Husen i Nyköping - Albins trädgård

 

Det börjar med en stol, för mig en typisk caféstol. Kanske har den stått på Albins. Stolen är tillverkad i NK:S verkstäder i Nyköping. Om man tolkar märkningen 10 06 29, som årtalet då den tillverkades så är den snart 106 år. Kvalité kan man säga. Beskrivning: Brunbonad björk, genombruten rygg med medaljong och rak ram. Flätad brunmålad rotting i medaljong och i sitsen. Raka svarvade kolonnformade framben. Svängda bakben.

 

I Nyköping har funnits otaliga caféer genom tiderna. På nuvarande V Kvarngatan 14 låg Albins Trädgård. I en liten bok kallad ”Gamla skyltar i Nyköping”, utgiven av Konserv-Kompaniet med text av Per Klang och bilder av Nyköpings Bildtjänst, finns följande beskrivning av Albins Konditori TRÄDGÅRDSSERVERING:

 

”Albins Trädgård” var under 1930-talet och en bit in på 40-talet ett mycket populärt ställe i Nyköping. Där förekom servering, musik och underhållning och Bagaregatan, där stället låg, var vackra sommarkvällar något av Nyköpings strög. Innehavare var konditor Albin Pettersson. Han var bördig från Blekinge och kom till Nyköping 1920. Först drev han konditorirörelse vid Östra Storgatan i Södermanlands Nyheters hus intill Göta.
-----
År 1926 köpte Albin Pettersson det s k Gripenstedtska huset vid Bagaregatan strax söder om nuvarande restaurang Rådmannen och det var där den populära trädgårdsserveringen fanns. Albin Pettersson avled den 10 augusti 1949 helt hastigt under arbete i sitt bageri.

 

Så beskrev alltså Per Klang 1986 den gamla verksamheten, men det är huset jag minns tydligast. Bergshammars Hembygdsförening har en bild på den vackra byggnaden. 

 

1963 då jag tagit realexamen på Läroverket i stan, visste jag inte vilket yrke jag skulle satsa på. Med inspiration från lärare, sökte jag till yrkesskolans kurs Handel A, sekreterarutbildning. Det var redan då ont om lärosalar och eftersom det inte var en utbildning som fordrade mer än lite bord och stolar, så fick det duga med det gamla sekelskifteshuset. Det var så vackert med balkonger och snickarglädje, men slitet och åren därpå revs det för att lämna plats för bostäder och affärer.

 

På nedre våningen smattrade skrivmaskinerna. Man satte för en skiva för bokstäverna och lärde sig skriva på riktigt, inte ”pekfingervalsen”. Där huserade också stenografilärarinnan. På övervåningen hade vi vårt klassrum där huvudet matades med svensk-, engelsk- och tysk affärskorrespondens, matematik, bokföring och juridik. Allt skulle in på ett år. Det var kämpigt men kul. Soliga dagar tillbringade vi rasterna på balkongerna.
På detta vis hamnade jag i bokförings- och revisionsbranschen. 1985 var jag så tillbaka på platsen, nu som anställd på Bohlins Auktoriserade Revisorer som det hette då, nuvarande KPMG.

 

 

 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0