga skäl kommer jag inte ihåg så  mycket av min vistelse i huset på Bagaregatan, men genom andras berättelser och olika källor finns en del information om dessa kåkar.

 

Göstas Konditori låg på Bagaregatan 25 i kvarteret Standard 1 och ägdes av Elvy och Gösta Larsson. Där drev de konditorirörelse mellan år 1932 och 1968. ”Göstas” var ett mycket omtyckt och välbesökt ställe. Speciellt ungdomar fann här en fristad, där man kunde lyssna på Glenn Miller och andra storheter på den jukebox som fanns i konditoriet.

 

Butikshuset ( troligen Bagaregatan 23 ) innehöll som sagt på den tiden en butik med kaffe- och osthandel. Min mor avslutade dock rörelsen en tid efter min födelse. Jag har senare hört berättas om  att det hade varit svårt att handla med kaffe eftersom det hade varit krigstid och kaffet var ransonerat. Många varor var dessutom bristvaror på den tiden och svåra att få tag på.

 

År 1968/-69 revs dessa hus tillsammans med stora delar av kvarteret utefter Bagaregatan för att bereda plats för det som idag är City-Arkaden och det tidigare nämnda Hypotekshuset.

 

 

 

Husen i Nyköping - Västra småskolan

“SLM A28-491 - Vy mot Prästgatan i Nyköping från ån år 1902,” Sörmlands museum, http://sokisamlingar.sormlandsmuseum.se/items/show/359700.
 

Prästgatan 12 är adressen och byggåret 1890. Min historia i huset börjar först i mitten på 1900-talet. Året är 1953 och det är dags att visa på mognad. Skolmognadsprovet måste avläggas innan höstens skolstart. Provet lyckades och sommaren förflyter innan det är dags för det första uppropet av vår fröken Margareta Andersson. Margareta är nyexaminerad och vi 22 elever i klass 1E hennes första. 10 flickor och 12 pojkar ryms i klassrummet som är traditionellt möblerat med dubbelbänkar och katedern längst fram på ett podium. Längs väggarna skolplanscher, affischer, och teckningar. I två år blir huset vår dagliga hemvist innan klassen splittras och delas mellan den nybyggda Högbrunnsskolan och Östra folkskolan.

Idag erbjuder byggnaden aktiviteter och upplevelser för alla barnasinnen i Barnkulturcentrum som huserar i huset tillsammans med Gripes modellteatermuséum som också det bejakar leklusten och fantasin för både stora och små.

Så småskolan, trots att den bytt namn till Barnkulturcentrum, gör även idag rätt för sitt namn då byggnaden vänder sig med sitt innehåll till alla med barnasinnet kvar. Och kultur betyder odla och under de dryga hundra år som förflutit sedan Västra småskolan byggdes har många av Nyköpings unga danats och fostrats på Prästgatan 12.



 

Husen i Nyköping - Nyköpings vackraste hus, nej men nära

S:t Anna, Nyköping

 

 

Vår stad har många fina och ståtliga, både små och stora hus, som väcker beundran. Ett av dem är det som förr kallades Tempelmanska huset, en gång stadens första hospital, som utsågs till Nyköpings näst vackraste hus vid en tävling utlyst av tidningen Succé 2010. Inte oväntat utsågs som vinnare det ståtliga Sparbankshuset vid Nyköpingsån på öster.

 

Men S:t Anna, som huset och det vackert belägna bostadsområdet kallas för i dag, har anor redan från 1700-talet och ritades av arkitekten Olof Samuel Tempelman (1745-1816) och kom även att kallas för Stenhospitalet. Huset har genom åren förändrats med tillbyggnader men är i dag återställt som det var när det stod klart 1799. När huset renoverades senaste gången, när kommunens gatukontor fick sina lokaler där, försågs det med fönster av modernare snitt. I dag ägs huset av en bostadsrättsförening och är enskilt byggnadsminne.

 

Platsen som sådan har under århundraden varit förknippad med nöd och elände. Redan på medeltid fanns här ett hospital för folk med den fruktade sjukdomen spetälska. Först 1722 byggdes en byggnad av trä som ett hospital för så kallade sinnessjuka. Hospitalet blev 1931 S:t Anna mentalsjukhus.

 

Stavningen har under åren varit olika – allt från S:t Annae, S:t Anne, S:t Anna till Sankt Anna/Anne.

 

I nära anslutning till huset ut mot Nyköpingsån ligger en grönyta med fruktträd. Under 100 år, mellan 1750-1850, låg en kyrkogård där de som avled på hospitalet jordfästes. I dag står här ett fyra meter vitt högt kors. Det invigdes den 9 maj 2012 och det sattes upp som ett minne och för att hedra de som en gång fick sin sista viloplats här. Att kyrkogården funnits konstaterade landsantikvarie Magnus Josephson när han studerade gamla kartor. Han tog då initiativet till att på platsen uppföra det minnesmärke som han också själv formgav.

