Hållbart - återvinning

“SLM 37053 2 - Pappersbruket Perioden, litografi.,” Sörmlands museum, http://sokisamlingar.sormlandsmuseum.se/items/show/276660.


 

 

Ett plagg hade under min uppväxt på 1940- och 50-talet många liv innan det till slut blev till lump och papper.

 

En sliten kappa eller rock blev till en ny genom att plagget sprättades isär, avigsidan vändes ut och ett nytt ytterplagg till någon i familjen syddes upp. I nästa led kunde plagget sprättas upp på nytt och klippas sönder i långa remsor för att vävas till trasmattor. När sedan trasmattan trampats på och tvättats till den inte längre hängde ihop var det dags att traska till Perioden och sälja resterna som lump vilket sedan blev råvaran i papperstillverkning. Metoden hade använts i Kina sedan 100-talet och kom i bruk i Europa på 1200-talet, i Sverige på 1400-talet.

 

Eftersom användningen och återanvändningen av kläder och övriga textilier var så effektiv blev restprodukten en bristvara då papperstillverkningen ökade. Det hjälpte inte att det fanns speciella lumpsamlare som reste land och rike runt och köpte upp restprodukterna. Bristen förblev stor och man började söka efter ersättningsråvara och fann att trämassa var ett alternativ.

 

Idag återvinner vi inte textilier till lump för papperstillverkning utan papper som vi returnerar i containrar på miljöstationer. Pappret blir till returpapper och på nytt råvara i papperstillverkningen. Lumppapper tillverkas fortfarande med råbomull som bas och används till ”finpapper”.

 

Och återvinning har blivit till recycling.

 

 

 

Hållbarhet - Om Östra Torget

Östra Torget

 

Välbefinnande betyder att må bra och synonymer är välmåga, hälsa; trivsel, komfort, tillfredsställelse, välbehag, lyckorus och eufori.

 

Vi mår bra på så många olika sätt. Genom att äta god och nyttig mat hanterad på ett hållbart sätt. Ha tillgång till vatten, energi och en bostad och umgänge med familj och vänner. Välbefinnandet blir summeringen av allt detta och lite till.

 

I staden Nyköping pågår hela tiden förändringar liksom överallt. Nya hus byggs, gatornas sträckning och användning ändras och gröna ytor tillkommer och försvinner.  En av de fina platserna i Nyköping är Östra Torget. Lite bortglömt och inte så väl använt som det skulle kunna bli. Östra Torget är en vacker plats vid alla årstider. En plats för välbefinnande.

 

En vision för torget borde vara att det fick en tydligare karaktär av ”Folk före fordon”. Om vi vill, skulle Östra Torget kunna bli en mötesplats där folk kan sitta och prata, ta en kopp kaffe , läsa en bok och höra porlandet från stenskulpturen. Det skulle finnas lösa stolar och bord som kompletterar de fastgjutna sofforna. Bilarna, de som inte hittar en annan väg, får sakta snirkla sig fram. Med detta skulle torget bli en mötesplats för nyköpingsborna. Efter en skön promenad längs ån tar vi en liten avstickare till Östra Torget.

 

På våren när löven inte spruckit ut än är torget som ljusast. Runt de stora lindarna finns perennplanteringar. På våren blommar blå Skilla och Pingstliljor som sedan övergår i lila Alliumbollar på försommaren. På sommaren när den skira grönskat mörknat och bina surrar runt bland lindblommorna byts växtligheten i ringarna runt träden ut mot Geranium i rosa och vitt och daggkåpa. På hösten färgas löven gula och sceneriet förändras igen. Under vintern förnyas torget igenom genom att träden tappat löven och snön gör platsen ljusare i vintermörkret.

 

Lite historik om Östra torget
Torget ligger i kulturhistoriskt intressanta kvarter vid Alla Helgonakyrkan, inte långt från Nyköpingsån. 2008 gjordes en omfattande ombyggnad av torget som utfördes i samarbete med Svenska kyrkan. Målet med ombyggnationen var dels att skapa ett torgrum och dels att få en bättre förbindelse mellan kyrkan och Prosten Pihls gård. Torget stenlades med smågatssten av granit och svarta betongstenar som är lagda som linjer på tvärs av biltrafiken. Vi skulle kunna ta ett steg till i den riktningen.

 

Östra Torget var 2010 nominerat till final i tävlingen god arkitektur i länet som anordnas av Sveriges Arkitekter Sörmland.

 

 

 

 

Det är roligt med hållbart!

 
“SLM 36993 - Häfte från 1960-talet,” Sörmlands museum,
http://sokisamlingar.sormlandsmuseum.se/items/show/331318.

 

 

Så börjar en ur min synvinkel mycket informativ information som är ett föredöme när det gäller att få oss att förstå vad det innebär att börja handla och agera mera hållbart. Rubriken för veckans Seniorblogg var Hållbart och jag hade svårt att komma igång. Vad skall jag skriva om – hållbart hemma, mat, vatten, energi, återvinning eller vad?

