100 ord om: Skrinet



Skrinet av trä, tillverkat mellan åren 1600/1750 har ett utseende som förbryllar och fascinerar. Format som ett litet hus i klassicerande stil. Arkitekturornament med utanpåliggande pilastrar av trä och infällda portaler åt alla fyra sidor är läckert gjorda. Lock med inläggningar av vitt ben  avser att likna marmor och har i sin tur ett skjutbart lock som döljer nyckelhålet. Här fodras knep att öppna.

Jag kommer att tänka på den italienska arkitekten Palladio (1508-80) vars hus utformades symmetriskt. Skrinet påminner om en romersk villa. Men detta hus/skrin är inte kvadratiskt - vi får släppa Andrea Palladio som inspiratör. Vad har det använts till ? Något alldeles speciellt – jag vet – det är ett "dukatskrin" - ett sådant som förevisades på Antikrundan i TV i torsdags (4/3 2010).

Thumbnail


100 ord om: En servis och dess skapare



Känner du igen Stig Lindbergs klassiska servis Spisa Ribb. Den väckte succé på den internationella designutställningen i Helsingborg 1955. Visst liknar väl dekoren en mängd notlinjer, fast på fel ledd? Stig Lindberg, 1916-1982, hade tänkt bli just musiker men skadade tummen under tonåren och utbildade sig i stället till formgivare. I 20-årsåldern kom han till Gustavsberg. Hans produkter, exempelvis ugnssäkra Terma, Berså med gröna blad och den milt mönstrade Birka, betydde mycket för svensk porslinstillverkning. Stig Lindberg har ägnat sig åt textil- och industridesign samt illustrerat barnböcker som Lennart Hellsings Krakel Spektakel. 1959 ritade han en TV med vridbar skärm!


100 ord om: Att slakta en oxe



Det slaktas inte en oxe men väl en kalv. Ena halvan hamnar på min köksbänk.

Hur styckas en kalv? Ungefär som en oxe. Planscher i all ära men verkligheten är något annat. Det går inte att såga och skära raka bitar som planschen visar. Med skärpt kniv skärs bit för bit bort bland annat i form av stekar, filé, bringa och innanlåret.

Tänk på wienerschnitzel med citron, ansjovis och kapris - det vattnas i munnen - och dillkött med sötsur sås som på mormors vis. Synd när filén hamnade bland köttfärsköttet - den gången var det dock en älg.



100 ord om: Knyppling



Knyppling är en italiensk uppfinning, den gjordes någon gång under 1400-talet. Från början var det en dyrbar lyxgrej. Man knypplade med guld och silvertråd för att pryda de eleganta dräkterna som både herrar och damer bar. Ju mer guld i dräkten desto finare människa var man, påven hade mest guld.

Knyppling slog igenom riktigt på 1600-talet då man började använda lintråd. Nu producerades det dukar, och spetsar. Man uppfann även nya tekniker inom området. På vissa platser blev man mästare på knyppling. Brügge och Vadstena är två orter som blivit berömda för sina spetsar.

Knyppeldynan ovan är utrustad med 64 spolar för lingarnet. Det finns inget mönster monterat på dynan. Mönstret markeras med hål där man sätter knappnålar för att kunna gör bindningarna på rätt sätt. Dynan skall slutta lite så att spolarna är lätta att flytta i sidled.



100 ord om: Kameran



Detta måste förevigas. Ta fram kameran.

Vilken?

Ta den gamla bälgkameran, den läderklädda plåtkameran med inbyggd självutlösare och bälg av läder. Den är också utrustad med slutare av typ compur och har fast löpbotten och förnicklade sidostöd, den har ju dessutom löstagbar visirskiva. Den användes av Carl Hugo vid hans visitationer utmed Kalix älv, som flottningsbas.
Den kameran är en raritet och tar väldigt bra bilder, mycket bättre än dessa moderna som finns numera, även om de är lättare att hantera än den på bilden.

Titta in i kameran...
Säg omelett...
Smile...
Klick, klick...
Klart


100 ord om: En snuskburk



Praktiskt taget varje svensk som gjort värnplikten inom armén vet vad en snuskburk är. En oval, grå- eller svartmålad burk med hängare samt ett lock  med utfällbart handtag.  Allt i rostfritt stål. Som den officiella beteckningen kokkärl m/1940 antyder har soldaten använt burken för att antingen själv tillaga sin måltid över öppen eld, eller (oftast) fått måltiderna under fälttjänstgöring  uppslevade i den från en kokvagn. Om maten fanns i regel intet ont att säga, ärtsoppan höll högsta kvalitet.  Däremot var diskningen stundom ett försummat kapitel, åtminstone mellan oanmälda kontrollinspektioner. Avlagringarna på insidan förklarar benämningen snuskburk på ett kokkärl tillverkat av Pressbolaget i Eskilstuna.
  


RSS 2.0