 

Hela S:t Annaområdet är en oas i sig i Nyköpings centrala delar. Välskött och här passerar dagligen många människor genom området och som även besöker den omtyckta Annas restaurang och de många äldreboende som bor i företaget A&O Ansvar och Omsorgs lägenheter.

 

 

 

Husen i Nyköping – metodistkyrkan som revs


“SLM R1063-92-3 - Metodistkyrkan på Fruängsgatan 25 i Nyköping,” Sörmlands museum, http://sokisamlingar.sormlandsmuseum.se/items/show/375452.
 

 

Sörmlands Museum genomför nu i samarbete med Nyköpings kommun en omfattande inventering av husen i centrala Nyköping. Byggnadsantikvarie Christina Andersson berättade för oss att den senaste inventeringen är från 1979. Den nu aktuella görs mer ambitiöst där samtliga hus delas in i tre grupper och förses med en kort text utifrån byggnadsantikvariska aspekter. Christinas entusiastiska presentation av en del särskilt intressanta byggnader stimulerade oss seniorbloggare till ett ”surrande” av bästa märke. Alla ville vi bidra med minnen och detaljer kring Nyköpings byggnadshistoria.

 

Mitt val av byggnad föll på bildens metodistkyrka, som var belägen på Fruängsgatan 25. Till Nyköping kom bland annat baptister, metodister och missionsförbundare under 1800-talets senare del. De byggde kyrkor och bedrev verksamhet både i tätorten och till exempel i Tystberga, Oxelösund och Stigtomta. De tre frikyrkoförsamlingarna började samarbeta på 1960-talet. Gemenskapen fördjupades och under 1970 aktualiserades tanken på en ny gemensam kyrka. Planerna förverkligades och sedan 1973 finns Hjortensbergskyrkan, som bas för verksamheten.

 

Museets bilddokumentation:

”Metodistkyrkan byggdes för insamlade medel från England och USA av pastor K.J. Bohlin som fick ihop 10 000 kr. Församlingsmedlemmarna bidrog med 6 000 kr och 6 000 kr lånades. Kyrkan invigdes 22/12 1889. På 1930-talet var Theodor Arvidsson distriktsföreståndare här och han blev den förste svenske biskopen. Kyrkan sprängdes i småbitar av Nyköping Stad 1974. Den låg i vägen för utvecklingen”.

 

Vad hände sen?

Nuvarande bebyggelse på adressen Fruängsgatan 25 är ett fasedtegelhus från 1978, en del av HSB Bostadsrättsföreningen Brandstoden.Baptisternas kyrka vid Repslagaregatan, revs i mitten av 1970-talet och marken har sedan dess använts som parkeringsyta. Missionskyrkan vid Stallbacksgränd stod emot tidens rivningsvåg och omvandlades till attraktiva radhus.

 

 

 

Vår - Träd och blommor

“SLM 30100 - Skolplansch,” Sörmlands museum, http://sokisamlingar.sormlandsmuseum.se/items/show/275698.

 

 

Bilden visar en skolplansch ur serien Träd och blommor. En bäck som porlar, sälgen med videung och de första vårblommorna, tussilago och blåsippor, har slagit ut. Förlagan är gjord av Rudolf Tupy. Planschen är 10 x 7 dm stor och gjord av papp samt tillverkad på 1930-talet. Planschen tillhörde Västra skolan i Nyköping innan den skänktes till muséet.  Alla skolbarn på den tiden blev präglade av hur våren gestaltade sig. Årstidsväxlingar ger variation under året även om inte alla månader ger samma förväntan som vårmånaderna.

 

Alla årstider har sin charm. Har du någon årstid som du tycker bäst om? Jag tycker att den korta tid på våren då luften är krispig på morgonen, vårsolen värmer på dagen och natten fortfarande är kall är en av de bästa. Visserligen kan vi klaga lite över att det är svårt att ha rätt kläder på sig, men det är övergående.

 

Krokusar, snödropp, vintergäck och svalört i trädgårdarna i all ära, de är vackra. Men i lövskogen börjar blåsipporna, anemone hepatica, komma fram under de murkna höstlöven. När du tittar närmare på den lilla sippan syns de vackra färgerna, vita ståndare och grönvita pistiller, som gör sig så fint mot de mörkt blåa kronbladen.  Kronblanden kan variera från ljusare blått till mörkt lila. När marken fyllts av den blå färgen dröjer det inte länge förrän färgen skiftar till vitt. Då tar vitsippan, anemone nemorosa, över och täcker marken.

 

Linudden är ett naturreservat som ligger öster om Nyköping/Arnö. Hit åker jag alltid i mars/april för att njuta av de tidiga vårtecknen och känna vindarna från Mellanfjärden som går att skönja mellan de kala trädstammarna i reservatet. Sörmlandsledens slinga 45:1, går genom Linuddens naturreservat. Den fortsätter genom hassellundar och blandskog ut mot Sannarsudden,  Strandstugeviken och Örsbaken. En omväxlande och vandringsvänlig ledsträcka.

