Skor - Eleganta skor i samlingarna

“SLM 12170 1 - Känga,” Sörmlands museum,
http://sokisamlingar.sormlandsmuseum.se/items/show/299904.

 

 

Är det något i klädväg som inte gett mig bra vibrationer så är det skor. Vet inte varför men så har det varit så länge jag kan minnas. Det här med mode har inte varit så viktigt men gärna en sko som är skön att bära och inte orsakar skavsår och annat elände som nageltrång som jag drabbades av vid två tillfällen i lumpen. Troligen beroende på att man inte följde instruktionerna om rätt användning med fotlappar, arméns hudsalva och insmorning för att mjuka upp det hårda lädret.

 

En händelse som jag inte glömt var i samband med en omoperation av ett nageltrång på Nyköpings lasarett. Efter operationen fick jag en skarp tillsägelse att ta det lilla lugna. Men på kvällen var det ett regionmöte med Friluftsfrämjandet i Södertälje och det var Bosse Lindberg, vår konsulent i Nyköping, som skulle köra. Jag var ju ”invalidiserad” med en bottin på foten över bandaget. På väg hem kändes det lite blött i bottinen och vi stannade för att kolla. Den var full av blod och det rann ymnigt. Tömde ur och full fart mot akuten i Nyköping. Vem mötte där om inte sjuksköterskan som sagt till mig att hålla mig lugn! ”Vad var det jag sa”, var hennes första kommentar.

 

De mest moderiktiga skor jag haft var väl i början av 60-talet då de så kallade myggjagarna var superpopulära. Men det par jag för dyra slantar köpte in blev ingen höjdare. Bara trångt och besvärligt för mina fötter som inte var anpassade för den här typen av skor.

 

Säkert var det många av bärarna, i den imponerande samling av skor av alla typer och århundraden som finns att beskåda hos Sörmlands Museum, som inte trivdes i sina skor. Man bara undrar hur det över huvud taget varit möjligt att få ned en fot i skon utan att det gjorde ont. Fanns det skohorn månne?

 

Apropå myggjagare fastnade jag för en synnerligen elegant sko med lite myggjagarkänsla men med ett aristokratiskt utseende. Undra på det då bäraren av skorna var greven och översten Gustaf Björnstierna, dåvarande ägare av Almare-Stäkets gård på Stäksön i Upplands-Bro kommun. Han ägde gården från år 1888 fram till sin död, 95 år gammal, år 1942. När han fick avsked från Försvaret år 1907 var han överste och chef för skånska dragonregementet. De eleganta kängorna beskrivs i museets noteringar så här:
Svarta skinn (chevreaux) kängor överdel av grå mocka. Knäpps med 5 pärlemorknappar, fodrade med läder och linne, gul och grå stropp mitt bak, lång spetsig tå. Lädersula och klack. Klackhöjd 30 mm.

 

 

“SLM 7729 - Känga,” Sörmlands museum,
http://sokisamlingar.sormlandsmuseum.se/items/show/294158.

 

Som av en tillfällighet bland damskorna vid sidan av Björnstiernas skor fick jag syn på en känga med spetsig tå och på en lapp stod det att skorna burits av Ellen Björnstierna som var gift med Gustaf. Beskrivs som grå satinkänga med svart lädertå och häl. 12 par snörhål och grå skosnören som snördes på utsidan. Fodrade med vitt linne, skinn och sidenbandskant. Tvär avskuren tå. Ingen klack. Maskinsydd nåtling.

 

Det finns mycket intressant läsning om skosamlingarna på Sörmlands museums hemsida. Ta gärna en titt och läs mer om skornas historia. 

http://www.sormlandsmuseum.se/Sormlandsmuseum/Utstallningar/Webbutstallningar/Titta-in/Skor/Medeltida-skor/

 

 

 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0