Förkortningar - RAP


När jag fick reda på att veckans tema är Förkortningar associerade jag genast till den militära förkortningen RAP. Vad är då en RAP? Ja, det har ingenting med obehagliga uppstötningar att göra. Det är förkortningen på ett militärt fordon som kallas radiopersonterrängbil. Den fullständiga förkortningen är RAPTGB men när jag låg i lumpen i Norrtälje i slutet på 1950-talet sa vi bara RAP.

Det var en stor Volvo personbil med fyrhjulsdrift. Den var utrustad med en ganska avancerad radioutrustning och så hade den en osynkroniserad växellåda. Det innebar att man måste dubbeltrampa när man växlade. Jag minns när jag som bilförare i god fart kom på huvudgatan i Norrtälje och skulle svänga till höger upp mot Lv3. Vi var fyra man i bilen. Det gick nog lite för fort för när jag hade dubbeltrampat och trasslat och kastat in bilen på avtagsvägen så hördes en lugn, sävlig röst från baksätet: ”Jau, de kan ju gåu”! Det var gotlänningen Häglund som kommenterade min bilkörning.

Radioutrustningen var som sagt ganska avancerad. Jag blev aldrig riktigt förtrogen med den. Om vi hade haft den förnämliga mobiltelefon som visas på bilden ovan så hade det varit mycket enklare. Det här är en mobiltelefon av äldre slag av typen BENEFON FORTE tillverkad 1991 och har använts hos Fermenta i Strängnäs. Benefon startades av avhoppare från Nokia i Finland och de tillverkar numera mest GPS- och GSM-apparater.

Hela plutonen gav sig under vintern 1958-59 iväg med RAParna från Norrtälje till Frösön i Jämtland. Det var en lång resa och på vägen skulle vi besöka övningsfältet Åstön strax öster om Sundsvall. Där skulle vi ha en övning tillsammans med ett hälsingeförband. Hälsingarna låg grupperade i terrängen och vi sörlänningar skulle agera kommandosoldater och sabotera deras ställningar. Jag lyckades att symboliskt spränga ett elverk i luften genom att rita ett rött kors med en färgkrita på verket så att det blev utslaget. Sedan var det bara att springa. Hälsingarna var efter mig och jag sprang så mycket jag orkade. Hade jag inte hittat ett utedass att gömma mig i så vet jag inte hur det hade gått. Hälsingar är farliga när de blir retade, det visste jag. 


Förkortningar - oä


Stina Wilhelmina Hällström var en av pigorna i Hyltinge i Sörmland. Under mitten av 1800-talet fick hon fem barn, Per Gustaf, Christina Charlotta, Carl August, Clara Sophia och Claes Herman, alla o ä, oäkta. Ja, de var förstås av kött och blod som ungar brukar vara men de var födda utom äktenskapet, något som man kunde få lida för långt upp i åren. Berodde deras tillblivelse på föräktenskapliga förbindelser var skadan inte så stor, ett senare giftemålet med barnens far suddade bort skammen.

Många oäktingar blev aldrig vuxna, om de ens föddes. Havande flickor försökte göra abort på egen hand eller med hjälp av kloka gummor. Andra födde i lönn och dödade barnen, med resultat att dessa hämnades på sina olyckliga mödrar genom att som mylingar eller utbölingar gå igen.

Hur gick det då för Stina och hennes oäkta ungar? Själv inhystes hon på fattighuset, men barnens öden är mer okända. Kom de till fosterhem? Tvingades de till alltför tuffa sysslor, utsattes de för övergrepp och förakt eller fick de en bra uppväxt trots allt? Frågorna är många. En av dem, Christina Charlotta, blev i alla fall en ärbar mor till tio barn, bland annat till min mormor.

Dockan Pia på bilden är betydligt yngre än de släktingar som jag har nämnt. Hon ligger i en kartong i museets 50-tals samling Eskilstunahemmet . Under 20-talet blev hon älskad med försiktighet, senare tiders barn gav henne mer hårdhänta ömhetsbetygelser. Men äkta är hon, kroppen är av tyg och huvudet av papp.


Förkortningar - Behöver ej vara bokstavskombinationer


Dagens ungdomar har bland annat med SMS uppfunnit förkortningar som överskrider till och med det som stadgats i Grönköpings Veckoblad. Man kan få ett SMS där det står ”tk fr prst krm <3”, i sin avskalade form är det ett tack och en kärleksförklaring. Tack för presenten, kram, jag gillar dig, skall det betyda om jag har fattat det rätt. En annan typ av förkortning är när man fysiskt tillgriper något förkortnings- medel. Det är därför som jag har illustrerat detta med en timmersåg. Med den kan man förkorta ett träds levnadstid eller längden på stammen.

Jag som jobbade med data höll på att få spader på IBM:s alla förkortningar i varenda handbok. Efter ett tag insåg jag att de var ganska bra. När man skulle förklara något för ovetande var det bra att smyga bakom en förkortning och de amerikanska orden den stod för, utan att behöva förklara vad det egentligen betydde. När någon frågade hur data kom in från ett hålkort till dataminnet gick det bra att dra till med följande. Det är IOCS som sköter om det. IOCS är som ni kanske vet Input Output Control System. Efter denna harang försvann många tänkta frågor.