 

Något som vi också möter med glädje på våren är all fågelsång. När vi går i lövskogen och tittar på marken efter vårblommorna hör vi samtidigt fågelsång från rödhake, koltrast, bofink och lövsångare och många fler. Över fälten hörs lärkan och tofsvipan. Sångsvan, tranor och gäss landar på fälten men flyttar vidare norr ut.

 

I slutet av april utbrister vi i prins Gustafs Vårsång ”Glad såsom fågeln i morgonstunden hälsar jag våren i friska natur´n, lärkan den svarar och trasten i lunden, ärlan på åker´n och orren i fur´n…..

 

Nu är det vår!

 

 

 

Vårkänslor

Vildsvinens framfart. Foto: Sven-Erik Ohlsson

 

Vad innebär egentligen ordet vårkänslor?  Det finns otaliga definitioner på temat vårkänslor och alla har vi väl fått vara med och ”luftat” vårkänslan. Att låta barn tycka till om saker och ting är ganska vanligt. Så många gånger man skrattat till de härliga ungarna i programmet Smartare än en femteklassare, med Lasse Kronér som programledare i SVT 1, när de skall förklara betydelsen av ett ord eller en sak.

Så här förklarar två grabbar, Henrik och Filip, som deltog i ett ITIS-projekt (Informationsteknik i skolan) på Söråkers skola i Timrå vad vårkänslor är för något;

 

                                                     Vårkänslor 

Fåglarna kvittrar, vattnet porlar, vinden blåser i

gräset. Blommorna luktar, gräslöken gror. Majbrasan

tänds. Och alla är glada och sjunger. Gruset spolas

av vägen. Tjohej! Nu är våren här!

 

Kan det sägas bättre! För mig har våren alltid varit förknippad med mitt första möte med min kära hustru Gertrud. Det var en snöig!! dag den 16 maj 1954 då jag, som någon slags allt i allo på Frösötornet i Jämtland, skulle möta en tjej som skulle jobba som servitris vid anläggningens café/restaurang. Ett möte som så småningom innebar att vi blev ett par och vigdes i Frösö kyrka den 10 augusti 1957. Så nu har vi ett diamantbröllop att se fram emot nästa år om vi lever och har hälsan i behåll.

 

Vårkänslorna har också de senaste 50 åren varit förknippade med den dag vi kunnat åka till sommarstugan i Tunaberg och sätta fart på vattnet. Om turen var med så gick pumpen igång vid första försöket, men många gånger efter en hel del besvär och några pumpbyten. Att få sätta spaden i jorden och förbereda sådd och plantering och räfsa ihop de sista löven och yvas över allt som i övrigt behöver fixas och åtgärdas på ett hundraårigt torp. Då var det vår!

 

Men nu, även om vi sista april firar 50-årsjubileum med tändandet av majbrasan ihop med goda vänner till familjen, känns det inte lika roligt. Det kan vi ”tacka” vildsvinen för. För några år sedan när vi kom till Rockbo, som stugan heter, möttes vi av en gräslig syn. Gräslig är för mycket sagt för där fanns inte längre något gräs. Marken var helt upplöjd efter vad vi förstod var följden av en flock vindsvins besök. Luften gick som bara ur och nu fick vi uppleva vad så många andra tomtägare i Sörmland har fått vara med om under många år.

 

Samma vildsvin som bökat upp marken i den fina skogen kring stugan och gjort den näst intill oframkomlig där vi en gång kunde plocka både bär och svamp. Så den där rätta gnistan att uppleva våren och sommarens intåg finns inte längre även om vi gärna njuter av de stunder vi är i stugan.

 

Glad vår på er och med hopp om en varm, solig och avkopplande sommar för alla och envar.

 

 

 

 

 

 


Vår: Vårdagjämning och vårblommor

“SLM 36509 40 - Skolplansch,” Sörmlands museum, http://sokisamlingar.sormlandsmuseum.se/items/show/330319.

 

Veckans tema är ”vår”. Om man vill filosofera om begreppet vår, så är det en av de fyra årstiderna som hos oss omfattar månaderna mars, april och maj. På södra halvklotet är det istället september, oktober och november - de månader vi kallar höst. Det finns ingen vedertagen internationell standard för begreppet vår. Definitionen hos oss är att dygnsmedeltemperaturen skall vara stigande och ligga mellan 0,1 och 9,9 plusgrader under sju dygn i följd. Vi säger då  att våren inträdde det första dygnet även om det blir en återgång till lägre temperaturer senare. Det finns ytterligare ett villkor och det är att våren inte kan komma före 15 februari. I Stockholmstrakten infinner sig våren normalt omkring 16 mars.