 

Jag började med att ”googla” runt och hittade hur mycket som helst som berörde detta med hållbarhet. Här fanns en uppsjö av uppslag och intressant information. Det var också mycket skrämmande läsning om hur vi misshushållar med våra resurser som så negativt drabbar vår värld i form av miljöförstöring, svält, utarmning av vår natur med mera.

 

Så länkade jag in på en sida och möttes av de här orden ”Det är roligt med hållbart! Det sätter igång fantasin och skapandet samtidigt som man släpper loss från moden och trender”. Ett citat hämtat från Framtidsstigen.se, en tänkvärd guide fylld av tips och råd för hur man ska konsumera hållbart. Den är framtagen av Lunds kommun i samarbete med renhållningsverket och avdelningen för miljöstrategi, folkhälsa och säkerhet.

 

Skrämmande att läsa, och som man har svårt att ta till sig, är att en tredjedel av all mat som produceras i världen kasseras. Vilket innebär att 1,3 miljarder ton mat kastas och där av betraktas 35 procent ätbart matavfall komma från hushållen, 28 kilo per person och år. Om vi vore bättre på att planera våra inköp, inte lagade för mycket mat och inte följde bäst före-datum så slaviskt skulle vi inte behöva kasta så mycket mat som vi gör. En av många anledningar till att vi kastar så mycket mat beror säkert också på sättet vi handlar. Köper större förpackningar än nödvändigt vilket också kan bero på att dessa oftast är större än kundens behov och inget alternativ finns. Bäst före datum går ut innan man hinner förbruka och så kastas maten även om det varken smakar, luktar illa eller möglar.

 

Självfallet vill inte någon kasta mat men de siffror vi sett visar på att något trots allt är fel. Det handlar oftast om planering både vid inköp, hantering och tillagning. I det senare fallet att man lagar för mycket, tar inte hand om resterna utan låter dem gå i avfallspåsen eller tömmer förpackningarna för dåligt. Upp till 5000 kronor per år kan ett hushåll spara och de pengarna kan man använda på ett bättre sätt än att ”kasta” dem i soporna. Utslaget på varje invånare slängs enligt tillgänglig statistik mat för cirka 1500 kronor per år.

 

För hushållen finns därför mycket pengar att tjäna genom att tänka efter – före!

 

 

 

Hållbart - Den anpassningsbara människan

Bild från byggarbetsplatsen för den nya museibyggnaden i Nyköping. Här under finns drygt 400 pålar som ska sydda huset från risk för översvämning i Spelhagsområdet med gammal sjöbotten.
Fotograf:

 

 

Veckans ämne är ”hållbart”. Jag kommer av någon outgrundlig anledning att tänka på när vi för många år sedan besökte Seattle i staten Washington, USA och den underjordiska delen av stadens centrum. Människans förmåga att anpassa sig och finna nya lösningar är här slående.

 

Staden Seattle är inte så gammal med våra svenska ögon sett. Omkring år 1850 fick indianhövdingen Seattle en begäran från ”den vite mannen” att få köpa  marken där staden Seattle idag ligger. Hövdingen Seattles svar var i form av ett framsynt och långt tal där han framförde en hyllning till naturen och anmodade ”den vite mannen” att ta väl vara på den och bevara den. Utvecklingen kom dock att bli annorlunda för området.

 

De första nybyggarna anlände till platsen under november 1851 och år 1852 döptes den nya staden till Seattle efter indianhövdingen. Skogsverksamhet och läget vid Elliot Bay gjorde att staden växte och år 1869 grundades staden formellt efter att ha existerat som ogrundad stad  under ett antal år. Innevånarantalet var då cirka 2000. Staden växte ytterligare när man senare även fann kolfyndigheter nära Lake Washington.

 

Den 6 juni 1889 drabbades staden av en förödande brand. När man skulle bygga upp staden igen bestämdes att alla hus skulle byggas av sten och att man dessutom skulle höja staden en till två våningar för att inte riskera översvämning i den nybyggda staden. (Staden var byggd på låglänt mark med risk för översvämning.)

 

Seattles centrum omkring Pioneer Square är idag uppbyggt ett par våningar och gatorna ligger på stålbalkar en bit upp på husen. Länge var den underjordiska delen av staden mer eller mindre okänd. Senare insåg man värdet av denna värld under staden och började visa upp delar av den. När vi besökte staden kunde vi följa med en guide som i form av ett skådespel mycket levande beskrev historien i denna okända del av staden.

 

Inte nog med att staden brann och riskerade översvämning. Den ligger också i ett jordbävningsdrabbat område med en stor aktiv vulkan i närheten. St Helen hade ett mycket kraftigt explosivt utbrott på 1980-talet då bland annat stora delar av Seattle fick mängder av aska över sig.

 

Idag är Seattle en av USAs mer betydande städer och rymmer framstående företag som bland annat Microsoft, Amazon och Boeingfabrikerna.

 

 

 

RSS 2.0