Aprilskämt: Gamla skämt och nya

“SLM 36019 1-2 - TV,” Sörmlands museum
http://sokisamlingar.sormlandsmuseum.se/items/show/322738.

 

 

Vi närmar oss 1:a april och det måste givetvis uppmärksammas av oss seniorbloggare. Människor har skämtat april med varandra sedan mycket lång tid tillbaka. Det finns belägg för aprilskämt i  Frankrike tillbaka till 1500-talet. Den som i Frankrike blir utsatt för skämtet kallas ”aprilfisk”. Man tror att namnet kommer från seden att fästa pappersfiskar på ryggen på den man ville driva med. (Kanske finns kopplingar till vår ”strutonsdag” här?). I stora delar av världen finns seden med att lura någon den 1:a april. I många engelsktalande länder talar man om ”all fools day” och i Skottland heter det ”gowk” som betyder gök eller dummerjöns. I Indien är seden kopplad till ”Holifesten” den 31 mars.

 

Till Sverige kom aprilskämtet i mitten av 1600-talet. Ett vanligt sätt att narras var att be någon hämta ”synvinkeln” eller något annat fiktivt verktyg. Ofta var dessa skämt knutna till olika yrkeskulturer. Under 1700-talet var det även populärt med så kallade aprilbrev – falska meddelanden som sändes ut. Ett brev, att gudstjänsten i en kyrka i Västergötland skulle börja en timme tidigare, sändes ut år 1742. Det blev en del uppståndelse när församlingen upptäckte att de blivit lurade.

 

Aprilskämtens anknytning till tidningar finns belagt tillbaka till 1800-talets mitt. Londontidningen Evening Standard meddelade i en annons år 1846 att det skulle bli förevisning av åsnor på en plats i utkanten av staden. Det gick snart upp för alla som tog sig dit vilka som åsyftades.

 

I Svenska Dagbladet 1911 kunde man läsa att vid invigningen av Olympiska spelen år 1912 i Stockholm skulle en parad med 600 elefanter (utlånade av Rajan av Rajastan) medverka. På de första 50 skulle en musikkår sitta och spela de medverkande ländernas nationalsånger.

 

År 1962, i den svartvita TV-åldern, bidrog Kjell Stensson till ett klassiskt aprilskämt, när han lurade en stor del av svenska folket att sätta en nylonstrumpa framför TVn för att därigenom få färg i TV-apparaten.

 

Förra året meddelade tidningen Allehanda att de skulle starta en ny webbplats i 3D-format så att alla som använder 3D-glasögon skulle få se nyheterna ”sticka ut” på ett nytt sätt. Eller vad sägs om att man siktat en hel flock med sjöelefanter vid Eriksberg. De ansågs ha simmat dit från den kanadensiska kusten. Biträdande viltexperten vid Eriksberg Yksi Huhtikuu meddelade att området passar speciellt bra för sjöelefanternas parning. Om flocken förökar sig planerar man att kunna ha sjöelefantkött på Eriksbergs berömda julbord.

 

 

 

Aprilskämt

Ljushållare.
 
 
Gamla föremål kan vara svåra att ”artbestämma”. Fantasin kan flöda och ibland kan sanningen vara svår att få fram. Bilden visar ett älgben som är monterat på en svarvad ställning. Museet har fått föremålet som gåva från August Trolle-Löwens dödsbo. Det har funnits på herrgården Gärdesta, Lästringe socken i Nyköpings kommun. Älgbenet klassificerat som renässansföremål.
 
Renässansen, av franskans pånyttfödelse, varade ungefär mellan åren 1400- 1600. Perioden avlöste den mörka medeltiden. De nya impulserna kom från Italien och konstnärer som Michelangelo och Leonardo da Vinci tog konsten till nya höjder. Leonardo var allkunnig, han var konstnär, arkitekt, ingenjör, uppfinnare, naturforskare, matematiker, musiker, och filosof. Här fanns det inga gränser. Förändringarna berörde hela samhället, inom ekonomi, politik och den sociala sidan med feodalväsendets upplösning, städernas utveckling och den nya världshandelns uppsving samt nya uppfinningar som krutet, kompassen och boktryckarkonsten. Unga män som utbildade sig till hantverkare, ett arbete som många hade, startade ofta sin yrkeskarriär som gesäller hos någon mästare.
 
Under den här tiden avlöstes frihetstiden av stormaktstiden i Sverige. Att kunna utöva hantverk och konst tog sig uttryck i föremål som vi idag troligen inte skulle tillverka men alla tider har sina ideal. De många slotten och herresätena i Södermanland skulle fyllas av föremål och inspirationen kom från sydligare länder i Europa. Flera unga män skickades till Tyskland och Italien för att förkovra sig i hantverkskonst. Lars Elks pappa på gården Gärdsmyge tyckte att näst äldste sonen skulle få möjlighet att utveckla sitt hantverkskunnande. Godsherren tyckte idén var spännande och bidrog till att pojken kunde åka iväg ner i Europa. Han räknade med att Lars skulle komma tillbaka med nya moderna impulser som gjorde att godset kunde skryta med det senaste från utlandet.
 
Lars förkovrade sig i Tyskland och Italien och när han kom tillbaka till gården var han full av nya intryck. Det gällde att av ta till vara på det som fanns runt omkring i landskapet och i de sörmländska skogarna. Älgkronor prydde väggarna på godsen men kunde inte älgben med klövar vara något att använda? Jo, med en svarvad ställning blev älgbenet en vacker ljushållare för levande ljus. Det fanns säkerligen flera ljushållare av älgben men nu finns det bara ett exemplar kvar. Föremålet har vandrat genom släktleden i många hundra år tills det till slut hamnade på Sörmlands museum.
 