 

Den tidpunkt när dag och natt är lika långa kallas vårdagjämning. Definitionsmässigt är det dock lite mer komplicerat på grund av att bland annat ljusets brytning i atmosfären spelar in. Den så kallade vårdagjämningspunkten är egentligen inte en dag utan en tidpunkt. År 2016 var det den 20 mars kl 04:30. Om man bortser från områdena kring jordens poler så är dagarna kring vårdagjämningspunkten ungefär lika långa över hela jorden. I äldre solkalendrar räknades dessutom vårdagjämningen som nyår vilket flera länder i Asien fortfarande gör.

 

Våren står för förnyelse och pånyttfödelse och är kanske den årstid som är mest efterlängtad av alla – förutom möjligen av de som lider av pollenallergier. På våren vänds vårt halvklot allt mer mot solen - jorden värms upp och både djur och växter lockas fram.

 

En av de tidiga växter som kommer på våren är Tussilago eller Hästhovsört. Så snart tjälen går ur marken kan man se den sticka upp ur det vissnande fjolårsgräset. Det mer folkliga namnet hästhov tros syfta på att bladen liknar hästhovar. Idag är dock Tussilago ett ganska vedertaget namn. Tussilago kommer från det vetenskapliga namnet Tussilago farfara som Linné gav växten. Tussilago kan härledas till det latinska ”tussis” som betyder hosta och blomman har mycket riktigt använts som hostdämpande medicin.

 

En annan tidig vårblomma är Blåsippan som blommar strax efter Tussilagon. Linné har även här gett blomman ett vetenskapligt namn – Anemone hepatica. Blåsippan är fridlyst i delar av Sverige. Även Blåsippan har haft en medicinsk användning trots att hela växten är giftig. Inom folkmedicinen har Blåsippan använts utvärtes för att påskynda sårläkning.

 

Det är intressant att notera att båda dessa tidiga vårblommor har haft medicinska användningsområden inom folkmedicinen.

 

 

 

Vår

“SLM 22711 - Bokskydd av skinn med målade blommor,” Sörmlands museum, http://sokisamlingar.sormlandsmuseum.se/items/show/304054.

 


Vintern rasat ut bland våra fjällar drivans blommor smälta ned och dö.
Tussi-tussi-tussi-tussilago nu är våren här!
Blåsippan ute i backarna står niger och säger att nu är det vår
Vitsippa, vitsippa, vitsippa, vitsippa. Nu är våren här!
Nu ska du höra nånting som jag vill tala om, jag såg en lärka nyss och det var våren som kom.


Våren skildrad i fyra välkända svenska visor och ingenting är väl mer förknippat med svensk vår än töväder, den första tussilagon, blåsippan, vitsippan och lärkans drill.
Och vårsolen som vi vänder ansiktet mot och njuter av med ryggen lutad mot en solvärmd vägg eller sittandes på förstutrappen med kaffekoppen i hand.

 

 

 

Hållbart - återvinning

“SLM 37053 2 - Pappersbruket Perioden, litografi.,” Sörmlands museum, http://sokisamlingar.sormlandsmuseum.se/items/show/276660.


 

 

Ett plagg hade under min uppväxt på 1940- och 50-talet många liv innan det till slut blev till lump och papper.

 

En sliten kappa eller rock blev till en ny genom att plagget sprättades isär, avigsidan vändes ut och ett nytt ytterplagg till någon i familjen syddes upp. I nästa led kunde plagget sprättas upp på nytt och klippas sönder i långa remsor för att vävas till trasmattor. När sedan trasmattan trampats på och tvättats till den inte längre hängde ihop var det dags att traska till Perioden och sälja resterna som lump vilket sedan blev råvaran i papperstillverkning. Metoden hade använts i Kina sedan 100-talet och kom i bruk i Europa på 1200-talet, i Sverige på 1400-talet.

 

Eftersom användningen och återanvändningen av kläder och övriga textilier var så effektiv blev restprodukten en bristvara då papperstillverkningen ökade. Det hjälpte inte att det fanns speciella lumpsamlare som reste land och rike runt och köpte upp restprodukterna. Bristen förblev stor och man började söka efter ersättningsråvara och fann att trämassa var ett alternativ.

 

Idag återvinner vi inte textilier till lump för papperstillverkning utan papper som vi returnerar i containrar på miljöstationer. Pappret blir till returpapper och på nytt råvara i papperstillverkningen. Lumppapper tillverkas fortfarande med råbomull som bas och används till ”finpapper”.

 

Och återvinning har blivit till recycling.

 

 

 

Hållbarhet - Om Östra Torget

Östra Torget

 

Välbefinnande betyder att må bra och synonymer är välmåga, hälsa; trivsel, komfort, tillfredsställelse, välbehag, lyckorus och eufori.

