Husen i Nyköping - Sockenstugan

Foto: Eva Wockatz

 

 

Sockenstugan vid Östra Torget var troligen Nyköpings första skolhus för folkets barn.

Östra Torget inramas av ett flertal vackra gamla byggnader. Alla Helgona kyrkan, ursprungligen från1200-hundratalet, dominerar med sin mäktiga torngavel. I Prosten Pihls gård, en träbyggnad från 1700-talet finns nu café, bostäder, bibliotek, galleri, lusthus samt en vacker trädgård. Nordost om Östra Torget ligger ett parti med mindre gårdar från 1700-talet och 1800-talets början. I Nyköping undkom några byggnader eldhärjningen när en rysk galärflotta år 1719 brände ner nästan hela staden. På den östra sidan om Nyköpingsån förstördes allt utom Alla Helgona kyrkan och några gårdar i närheten.

 

Sockenstugan som är det röda lilla huset med glasveranda är byggt av timmer och uppfört omkring 1800. Huset har en sockel av natursten, fasade med rödfärgad locklistpanel, rödmålade knutar och ljust gråmålade snickerier och fönster. Det brutna taket är täckt med enkupigt tegel. Huset är en av Nyköpings äldsta byggnader. Gatan hette tidigare Lilla Trädgårdsgatan från 1888 fram till 1951 då namnet Allahelgonavägen fastställdes i stadsfullmäktige.

Huset inköptes av Östra församlingen 1835 för att användas som sockenstuga. Sockenstugan ska ha varit Östra församlingens första folkskola, en skola för folkets barn. Det övergick sedan i privat ägo. När det skedde har jag ingen uppgift om. Under åren har huset bytt ägare som renoverat och underhållit huset och satt sin prägel på det.

Huset var från början lägre men har byggts till. Från början fanns inte heller den fina glasverandan, den tillkom efter 1920. Huset har bl.a. ägts av John Ragnar Jonsson en bit in på 1900-talet. Han föddes i huset och arbetade på Nordiska Kompaniet. En senare ägare av huset gjorde en grundlig renovering av golv, väggar och tak och ramade även in tomten med ett staket.  

Många med mig som går över Östra Torget och fortsätter in på Allhelgonavägen blir förtjusta i det lilla röda huset.  Det blev också det tyska Bavaria Film, som spelar in tv-serien om Inga Lindström. De har använt sockenstugans exteriör vid sina filminspelningar åtskilliga gånger.  Hela miljön kring Östra Torget med kyrkan och de gamla byggnaderna är verkligen en pärla i Nyköpings tätort och Sockenstugan har ett högt miljöskapande värde.

 

 

 

Husen i Nyköping - Albins trädgård

 

Det börjar med en stol, för mig en typisk caféstol. Kanske har den stått på Albins. Stolen är tillverkad i NK:S verkstäder i Nyköping. Om man tolkar märkningen 10 06 29, som årtalet då den tillverkades så är den snart 106 år. Kvalité kan man säga. Beskrivning: Brunbonad björk, genombruten rygg med medaljong och rak ram. Flätad brunmålad rotting i medaljong och i sitsen. Raka svarvade kolonnformade framben. Svängda bakben.

 

I Nyköping har funnits otaliga caféer genom tiderna. På nuvarande V Kvarngatan 14 låg Albins Trädgård. I en liten bok kallad ”Gamla skyltar i Nyköping”, utgiven av Konserv-Kompaniet med text av Per Klang och bilder av Nyköpings Bildtjänst, finns följande beskrivning av Albins Konditori TRÄDGÅRDSSERVERING:

 

”Albins Trädgård” var under 1930-talet och en bit in på 40-talet ett mycket populärt ställe i Nyköping. Där förekom servering, musik och underhållning och Bagaregatan, där stället låg, var vackra sommarkvällar något av Nyköpings strög. Innehavare var konditor Albin Pettersson. Han var bördig från Blekinge och kom till Nyköping 1920. Först drev han konditorirörelse vid Östra Storgatan i Södermanlands Nyheters hus intill Göta.
-----
År 1926 köpte Albin Pettersson det s k Gripenstedtska huset vid Bagaregatan strax söder om nuvarande restaurang Rådmannen och det var där den populära trädgårdsserveringen fanns. Albin Pettersson avled den 10 augusti 1949 helt hastigt under arbete i sitt bageri.

 

Så beskrev alltså Per Klang 1986 den gamla verksamheten, men det är huset jag minns tydligast. Bergshammars Hembygdsförening har en bild på den vackra byggnaden. 

 

1963 då jag tagit realexamen på Läroverket i stan, visste jag inte vilket yrke jag skulle satsa på. Med inspiration från lärare, sökte jag till yrkesskolans kurs Handel A, sekreterarutbildning. Det var redan då ont om lärosalar och eftersom det inte var en utbildning som fordrade mer än lite bord och stolar, så fick det duga med det gamla sekelskifteshuset. Det var så vackert med balkonger och snickarglädje, men slitet och åren därpå revs det för att lämna plats för bostäder och affärer.

