Tema Efterlyses! "Klockradion"


Klockradion är en behaglig uppfinning i människans tjänst. Den låter oss vakna till musik i stället för skrällandet från en traditionell väckarklocka. Ett villkor är att rätt radiokanal har ställts in. Det måste vara en kanal som sänder vid den tidpunkt när man vill vakna. Dessutom kan den ställas in så att den väcker enbart vardagar. Den faciliteten hade inte den klockradio som jag vaknade till på 80-talet. För att få sova lite längre på lördag och söndag måste väckningsanordningen kopplas bort.

Min make och jag steg upp strax efter fyra på morgonen på vardagarna. Anledningen till den tidiga väckningen var att våra kor ville ha sin skötsel innan vi åkte de tolv milen till våra arbeten. Den här dagen – en lördag – hade vi glömt stänga av väckningen. Radion startar och maken stänger bryskt av den. Jag hann uppfatta en mansröst och jag sade: ”Det har hänt något allvarligt”. Makens reaktion kom: ”Det ger jag f-n i”.

Strax efter sex var vi vakna och startade radion och hörde då vad som hänt. Den här speciella lördagen var den 1 mars 1986 och Olof Palme hade mördats. En inte helt betydelselös händelse.

Föremål skall ha en historia för att hamna i Raspen (föremålsarkivet). Skulle vår klockradio ha platsat där? Troligtvis inte. Hur som – den finns inte mer. Den hamnade så småningom bland elektroniskt avfall vid återvinningsstationen. Har du den klockradio med en tillhörande berättelse som Sörmlands museums föremålsarkiv Raspen kanske saknar?


Tema Efterlyses! "Bandyklubba"


Var och en som följt med i sportresultaten och kan något om sörmländsk idrottshistoria vet ju att bandy har man tidigt spelat med framgång i länet.

Det gäller såväl i Katrineholm, Hälleforsnäs, Oxelösund som i Strängnäs etcetera. Men konstigt nog finns det inte en enda bandyklubba i Raspenmagasinet trots det!

I min upplaga av Nordisk familjebok, band 3 (1905) står under uppslagsordet ”Bollspel” följande passus: ”Hockey på is (äfven kalladt bandy) är numera ett i Sverige mycket idkat spel, hvari deltagarna gå på skridskor …”. Jasså, hockey blev till bandy – märkligt.

I uppslagsverket FOCUS (1958) band 1, finns däremot uppslagsordet bandy och där står uppgiften ”från England härstammande spel på is mellan 11-mannalag.

Alla spelare har skridskor (sic) och (med undantag av målvakten) även klubba. Bandy infördes i Sverige 1895  av C. von Rosen (OBS Clarence var sörmlänning från godset Rockelstad). Bandy spelas numera blott i Norden och Sovjetunionen”.

Detta enligt ämnesförfattaren för SPORT som var redaktör Sven Lindhagen – en auktoritet som visste hur det låg till.

Självklart borde därför Raspenmagasinet ha en sörmländsk bandyklubba med åtföljande historia. En som vet att berätta väsentliga ting (ägare, lag, matcher, mål med mera) om föremålet ifråga. Den klubban borde få en hedersplats!


Tema Efterlyses! "Borde finns på museum - den livsviktiga flytvästen"


På Oljeön i Åmänningen, där August Ålund lät raffinera olja i slutet av 1800-talet, fanns inga flytvästar. Nej, en stör in genom ena rockärmen och ut genom den andra fick duga när barnen vandrade över isen mot skolan på fastlandet.

  Om ungen, lik en fågelskrämma, föll i vattnet blev han eller hon hängande på isflaken och kunde bärgas. Hur? När? Fasansfullt!

  Vi själva minns de otympliga västarna fyllda med trä eller kork. Tack och lov kom snart olika plastmaterial och allt blev mycket enklare.

  Borde museet efterlysa något mer modernt? Idag gäller uppblåsbart med automatik, åtminstone för vuxna. Det är en gaspatron på västen eller den tunna selen som aktiveras när det är fara å färde.

  Saker som sparas för att spegla en tidsålder bör ha en historia. Hit hör Peter Markus, 1885-1974, från Kansas, som 1927 tog fram en”inflatable life preserver”. En behållare med komprimerad luft punkterades med en skruv på framsidan av västen, som då fick flytkraft.