 

Vi mår bra på så många olika sätt. Genom att äta god och nyttig mat hanterad på ett hållbart sätt. Ha tillgång till vatten, energi och en bostad och umgänge med familj och vänner. Välbefinnandet blir summeringen av allt detta och lite till.

 

I staden Nyköping pågår hela tiden förändringar liksom överallt. Nya hus byggs, gatornas sträckning och användning ändras och gröna ytor tillkommer och försvinner.  En av de fina platserna i Nyköping är Östra Torget. Lite bortglömt och inte så väl använt som det skulle kunna bli. Östra Torget är en vacker plats vid alla årstider. En plats för välbefinnande.

 

En vision för torget borde vara att det fick en tydligare karaktär av ”Folk före fordon”. Om vi vill, skulle Östra Torget kunna bli en mötesplats där folk kan sitta och prata, ta en kopp kaffe , läsa en bok och höra porlandet från stenskulpturen. Det skulle finnas lösa stolar och bord som kompletterar de fastgjutna sofforna. Bilarna, de som inte hittar en annan väg, får sakta snirkla sig fram. Med detta skulle torget bli en mötesplats för nyköpingsborna. Efter en skön promenad längs ån tar vi en liten avstickare till Östra Torget.

 

På våren när löven inte spruckit ut än är torget som ljusast. Runt de stora lindarna finns perennplanteringar. På våren blommar blå Skilla och Pingstliljor som sedan övergår i lila Alliumbollar på försommaren. På sommaren när den skira grönskat mörknat och bina surrar runt bland lindblommorna byts växtligheten i ringarna runt träden ut mot Geranium i rosa och vitt och daggkåpa. På hösten färgas löven gula och sceneriet förändras igen. Under vintern förnyas torget igenom genom att träden tappat löven och snön gör platsen ljusare i vintermörkret.

 

Lite historik om Östra torget
Torget ligger i kulturhistoriskt intressanta kvarter vid Alla Helgonakyrkan, inte långt från Nyköpingsån. 2008 gjordes en omfattande ombyggnad av torget som utfördes i samarbete med Svenska kyrkan. Målet med ombyggnationen var dels att skapa ett torgrum och dels att få en bättre förbindelse mellan kyrkan och Prosten Pihls gård. Torget stenlades med smågatssten av granit och svarta betongstenar som är lagda som linjer på tvärs av biltrafiken. Vi skulle kunna ta ett steg till i den riktningen.

 

Östra Torget var 2010 nominerat till final i tävlingen god arkitektur i länet som anordnas av Sveriges Arkitekter Sörmland.

 

 

 

 

Det är roligt med hållbart!

 
“SLM 36993 - Häfte från 1960-talet,” Sörmlands museum,
http://sokisamlingar.sormlandsmuseum.se/items/show/331318.

 

 

Så börjar en ur min synvinkel mycket informativ information som är ett föredöme när det gäller att få oss att förstå vad det innebär att börja handla och agera mera hållbart. Rubriken för veckans Seniorblogg var Hållbart och jag hade svårt att komma igång. Vad skall jag skriva om – hållbart hemma, mat, vatten, energi, återvinning eller vad?

 

Jag började med att ”googla” runt och hittade hur mycket som helst som berörde detta med hållbarhet. Här fanns en uppsjö av uppslag och intressant information. Det var också mycket skrämmande läsning om hur vi misshushållar med våra resurser som så negativt drabbar vår värld i form av miljöförstöring, svält, utarmning av vår natur med mera.

 

Så länkade jag in på en sida och möttes av de här orden ”Det är roligt med hållbart! Det sätter igång fantasin och skapandet samtidigt som man släpper loss från moden och trender”. Ett citat hämtat från Framtidsstigen.se, en tänkvärd guide fylld av tips och råd för hur man ska konsumera hållbart. Den är framtagen av Lunds kommun i samarbete med renhållningsverket och avdelningen för miljöstrategi, folkhälsa och säkerhet.

 

Skrämmande att läsa, och som man har svårt att ta till sig, är att en tredjedel av all mat som produceras i världen kasseras. Vilket innebär att 1,3 miljarder ton mat kastas och där av betraktas 35 procent ätbart matavfall komma från hushållen, 28 kilo per person och år. Om vi vore bättre på att planera våra inköp, inte lagade för mycket mat och inte följde bäst före-datum så slaviskt skulle vi inte behöva kasta så mycket mat som vi gör. En av många anledningar till att vi kastar så mycket mat beror säkert också på sättet vi handlar. Köper större förpackningar än nödvändigt vilket också kan bero på att dessa oftast är större än kundens behov och inget alternativ finns. Bäst före datum går ut innan man hinner förbruka och så kastas maten även om det varken smakar, luktar illa eller möglar.