 

På nedre våningen smattrade skrivmaskinerna. Man satte för en skiva för bokstäverna och lärde sig skriva på riktigt, inte ”pekfingervalsen”. Där huserade också stenografilärarinnan. På övervåningen hade vi vårt klassrum där huvudet matades med svensk-, engelsk- och tysk affärskorrespondens, matematik, bokföring och juridik. Allt skulle in på ett år. Det var kämpigt men kul. Soliga dagar tillbringade vi rasterna på balkongerna.
På detta vis hamnade jag i bokförings- och revisionsbranschen. 1985 var jag så tillbaka på platsen, nu som anställd på Bohlins Auktoriserade Revisorer som det hette då, nuvarande KPMG.

 

 

 

Husen i Nyköping - Några hus på Bagaregatan

“SLM M020689 - Yrkesmässig mathållning,” Sörmlands museum, http://sokisamlingar.sormlandsmuseum.se/items/show/355360.

 

 

Vid vårt bloggarmöte kom Christina Andersson och berättade om ett pågående projekt som avser att kartlägga byggnader i centrala Nyköping. Byggnaderna skall dessutom kategoriseras. Hon visade bland annat bilder på ett hus som ligger i hörnet av Bagaregatan och Västra Kvarngatan. Huset är inte gammalt men har ändå ett värde som typiskt exempel på relativt modern arkitektur. Huset byggdes så vitt jag minns för Hypoteksföreningens räkning, men senare har många andra företag haft sitt säte där. Bland annat arbetade min fru på Bohlins Revisionsbyrå ( senare KPMG ) som hade sina lokaler i huset. I anslutning till detta hus ligger idag nedfarten till ”City-Arkadens” parkeringsgarage. Just där låg tidigare några äldre hus. Där fanns Göstas Konditori – ett gammalt anrikt konditori i Nyköping. Bredvid - mot V Kvarngatan - låg ett litet hus med butik och lägenhet. (Huset skymtar i vänsterkant på bilden.) I det huset hade min mor en kaffe- och osthandel. Min far och mor bodde även där och här föddes jag på sommaren 1945. Vi  bodde bara kvar i huset något år innan vi flyttade till ett annat gammalt hus i hörnet av Brunnsgatan och Vattengränd. (Finns beskrivet i en tidigare blogg). Av förklarliga skäl kommer jag inte ihåg så  mycket av min vistelse i huset på Bagaregatan, men genom andras berättelser och olika källor finns en del information om dessa kåkar.

 

Göstas Konditori låg på Bagaregatan 25 i kvarteret Standard 1 och ägdes av Elvy och Gösta Larsson. Där drev de konditorirörelse mellan år 1932 och 1968. ”Göstas” var ett mycket omtyckt och välbesökt ställe. Speciellt ungdomar fann här en fristad, där man kunde lyssna på Glenn Miller och andra storheter på den jukebox som fanns i konditoriet.

 

Butikshuset ( troligen Bagaregatan 23 ) innehöll som sagt på den tiden en butik med kaffe- och osthandel. Min mor avslutade dock rörelsen en tid efter min födelse. Jag har senare hört berättas om  att det hade varit svårt att handla med kaffe eftersom det hade varit krigstid och kaffet var ransonerat. Många varor var dessutom bristvaror på den tiden och svåra att få tag på.

 

År 1968/-69 revs dessa hus tillsammans med stora delar av kvarteret utefter Bagaregatan för att bereda plats för det som idag är City-Arkaden och det tidigare nämnda Hypotekshuset.

 

 

 

Husen i Nyköping - Västra småskolan

“SLM A28-491 - Vy mot Prästgatan i Nyköping från ån år 1902,” Sörmlands museum, http://sokisamlingar.sormlandsmuseum.se/items/show/359700.
 

Prästgatan 12 är adressen och byggåret 1890. Min historia i huset börjar först i mitten på 1900-talet. Året är 1953 och det är dags att visa på mognad. Skolmognadsprovet måste avläggas innan höstens skolstart. Provet lyckades och sommaren förflyter innan det är dags för det första uppropet av vår fröken Margareta Andersson. Margareta är nyexaminerad och vi 22 elever i klass 1E hennes första. 10 flickor och 12 pojkar ryms i klassrummet som är traditionellt möblerat med dubbelbänkar och katedern längst fram på ett podium. Längs väggarna skolplanscher, affischer, och teckningar. I två år blir huset vår dagliga hemvist innan klassen splittras och delas mellan den nybyggda Högbrunnsskolan och Östra folkskolan.

Idag erbjuder byggnaden aktiviteter och upplevelser för alla barnasinnen i Barnkulturcentrum som huserar i huset tillsammans med Gripes modellteatermuséum som också det bejakar leklusten och fantasin för både stora och små.

Så småskolan, trots att den bytt namn till Barnkulturcentrum, gör även idag rätt för sitt namn då byggnaden vänder sig med sitt innehåll till alla med barnasinnet kvar. Och kultur betyder odla och under de dryga hundra år som förflutit sedan Västra småskolan byggdes har många av Nyköpings unga danats och fostrats på Prästgatan 12.



