Hushåll - När männen ”hjälpte till”


Foto: Lena Böklin, ur samlingen Hushållsundersökningen 1945-1946

 

Disktorkning efter middagen var nog det närmaste herr Halldin i Nyköping kom hushållsarbetet fredsåret 1945. På den tiden var köket de hemarbetande husmödrarnas domän, medan far i huset på sin höjd ”hjälpte till” när så behövdes. Stundom fick han nog gå ut med slaskhinken (som stod under diskbänken) till tunnan på gården.

 

   Kanske hade familjen ätit stuvade makaroner med stekt falukorv eller stångkorv med stuvade morötter, två av dåtidens vanliga middagsrecept. Många intog huvudmålet mitt på dagen, alltså vid  ”lunch”. Mot slutet av dagen blev det enkel kvällsmat, till exempel lingon och mjölk samt en ostsmörgås. På söndagar kunde det, om kassan var god, vankas slottsstek med inlagd gurka samt saftkräm som efterrätt. Kanin fanns också på matsedeln.

 

   Köket var som synes spartanskt, med låg diskbänk samt vedspis med vattenvärmare (längst ned till höger). Förvaringsskåp eller skafferi mot ytterväggen fanns troligen.  Kyl- eller isskåp var däremot en lyx, som de flesta inte kunde kosta på sig.   Disken sköttes i ett emaljhandfat. Skopan på väggen indikerar att vatten stod i en hink i köket.

 

    När disken klarats av var det dags för en kopp kaffe i vardagsrummet, naturligtvis kokt i den kopparkanna som står på översta hyllan. Bryggkaffe var ett okänt begrepp. Och sedan lyssnade herr Halldin på radion eller läste tidningen, medan fru Halldin strök tvätt eller stoppade strumpor.

 

   På sätt och vis en lugn och behaglig tid, när kriget tagit slut och ingen kunde ana att nya bistra tider skulle komma.

 

Denna vecka skriver seniorbloggarna utifrån foton från hushållsundersökningen 1945-1946. Genom Socialstyrelsens försorg gjordes en undersökning av levnadsförhållandena i hushåll i Södermanland. Syftet var bl a att jämföra standarden och skillnaderna mellan staden (Nyköping) och landet (Tuna).  Denna fotodokumentation finns på Sörmlands museum, flera av fotona kan du se på vår Flickr-sida. Eller läs om den i vår webbutställning.


Hushåll - Trädgårdsmästarens finrum


Trädgårdsmästare Karl Bertil Karlssons finrum, Tuna. Foto: Lena Böklin, ur samlingen Hushållsundersökningen 1945-1946
 

 Jag växte upp på bonnlandet i Västergötland. Bodde mina första tjugo år i en lådliknande villa på ca 140 kvadratmeter, som bestod av sex rum och två kök. Det var såväl tvåfamiljs- som generationsboende. På övre planet fanns år 1948 faster, ingift farbror, kusin och min farfar Claes. På markplanet bodde jag med mina föräldrar och min mormor Lotten. Åtta personer som med nutida standardmått var rejält trångbodda.

 

När jag ser bilden på Karl Bertils finrum tänker jag på vårt finrum. Det fanns där men användes inte till vardags. Det var reserverat för gäster och fester. Ett svalt ganska välstädat rum, som var en förträfflig miljö för allehanda krukväxter. Ett rum i ständig beredskap för symöten, herrklubbar och ett och annat husförhör. Fram till tidigt 60-tal ansåg mina föräldrar att ett sådant rum var viktigare att ha i beredskap än ett rejält rum för vardagsbruk.

 

De var på intet sätt unika i sin märkliga prioritering av gästen/ undantagstillståndet.

 

Karl Bertils finrum innehåller även ett mobilt el-element. Det fanns ett liknande i mitt föräldrahem. Flitigt använt särskilt i finrummet för att få upp temperaturen inför gästernas intåg.

 

Inte helt förvånande drömde jag tidigt om ett framtida boende i stadsmiljö. Det har jag också förverkligat och bor numera som ”en-persons hushåll” i bostadsrätt med fjärrvärme i centrala Nyköping. De 64 kvadratmetrarna utnyttjas till fullo och några planer på att inrätta något finrum finns inte på kartan.