 

Självfallet vill inte någon kasta mat men de siffror vi sett visar på att något trots allt är fel. Det handlar oftast om planering både vid inköp, hantering och tillagning. I det senare fallet att man lagar för mycket, tar inte hand om resterna utan låter dem gå i avfallspåsen eller tömmer förpackningarna för dåligt. Upp till 5000 kronor per år kan ett hushåll spara och de pengarna kan man använda på ett bättre sätt än att ”kasta” dem i soporna. Utslaget på varje invånare slängs enligt tillgänglig statistik mat för cirka 1500 kronor per år.

 

För hushållen finns därför mycket pengar att tjäna genom att tänka efter – före!

 

 

 

Hållbart - Den anpassningsbara människan

Bild från byggarbetsplatsen för den nya museibyggnaden i Nyköping. Här under finns drygt 400 pålar som ska sydda huset från risk för översvämning i Spelhagsområdet med gammal sjöbotten.
Fotograf:

 

 

Veckans ämne är ”hållbart”. Jag kommer av någon outgrundlig anledning att tänka på när vi för många år sedan besökte Seattle i staten Washington, USA och den underjordiska delen av stadens centrum. Människans förmåga att anpassa sig och finna nya lösningar är här slående.

 

Staden Seattle är inte så gammal med våra svenska ögon sett. Omkring år 1850 fick indianhövdingen Seattle en begäran från ”den vite mannen” att få köpa  marken där staden Seattle idag ligger. Hövdingen Seattles svar var i form av ett framsynt och långt tal där han framförde en hyllning till naturen och anmodade ”den vite mannen” att ta väl vara på den och bevara den. Utvecklingen kom dock att bli annorlunda för området.

 

De första nybyggarna anlände till platsen under november 1851 och år 1852 döptes den nya staden till Seattle efter indianhövdingen. Skogsverksamhet och läget vid Elliot Bay gjorde att staden växte och år 1869 grundades staden formellt efter att ha existerat som ogrundad stad  under ett antal år. Innevånarantalet var då cirka 2000. Staden växte ytterligare när man senare även fann kolfyndigheter nära Lake Washington.

 

Den 6 juni 1889 drabbades staden av en förödande brand. När man skulle bygga upp staden igen bestämdes att alla hus skulle byggas av sten och att man dessutom skulle höja staden en till två våningar för att inte riskera översvämning i den nybyggda staden. (Staden var byggd på låglänt mark med risk för översvämning.)

 

Seattles centrum omkring Pioneer Square är idag uppbyggt ett par våningar och gatorna ligger på stålbalkar en bit upp på husen. Länge var den underjordiska delen av staden mer eller mindre okänd. Senare insåg man värdet av denna värld under staden och började visa upp delar av den. När vi besökte staden kunde vi följa med en guide som i form av ett skådespel mycket levande beskrev historien i denna okända del av staden.

 

Inte nog med att staden brann och riskerade översvämning. Den ligger också i ett jordbävningsdrabbat område med en stor aktiv vulkan i närheten. St Helen hade ett mycket kraftigt explosivt utbrott på 1980-talet då bland annat stora delar av Seattle fick mängder av aska över sig.

 

Idag är Seattle en av USAs mer betydande städer och rymmer framstående företag som bland annat Microsoft, Amazon och Boeingfabrikerna.

 

 

 

Aprilskämt: Gamla skämt och nya

“SLM 36019 1-2 - TV,” Sörmlands museum
http://sokisamlingar.sormlandsmuseum.se/items/show/322738.

 

 

Vi närmar oss 1:a april och det måste givetvis uppmärksammas av oss seniorbloggare. Människor har skämtat april med varandra sedan mycket lång tid tillbaka. Det finns belägg för aprilskämt i  Frankrike tillbaka till 1500-talet. Den som i Frankrike blir utsatt för skämtet kallas ”aprilfisk”. Man tror att namnet kommer från seden att fästa pappersfiskar på ryggen på den man ville driva med. (Kanske finns kopplingar till vår ”strutonsdag” här?). I stora delar av världen finns seden med att lura någon den 1:a april. I många engelsktalande länder talar man om ”all fools day” och i Skottland heter det ”gowk” som betyder gök eller dummerjöns. I Indien är seden kopplad till ”Holifesten” den 31 mars.

 

Till Sverige kom aprilskämtet i mitten av 1600-talet. Ett vanligt sätt att narras var att be någon hämta ”synvinkeln” eller något annat fiktivt verktyg. Ofta var dessa skämt knutna till olika yrkeskulturer. Under 1700-talet var det även populärt med så kallade aprilbrev – falska meddelanden som sändes ut. Ett brev, att gudstjänsten i en kyrka i Västergötland skulle börja en timme tidigare, sändes ut år 1742. Det blev en del uppståndelse när församlingen upptäckte att de blivit lurade.

 

Aprilskämtens anknytning till tidningar finns belagt tillbaka till 1800-talets mitt. Londontidningen Evening Standard meddelade i en annons år 1846 att det skulle bli förevisning av åsnor på en plats i utkanten av staden. Det gick snart upp för alla som tog sig dit vilka som åsyftades.

