Sjukvård - Jordemor, barnmorskan i gamla tider

“SLM 11773 - Förlossningstång,” Sörmlands museum,
http://sokisamlingar.sormlandsmuseum.se/items/show/299197.
 

 

Ämnet för veckans Seniorblogg är sjukvård. Om sjukvård och sjukvårdens utveckling i Sverige finns det hur mycket som helst att skriva om. Så var ska man börja någonstans. Med tanke på Seniorbloggens anknytning till Sörmlands museum kunde det vara bra att ”titta in” i det innehållsrika arkivet med anknytning till sjukvård. När jag bläddrar igenom innehållet fastnar jag för ett ord – jordemor - i samlingen ”När livet börjar – om barnmorskor i Sörmland”. Ett för mig främmande ord men som associerar till visan ”När lillan kom till jorden” (Majas visa).

 

Så här inleds texten till samlingen:
”En liten människa ser världens ljus för första gången. En hjälpande hand vid födseln, en hand som tillhör barnmorskan, jordemodern, jordgumman, hjälpgumman eller ackuschörskan om man så vill. Namnen har varierat men uppdraget har alltid varit detsamma. I Andra Moseboken finns hjälpkvinnorna Siphra och Pua och i antikens Grekland var Sokrates mamma Phanarote verksam som barnmorska.1886 bildades Svenska Barnmorskeförbundet, landets första kvinnliga yrkesförening. Idag är nästan alla av landets yrkesverksamma barnmorskor med i förbundet som har ca 6500 medlemmar.

Tre av de barnmorskor som var verksamma på den sörmländska landsbygden i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet har lämnat avtryck i Sörmlands museums samlingar.”
Det finns också lite berättande bilder att ta del av.

 

I alla tider har kvinnor stöttat och hjälpt varandra vid barnafödande. Det som vi idag kallar barnmorskor har kallats vid olika namn som jordgummor, jordemödrar och hjälpgummor. För att hålla reda på antal nyfödda barn och vem som var barnafader måste jordegummorna enligt en kyrkoordning som infördes under 1500-talet rapportera alla födslar.

 

För att få kontroll över jordegummorna eller barnmorskorna som de mer och mer kom att kallas utfärdades år 1686 en förordning att Stockholms barnmorskor skulle genomgå utbildning, examineras av stadsläkaren och avlägga ed till Magistraten. Den första läroboken på svenska för barnmorskor skrevs av läkaren Johan von Hoorn i början av 1700-talet. Collegium Medicum, som var en svensk läkarorganisation, instiftad 1663, ålades kontrollen av jordegummorna som var motvilligt inställda till läkarna som de ansåg kom och störde i deras yrkesutövning. Undra på det - föda barn hade ju alltid varit en kvinnosak.

 

Något som skulle komma att revolutionera barnafödandet var tillkomsten av förlossningsstänger. De konstruerades i slutet av 1600-talet av utländska läkare. Av någon anledning var användandet av dessa och andra instrument förbehållet läkarna som var manliga. Världens första kvinnliga läkare fick vi först i USA 1849. Sveriges första kvinnliga läkare och gynekolog var Karolina Widerström. Hon tog sin examen 1888 från Karolinska institutet.

 

Rätten att använda förlossningstång fick våra barnmorskor år 1829 om ingen läkare fanns tillgänglig. Internationellt sett är detta unikt. De ofta stora geografiska avstånden och bristen på läkare var förstås de huvudsakliga orsakerna till detta. För att få denna rätt krävdes att man avlagt en instrumentexamen och detta kan ses som en början till en mer modern behörighet. År 1952 infördes kravet på att barnmorskan skulle ha sjuksköterskeutbildning. Sedan dess har det skett en positiv utveckling av frågor som rör barnafödandet – men om det har jag av naturliga skäl ingen närmare kunskap.

 

 

 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0