  Också oanvänt livräddningsmateriel kan vara sevärt. Vad sägs om  en flytväst från fartyget Titanic som förliste 1912? Det lär finnas några få kvar, en har sålts på Christies auktionshus i New York för drygt 400 000 kronor. Skulle Sörmlands museum vilja ha en?  Tror inte det. Föremålen på Raspen ska ha regional anknytning.


Tema Efterlyses! "Då är det vår!"

Det finns inget vattenhjul i museets samlingar. Det erinrar mig om en händelse för cirka 100 år sedan. I det hus där jag nu bor bodde en skomakare med sin dotter och hennes som Algot. Strax bredvid på andra sidan åkern bodde en gammal man som hade en smedja strax bredvid en bäck.

Algot som var i tioårsåldern var ute och lekte. Han hade tillverkat ett vattenhjul som han provade i bäcken. Det var en trätrissa (en 5 cm bit sågad av en trädstam) med små plåtbitar infästade runt omkring och ett hål i mitten. I hålet stack han en axel av grov järntråd och så slog han en spik i trissan.

Han riggade upp vattenhjulet i bäcken och ordnade till en liten hammare som kunde slå på en gammal emaljerad plåtpotta. Hammaren drevs av spiken i trissan och ett ljudligt plingande hördes i nejden. Det hade blivit nästan mörkt innan Algot fick fart på sin hammare.

När morfadern kom ut på trappen fick han höra de taktfasta hammarslagen mot pottan. Då blev han fundersam. Kan gubben hålla på i smedjan fast det är nästan nermörkt?

Jag lärde mig bygga vattenhjul i den där bäcken av Algot. Han var min farbror och en mycket glad fyr. Jag har under årens lopp velat följa upp den här traditionen och har på våren fixat vattenhjul i bäcken så ofta jag har haft tillfälle.

Jag har byggt en förhållandevis modern vattenhjulshammare som är lätt att installera. Varje vår tar jag traditionsenligt med barnbarnen och sätter ut vattenhjulet. När den där pinglan ljuder, DÅ ÄR DET VÅR!


Tema Efterlyses!: "Fotboll av läder"


Rubriken ”Kulan i luften” var åtminstone på 1950-talet ett pålitligt vårtecken i de svenska landsortstidningarna. Efter en lång och ibland snörik vinter var det dags för årets första fotbollsmatcher på blöta sandplaner (gräset fick inte beträdas förrän det torkat upp). Några inomhushallar för denna sport fanns inte och konstgräset var inte påtänkt som underlag. Ej heller förekom det att lagen for utrikes för att tjuvstarta säsongen.

   ”Kulan” var då ett ytterhölje av läder i vilket det låg en gummiblåsa som skulle pumpas upp genom en ”metallnippel”. Därefter vidtog snörningen med en läderrem och en speciell snörnål. Härav följer att bollen stundom kunde tappa litet av luften eller rent av få punktering. Och läderremmen avsatte inte sällan ett styggt märke i pannan på de spelare som vågade nicka en blöt boll.

   Även om de sörmländska fotbollslagen inte gjort några större avtryck i den svenska fotbollshistoriens övre skikt, så har det sparkats och sprungits på åtskilliga platser runt om i länet. Världens populäraste sport utövas här med nästan samma entusiasm som i Argentina, Italien eller Turkiet. Därför tycker jag att en fotboll bör finnas i samlingarna på Raspen. Men det brådskar om man vill ha en boll av 50-talsmodell. Kanske har någon som läser detta en dylik liggande nere i källaren – och kan berätta sin historia om den.


Tema Efterlyses!: "Nyköping som textilstad"


En gång var Nyköping en stor textilstad. Det var nog bara Borås och Norrköping som var större. Trots att det framställdes så mycket textilier av både ull och bomull så finns det inte mycket i museets samlingar. Det finns en liten juniorfilt och en söt kartong som filten har legat i.

Alla ni som har haft någon förbindelse med Nyköpings textilindustri leta igenom era gömmor och plocka fram saker som använts vid kardning, spinning och vävning. Skulle ni också ha någon textil framställd i Nyköping så ta fram den också.

När ni har gjort detta skriver ni en liten historia om När, Var och Hur prylen användes eller vad det är för typ av textil. När ni har gjort det tar ni kontakt med Sörmlands Museum.

Härmed efterlyses föremål och textilier som hör ihop med Nyköping som textilstad.


RSS 2.0