 

I Svenska Dagbladet 1911 kunde man läsa att vid invigningen av Olympiska spelen år 1912 i Stockholm skulle en parad med 600 elefanter (utlånade av Rajan av Rajastan) medverka. På de första 50 skulle en musikkår sitta och spela de medverkande ländernas nationalsånger.

 

År 1962, i den svartvita TV-åldern, bidrog Kjell Stensson till ett klassiskt aprilskämt, när han lurade en stor del av svenska folket att sätta en nylonstrumpa framför TVn för att därigenom få färg i TV-apparaten.

 

Förra året meddelade tidningen Allehanda att de skulle starta en ny webbplats i 3D-format så att alla som använder 3D-glasögon skulle få se nyheterna ”sticka ut” på ett nytt sätt. Eller vad sägs om att man siktat en hel flock med sjöelefanter vid Eriksberg. De ansågs ha simmat dit från den kanadensiska kusten. Biträdande viltexperten vid Eriksberg Yksi Huhtikuu meddelade att området passar speciellt bra för sjöelefanternas parning. Om flocken förökar sig planerar man att kunna ha sjöelefantkött på Eriksbergs berömda julbord.

 

 

 

Aprilskämt

Ljushållare.
 
 
Gamla föremål kan vara svåra att ”artbestämma”. Fantasin kan flöda och ibland kan sanningen vara svår att få fram. Bilden visar ett älgben som är monterat på en svarvad ställning. Museet har fått föremålet som gåva från August Trolle-Löwens dödsbo. Det har funnits på herrgården Gärdesta, Lästringe socken i Nyköpings kommun. Älgbenet klassificerat som renässansföremål.
 
Renässansen, av franskans pånyttfödelse, varade ungefär mellan åren 1400- 1600. Perioden avlöste den mörka medeltiden. De nya impulserna kom från Italien och konstnärer som Michelangelo och Leonardo da Vinci tog konsten till nya höjder. Leonardo var allkunnig, han var konstnär, arkitekt, ingenjör, uppfinnare, naturforskare, matematiker, musiker, och filosof. Här fanns det inga gränser. Förändringarna berörde hela samhället, inom ekonomi, politik och den sociala sidan med feodalväsendets upplösning, städernas utveckling och den nya världshandelns uppsving samt nya uppfinningar som krutet, kompassen och boktryckarkonsten. Unga män som utbildade sig till hantverkare, ett arbete som många hade, startade ofta sin yrkeskarriär som gesäller hos någon mästare.
 
Under den här tiden avlöstes frihetstiden av stormaktstiden i Sverige. Att kunna utöva hantverk och konst tog sig uttryck i föremål som vi idag troligen inte skulle tillverka men alla tider har sina ideal. De många slotten och herresätena i Södermanland skulle fyllas av föremål och inspirationen kom från sydligare länder i Europa. Flera unga män skickades till Tyskland och Italien för att förkovra sig i hantverkskonst. Lars Elks pappa på gården Gärdsmyge tyckte att näst äldste sonen skulle få möjlighet att utveckla sitt hantverkskunnande. Godsherren tyckte idén var spännande och bidrog till att pojken kunde åka iväg ner i Europa. Han räknade med att Lars skulle komma tillbaka med nya moderna impulser som gjorde att godset kunde skryta med det senaste från utlandet.
 
Lars förkovrade sig i Tyskland och Italien och när han kom tillbaka till gården var han full av nya intryck. Det gällde att av ta till vara på det som fanns runt omkring i landskapet och i de sörmländska skogarna. Älgkronor prydde väggarna på godsen men kunde inte älgben med klövar vara något att använda? Jo, med en svarvad ställning blev älgbenet en vacker ljushållare för levande ljus. Det fanns säkerligen flera ljushållare av älgben men nu finns det bara ett exemplar kvar. Föremålet har vandrat genom släktleden i många hundra år tills det till slut hamnade på Sörmlands museum.
 
---------------------------------------------------
 
 
Som vi nu vet är föremålet inte en ljushållare utan ett dryckeskärl monterat på ett älgben. Den riktigare användningen är egentligen konstigare än om det hade varit en ljushållare. Därför blev det inget riktigt skämt, mer en ”hittapåberättelse”!
 
“SLM 4019 - Pokal, gyckelkärl monterat på älgben,” Sörmlands museum,
http://sokisamlingar.sormlandsmuseum.se/items/show/291160.
 
 
 

Aprilskämt - seden att ”narra april

“SLM 36879 1-2 - Telefon, LM Ericsson 1965 på teakbricka,” Sörmlands museum,  http://sokisamlingar.sormlandsmuseum.se/items/show/331313.