 

Husen i Nyköping - Nyköpings vackraste hus, nej men nära

S:t Anna, Nyköping

 

 

Vår stad har många fina och ståtliga, både små och stora hus, som väcker beundran. Ett av dem är det som förr kallades Tempelmanska huset, en gång stadens första hospital, som utsågs till Nyköpings näst vackraste hus vid en tävling utlyst av tidningen Succé 2010. Inte oväntat utsågs som vinnare det ståtliga Sparbankshuset vid Nyköpingsån på öster.

 

Men S:t Anna, som huset och det vackert belägna bostadsområdet kallas för i dag, har anor redan från 1700-talet och ritades av arkitekten Olof Samuel Tempelman (1745-1816) och kom även att kallas för Stenhospitalet. Huset har genom åren förändrats med tillbyggnader men är i dag återställt som det var när det stod klart 1799. När huset renoverades senaste gången, när kommunens gatukontor fick sina lokaler där, försågs det med fönster av modernare snitt. I dag ägs huset av en bostadsrättsförening och är enskilt byggnadsminne.

 

Platsen som sådan har under århundraden varit förknippad med nöd och elände. Redan på medeltid fanns här ett hospital för folk med den fruktade sjukdomen spetälska. Först 1722 byggdes en byggnad av trä som ett hospital för så kallade sinnessjuka. Hospitalet blev 1931 S:t Anna mentalsjukhus.

 

Stavningen har under åren varit olika – allt från S:t Annae, S:t Anne, S:t Anna till Sankt Anna/Anne.

 

I nära anslutning till huset ut mot Nyköpingsån ligger en grönyta med fruktträd. Under 100 år, mellan 1750-1850, låg en kyrkogård där de som avled på hospitalet jordfästes. I dag står här ett fyra meter vitt högt kors. Det invigdes den 9 maj 2012 och det sattes upp som ett minne och för att hedra de som en gång fick sin sista viloplats här. Att kyrkogården funnits konstaterade landsantikvarie Magnus Josephson när han studerade gamla kartor. Han tog då initiativet till att på platsen uppföra det minnesmärke som han också själv formgav.

 

Hela S:t Annaområdet är en oas i sig i Nyköpings centrala delar. Välskött och här passerar dagligen många människor genom området och som även besöker den omtyckta Annas restaurang och de många äldreboende som bor i företaget A&O Ansvar och Omsorgs lägenheter.

 

 

 

Husen i Nyköping – metodistkyrkan som revs


“SLM R1063-92-3 - Metodistkyrkan på Fruängsgatan 25 i Nyköping,” Sörmlands museum, http://sokisamlingar.sormlandsmuseum.se/items/show/375452.
 

 

Sörmlands Museum genomför nu i samarbete med Nyköpings kommun en omfattande inventering av husen i centrala Nyköping. Byggnadsantikvarie Christina Andersson berättade för oss att den senaste inventeringen är från 1979. Den nu aktuella görs mer ambitiöst där samtliga hus delas in i tre grupper och förses med en kort text utifrån byggnadsantikvariska aspekter. Christinas entusiastiska presentation av en del särskilt intressanta byggnader stimulerade oss seniorbloggare till ett ”surrande” av bästa märke. Alla ville vi bidra med minnen och detaljer kring Nyköpings byggnadshistoria.

 

Mitt val av byggnad föll på bildens metodistkyrka, som var belägen på Fruängsgatan 25. Till Nyköping kom bland annat baptister, metodister och missionsförbundare under 1800-talets senare del. De byggde kyrkor och bedrev verksamhet både i tätorten och till exempel i Tystberga, Oxelösund och Stigtomta. De tre frikyrkoförsamlingarna började samarbeta på 1960-talet. Gemenskapen fördjupades och under 1970 aktualiserades tanken på en ny gemensam kyrka. Planerna förverkligades och sedan 1973 finns Hjortensbergskyrkan, som bas för verksamheten.

 

Museets bilddokumentation:

”Metodistkyrkan byggdes för insamlade medel från England och USA av pastor K.J. Bohlin som fick ihop 10 000 kr. Församlingsmedlemmarna bidrog med 6 000 kr och 6 000 kr lånades. Kyrkan invigdes 22/12 1889. På 1930-talet var Theodor Arvidsson distriktsföreståndare här och han blev den förste svenske biskopen. Kyrkan sprängdes i småbitar av Nyköping Stad 1974. Den låg i vägen för utvecklingen”.

 

Vad hände sen?

Nuvarande bebyggelse på adressen Fruängsgatan 25 är ett fasedtegelhus från 1978, en del av HSB Bostadsrättsföreningen Brandstoden.Baptisternas kyrka vid Repslagaregatan, revs i mitten av 1970-talet och marken har sedan dess använts som parkeringsyta. Missionskyrkan vid Stallbacksgränd stod emot tidens rivningsvåg och omvandlades till attraktiva radhus.

 

 

 

RSS 2.0