En annan förkortning är mental förkortning av en person. +170 cm är inte en imponerande längd. Jag blev helt förkortad en gång. Jag skulle göra ett datajobb på basketbollsförbundet. Kom dit och togs emot av en vänlig kvinna. Visades in i datacentralen och fick reda på att när klockan närmade sig 12.30 skulle jag gå ut och äta lunch med två av flickorna som jobbade där. Långa flickor är OK men det finns gränser. När det var dags för lunch togs jag emot av två flickor, omkring två meter långa.  De tog mig en under var arm och sa kom nu det är dags för lunch. Jag blev upplyft eller svävade på moln och möttes av många leenden och någon fnissning när jag hängde mellan dessa två amasoner. Jag lovar att en gubbe som är +170 cm är otroligt liten mellan två tvåmeters kvinnor. Man känner sig förkortad till pygmé.


Förkortningar - s.t.s. i H



För trogna läsare av Grönköpings Veckoblad är ovanstående förkortning mycket bekant. Den åtföljer alltid omnämnandet av hr kulturdoktorn Stig Berglund (s.t.s. i H) och betyder förstås ”som tog studenten i Hjo”. Som tidningen påpekar å sin hemsida, kallad ”Elektriskt organ för Grönköping med omnejd”, kan man spekulera över om kraven för mogenhetsexamen var mindre i Hjo eller om man inte tidigare kunde ta studenten i Grönköping.

Hursomhelst torde hr kulturdoktorn i sin garderob förvara, och stundom å huvudet bära, den mössa i vit sammet med svart band och blågult märke som förknippas med studentexamen. Däremot lär han inte, såsom dagens examinerade, utbrista i den banala sången ”Fy fan vad vi är bra” utan hålla sig till hr Prins Gustavs  och hr Herman Sätherbergs ”Sjungom studentens lyckliga dar”.

Grönköpings Veckoblad har dock i regel den förträffliga vanan att förklara sina många förkortningar. Ex.vis (exempelvis) s.d.h. (som det heter)  m.a.o (med andra ord) värd. (värderade) f.förr (förre förrädaren). Att illustra dessa förkortningar med prylar från föremålsarkivet överlåtes till v.m.k. (vad man kallar) andra begåvade skribenter.


Förkortningar - O.S.A


Sitter vid mitt skrivbord och skriver inbjudningskort, framför mig har jag ett skrivställ på en rektangulär träplatta, på utsidan klädd med bronsplåt. Ovansidan rödlackerad, i övrigt förgylld. Bronsplåten är pressad i olika ornament: små blommor och pärlstav. På plattan en ljusstake omgiven av två flaskor av vit porslin.

Detta skrivställ har tillhört drottning Desideria och är skänkt av Fröken Gertrud Thorman från Strängnäs, vars mor var kammarfru hos drottning Desideria. Undertecknar mina inbjudningar med o.s.a. jag vill ju gärna veta vem som kommer till festen jag inbjuder till. Nu slut på fantasierna. Skriver sällan eller aldrig inbjudningskort nu för tiden, har gjort det men det var längesedan. Får jag inbjudningskort med förkortningen o.s.a. givetvis svarar jag på det föreslagna sättet, skriftligt, telefon eller mail. Vi lever i moderna tider.

Förklaring till o.s.a behövs väl knappast. Om svar anhålles, det vet väl alla.


Förkortningar - med militär laddning


Inom det svenska 91an Karlsson-försvar, som vpl Antonsson var en aktiv del av åren 1965-1966, var det en nödvändighet att lära in ett stort antal förkortningar. I läroboken  SoldiFält kunde den värnpliktige hämta nödvändig kunskap för att t ex vara rätt och komplett utrustad. Inom marinen behövdes dock inga hjälpmedel för att förstå att en ”grdman” var en soldat med arbetsuppgifter under havsytan, en grodman.

Pliktlagstiftningen innebar att det absoluta flertalet unga män under en tid skolades in i det svenska totalförsvaret. Undertecknad gick in i det hela med stor entusiasm och kom ut 10 månader senare med en hel del värdefulla kunskaper. Att motorutbildas med framtida krigsplacering på ett hästtransportkompani var dock inte min grej.  Befriad från en del illusioner kände jag mig mycket nöjd när jag fick sluta hela fem månader före beräknad tid. Nöjda verkar också de soldater som var sista kullen ut från flygflottiljen F 11. Det framgår av bilden från 1979 att MUCK betyder något för de unga männen. MUCK – Militär Utryckning Civila Kläder – var ökenvandringens oas och den garanterat mest positivt laddade förkortningen av dem alla.

Förra veckans avslöjanden kring våra vapenaffärer med en förtryckarregim gav otaliga exempel på att förkortningar används av statens höjdare på ett sätt som borde rendera minimum varning och löneavdrag. När en ovillig statssekreterare (m), intervjuad av Ekots reporter, slingrar sig och upprepade gånger hänvisar till ”ett MOU” undrar jag först vad karln menar. Efter en stund får jag klart för mig att han syftar på ”Samförståndsavtal med Saudiarabien om militärt samarbete” (Nr 59, 2005). Hans ”mou-ande” visade sig stå för ”Memorandom Of Understanding” – något som jag missat i min svengelska grundutbildning. En på detta sätt missbrukad förkortning blir problematisk. Ministerns närmaste man borde nog ta sig en funderare – kring sitt demokratiska uppdrag, offentliga lögner, språkligt översitteri och framtiden…


RSS 2.0