 


Seden att locka någon att gå på ett skämt eller at göra något fånigt den första april lär ha gamla anor såväl i Sverige som i många andra länder. I Sverige finns belägg för traditionen seden mitten av 1600-talet och skämten gick då ofta ut på att den lurade skickades ut på fiktiva uppdrag som att leta efter synvinklar, rumpdrag eller spikolja. Idag handlar skämten mer ofta om dagsaktualiteter och framför allt i massmedier som driver med ny teknik och politik.

 

Som ung tonåring fick jag idén att lura min pappa att utföra ett uppdrag på första april. När han kom hem efter arbetsdagens slut meddelade jag tagit emot ett samtal och uppmanats att be honom ringa upp det nummer som jag antecknat. Pappa såg undrande och fundersam ut och greppade lite allvarlig telefonen, en svart backelittelefon som fotot ovan visar. Telefonen stod hos oss som i de flesta hem på 50-talet i hallen och det var inte svårt att både iaktta och lyssna till det som utspelade sig och sedan triumferande kunna utbrista ”April, april din dumma sill jag kan lura dig vart jag vill!

 

Att lyssna till samtalet blev svårt då inte ett ljud kom över läpparna men i örat meddelade en fröken viktig information. Till vilken abonnent ledde numret och vilken information var det som förmedlades?

 

Ring 90510 om du befinner dig i Sverige eller om du befinner dig i utlandet+463390510 så får också du ta del av den viktiga informationen som inte avslöjar vilken dag det är men som ändå är en uppdatering på sekunden när.

 

 

 

Aprilskämt – 1 april, de roliga och dåliga skämtens dag

 

 Nyköpings hus, ett nytt sommarland? Foto: Sörmlands museum

 

Jag tror att den 1 april är den dag då tidningar och TV-kanaler läses och tittats på lite utöver det vanliga. För nyfikenheten är påtaglig – vilket är dagens skämt och vilka kan det vara som går på de allt ifrån trovärdiga till klart genomskinliga skämten. Klurigheten på redaktionerna går för högtryck och skratten är många när de olika förslagen till aprilskämt diskuteras.

 

Men det är inte bara i den mediala världen skämten flödar utan det finns många ”lustigkurrar” som försöker lura sina vänner med de mest utstuderade och inte alltid så rumsrena skämten.

 

Har lite svårt för att själv hitta på ”trovärdiga” och gångbara skämt men har inget emot att bli lurad emellanåt även om det inte varit så ofta. Ett aprilskämt som jag nästan gick på var när den omåttligt populäre teknikern Kjell Stensson lurade många TV-tittare att göra om sin svart-vita TV-apparat till att visa färgbilder.

 

Det var den 1 april 1962 som han genom sin stora trovärdighet och vetenskapliga kunskap lyckades lura TV-apparaternas ägare att klippa sönder nylonstrumpor och sedan få fast dem på TV-rutan.

Han påstod nämligen att man hade installerat en ny utrustning i TV-huset som innebar att man kunde få färg på bilderna med hjälp av nylonstrumpor. Det visade sig att många ärligt erkände att man provade men ganska snart förstod att det var ett 1 aprilskämt.

 

Södermanlands Nyheter har naturligtvis varit duktiga genom åren på att försöka lura sin läsare. Här några av dessa som tidningen publicerade den 29 mars 2002 under rubriken Historiska aprilskämt genom tiderna:

 

Nyköpingshus blir nöjesfält

Bert Karlsson tar över Nyköpingshus och skapar ett sommarland runt borgen, rapporterade Södermanlands Nyheter den 1 april 1992. Dåvarande landshövding Ivar Nordberg och majoritetsledare Peder Wachtmeister (m) påstods uttala sig positivt om planerna.

– Jag stöttar det här till hundra procent. Tankegångarna ligger helt i linje med den moderata politiken, sade Peder Wachtmeister.

Andra var inte lika glada. Tillförordnade länsmuseichefen Eva Thunér-Ohlsson upprördes över tanken på ett tivoli bland fornlämningarna och uppmanade Nyköpingsborna att gå till slottet och protestera, uppgav tidningen.

 

Hälften hare, hälften gris

Den 1 april 1996 bjöd Södermanlands Nyheter och Tystbergadramatörerna in till grillfest på Nyköpingshus borggård. Där skulle det bjudas på det ljusa, magra köttet från fläskharen. Fläskharen beskrevs som ett mellanting mellan griskulting och hare som, i alla fall enligt jägmästare Harald Fleischman, snart skulle vara lika vanligt i den sörmländska naturen som vildsvinet. Något som representanter från Södermanlands museum såg mycket positivt på – för nu kunde ju Sörmland kanske äntligen få en genuin landskapsmaträtt.

Det var dock inte en enda Nyköpingsbo som lät sig luras ned till borggården, där Södermanlands Nyheters lustigkurrar fick stå ensamma och frysa i det ovanligt kyliga aprilvädret.

 

 

 

 


RSS 2.0