En fantastisk eldsjäl!

“SLM A15-506 - Cirkus Oscars 1947,” Sörmlands museum,
http://sokisamlingar.sormlandsmuseum.se/items/show/362755.

 

 

”Får man bjuda på en karamell”, sade mannen framför mig och räckte fram något som såg ut som en strut. Full med smakprov på karameller. Det här var 1966 och mitt första minne av mannen som blev en av Nyköpings största profiler näst Gert Fredriksson. Pelle Nilsson var namnet, grosshandlare/köpman och den som under många, många år kom att vara en förebild när det gällde sitt engagemang i det kulturella och musikaliska Nyköping. Inte att förglömma sitt intresse för det cirkusliv som en gång blomstrade i Sverige. Manifesterat med en clownstaty vid Pelles Lusthus och till hans minne efter hans bortgång 2008 firandet av Clownens Dag.

 

Tankarna på Pelle kommer ofta fram alla de gånger man besöker – som jag ser det – hans livsverk ”Pelles Lusthus” med sin handelsbod som de såg ut förr i världen och alla härliga skyltar bevarade som ett minne från flydda dagars affärs- och näringslivsverksamhet.

 

När ämnet för dagens blogg blev att beskriva en eldsjäl rörde sig många tankar i huvudet. Eldsjälar finns det och har funnits i Sörmland inom i stort sagt alla områden och vad vore till exempel dagens föreningsliv utan dessa eldsjälar – som det tyvärr blir allt färre av. Till kategorin eldsjälar vill jag gärna hänföra alla dem som fyller på Sörmlands museums ovärderliga samlingar och har förstått vikten av att för framtiden bevara dåtiden.

 

Pelle Nilsson var en eldsjäl utöver de vanliga med sitt brinnande intresse för att samla på sig saker och ting. Smått som stort och till en av rariteterna hörde den gamla T-forden från 1923 som alltid fanns med som en reklampelare för Konservkompaniet vid festligheter av olika slag – inte minst i Barnens dags tåget med clowner som kastade ut godis och festis till barnen som stod utefter kortegevägen. Bilen var en del av samlingen av transportmedel allt från dragkärror till cyklar.

 

På tomten till vänster om skorstenen ligger numera Pelles Lusthus, tidigt 1900-tal

 

 

Lite egensinnig men fylld av energi kunde han vara i sitt agerande och turerna kring tillkomsten av Pelles Lusthus som i grunden var den gamla bultfabriken, som uppfördes 1898, vid ån intill Storhusfallet. Utan hans envetna arbete för att skapa ett handelsmuseum för staden hade vi varit en attraktion fattigare. Som eldsjäl kanske det är nödvändigt att tänja på vissa gränsar för att nå målen.

 

Man talar om framgångssagor och det är ingen överdrift att Pelles var en sådan. Bara att komma på idén att importera och sälja bananer från sin trehjuling tillhör definitivt kategorin framgångssagor.

 

Mån om att bevara kunskapen om det som varit räddade han tillsammans med färghandlaren Lennart Holmgren mycket av stadens handelshistoria. Tillsammans vandrade man runt i staden och väckte gamla minnen till liv i filmen ”Handelsstaden Nyköping”. Både intressant och sevärt.

 

 

 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0