---------------------------------------------------
 
 
Som vi nu vet är föremålet inte en ljushållare utan ett dryckeskärl monterat på ett älgben. Den riktigare användningen är egentligen konstigare än om det hade varit en ljushållare. Därför blev det inget riktigt skämt, mer en ”hittapåberättelse”!
 
“SLM 4019 - Pokal, gyckelkärl monterat på älgben,” Sörmlands museum,
http://sokisamlingar.sormlandsmuseum.se/items/show/291160.
 
 
 

Aprilskämt - seden att ”narra april

“SLM 36879 1-2 - Telefon, LM Ericsson 1965 på teakbricka,” Sörmlands museum,  http://sokisamlingar.sormlandsmuseum.se/items/show/331313.

 


Seden att locka någon att gå på ett skämt eller at göra något fånigt den första april lär ha gamla anor såväl i Sverige som i många andra länder. I Sverige finns belägg för traditionen seden mitten av 1600-talet och skämten gick då ofta ut på att den lurade skickades ut på fiktiva uppdrag som att leta efter synvinklar, rumpdrag eller spikolja. Idag handlar skämten mer ofta om dagsaktualiteter och framför allt i massmedier som driver med ny teknik och politik.

 

Som ung tonåring fick jag idén att lura min pappa att utföra ett uppdrag på första april. När han kom hem efter arbetsdagens slut meddelade jag tagit emot ett samtal och uppmanats att be honom ringa upp det nummer som jag antecknat. Pappa såg undrande och fundersam ut och greppade lite allvarlig telefonen, en svart backelittelefon som fotot ovan visar. Telefonen stod hos oss som i de flesta hem på 50-talet i hallen och det var inte svårt att både iaktta och lyssna till det som utspelade sig och sedan triumferande kunna utbrista ”April, april din dumma sill jag kan lura dig vart jag vill!

 

Att lyssna till samtalet blev svårt då inte ett ljud kom över läpparna men i örat meddelade en fröken viktig information. Till vilken abonnent ledde numret och vilken information var det som förmedlades?

 

Ring 90510 om du befinner dig i Sverige eller om du befinner dig i utlandet+463390510 så får också du ta del av den viktiga informationen som inte avslöjar vilken dag det är men som ändå är en uppdatering på sekunden när.

 

 

 

Aprilskämt – 1 april, de roliga och dåliga skämtens dag

 

 Nyköpings hus, ett nytt sommarland? Foto: Sörmlands museum

 

Jag tror att den 1 april är den dag då tidningar och TV-kanaler läses och tittats på lite utöver det vanliga. För nyfikenheten är påtaglig – vilket är dagens skämt och vilka kan det vara som går på de allt ifrån trovärdiga till klart genomskinliga skämten. Klurigheten på redaktionerna går för högtryck och skratten är många när de olika förslagen till aprilskämt diskuteras.

 

Men det är inte bara i den mediala världen skämten flödar utan det finns många ”lustigkurrar” som försöker lura sina vänner med de mest utstuderade och inte alltid så rumsrena skämten.

 

Har lite svårt för att själv hitta på ”trovärdiga” och gångbara skämt men har inget emot att bli lurad emellanåt även om det inte varit så ofta. Ett aprilskämt som jag nästan gick på var när den omåttligt populäre teknikern Kjell Stensson lurade många TV-tittare att göra om sin svart-vita TV-apparat till att visa färgbilder.

 

Det var den 1 april 1962 som han genom sin stora trovärdighet och vetenskapliga kunskap lyckades lura TV-apparaternas ägare att klippa sönder nylonstrumpor och sedan få fast dem på TV-rutan.

Han påstod nämligen att man hade installerat en ny utrustning i TV-huset som innebar att man kunde få färg på bilderna med hjälp av nylonstrumpor. Det visade sig att många ärligt erkände att man provade men ganska snart förstod att det var ett 1 aprilskämt.

 

Södermanlands Nyheter har naturligtvis varit duktiga genom åren på att försöka lura sin läsare. Här några av dessa som tidningen publicerade den 29 mars 2002 under rubriken Historiska aprilskämt genom tiderna:

 

Nyköpingshus blir nöjesfält

Bert Karlsson tar över Nyköpingshus och skapar ett sommarland runt borgen, rapporterade Södermanlands Nyheter den 1 april 1992. Dåvarande landshövding Ivar Nordberg och majoritetsledare Peder Wachtmeister (m) påstods uttala sig positivt om planerna.

– Jag stöttar det här till hundra procent. Tankegångarna ligger helt i linje med den moderata politiken, sade Peder Wachtmeister.

Andra var inte lika glada. Tillförordnade länsmuseichefen Eva Thunér-Ohlsson upprördes över tanken på ett tivoli bland fornlämningarna och uppmanade Nyköpingsborna att gå till slottet och protestera, uppgav tidningen.

 

Hälften hare, hälften gris

Den 1 april 1996 bjöd Södermanlands Nyheter och Tystbergadramatörerna in till grillfest på Nyköpingshus borggård. Där skulle det bjudas på det ljusa, magra köttet från fläskharen. Fläskharen beskrevs som ett mellanting mellan griskulting och hare som, i alla fall enligt jägmästare Harald Fleischman, snart skulle vara lika vanligt i den sörmländska naturen som vildsvinet. Något som representanter från Södermanlands museum såg mycket positivt på – för nu kunde ju Sörmland kanske äntligen få en genuin landskapsmaträtt.

Det var dock inte en enda Nyköpingsbo som lät sig luras ned till borggården, där Södermanlands Nyheters lustigkurrar fick stå ensamma och frysa i det ovanligt kyliga aprilvädret.

 

 

 

 


RSS 2.0