 

Denna vecka skriver seniorbloggarna utifrån foton från hushållsundersökningen 1945-1946. Genom Socialstyrelsens försorg gjordes en undersökning av levnadsförhållandena i hushåll i Södermanland. Syftet var bl a att jämföra standarden och skillnaderna mellan staden (Nyköping) och landet (Tuna).  Denna fotodokumentation finns på Sörmlands museum, flera av fotona kan du se på vår Flickr-sida. Eller läs om den i vår webbutställning.


Hushåll - Radio och annan teknik


Foto: Lena Böklin, ur samlingen Hushållsundersökningen 1945-1946

 

En undersökning, som är gjord några år innan jag föddes-så den väcker känslor om en tid som låg nära mina första år i livet!

Bilden föreställer två ungdomar som sitter vid en radio och spelar gitarr. Då fanns det inget Nyhetsprogram på Tv som dygnet runt rapporterade om olika nyheter - ville man veta något så var det radion man lyssnade på. Väderrapporten var viktig för många och när den sändes fick barnen hålla tyst så de vuxna kunde koncentrera sig på det som lästes upp i radion.

 

1924 bildades AB Radiotjänst och man började sända radio i Sverige. Första programmet var en Högmässa ifrån Sankt Jacobskyrkan i Stockholm och den kunde höras av 40.000 mottagare. Man sände radio några timmar varje kväll. Första hallåmannen  var Sven Jerring och han startade 1925 Barnens brevlåda eller Farbror Sven som programmet ofta kallades.

 

Genom hela mitt liv har jag hört talats om Farbror Sven - mamma berättade med stor inlevelse när hon och Sven Wernström ( den kände författaren ) sjöng tillsammans i studion hos farbror Sven - det var Stort för mamma genom hela livet, för det var hennes första sång i ett större sammanhang.

 

1938 läste den första kvinnan nyheterna i Radion och hon hette Astrid Kindstrand. Efter att Astrid läst nyheterna så blev telefon växeln totalt nerringd - inte kan en kvinna förmedla nyheter????

1939 så bytte man namn till Sveriges Radio ( alltså nuvarande SR)

 

Det är inte så länge sen som Radion gjorde sitt intåg i de Svenska hemmen - idag finns massor av kanaler. Man kan dygnet runt välja på ett stort utbud. Ingen risk för tystnad om man inte vill.... Förutom Radion så har vi ju idag även TV, datorer, läsplattor och mobiler som kan göra oss uppdaterade varenda sekund dygnet runt........

 

Vet inte om jag tror att det är så bra??? Kanske behöver vi tystnaden ibland så att vi får möjlighet att reflektera och bara vara en stund då och då???

 

 

Denna vecka skriver seniorbloggarna utifrån foton från hushållsundersökningen 1945-1946. Genom Socialstyrelsens försorg gjordes en undersökning av levnadsförhållandena i hushåll i Södermanland. Syftet var bl a att jämföra standarden och skillnaderna mellan staden (Nyköping) och landet (Tuna).  Denna fotodokumentation finns på Sörmlands museum, flera av fotona kan du se på vår Flickr-sida. Eller läs om den i vår webbutställning.


Hushåll - dela säng


Foto: Lena Böklin, ur samlingen Hushållsundersökningen 1945-1946

 

I Hushållsundersökningen 1945-1946 var det Nyköping (staden) som jämfördes med Tuna (landet). När man ser på bilderna är det nästan att man frågar sig själv kunde det vara så och behövdes det underökningar som bara bekräftade hur omodernt och arbetsamt det var. Vedspisarna på landet var i bästa fall ersatta med gasspisar i stan. Ute på landet var det inte ovanligt med fotogen- eller karbidlampor. Manuellt arbete var det som gällde. Golven skulle knäskuras, symaskinen skulle trampas med fötterna, bulldegen ältas för hand.

 

Men det fanns en sak då som nästan har försvunnit helt. Hemmafrun, hon gjorde allt arbete med hushållet, barnpassning och allt annat. Gubben kunde möjligtvis i nåder torka disken. Eller som en gubbe jag jobbade ihop med. Han diskade alltid middagsdisken på lördagen så att han blev ren om händerna tills han skulle gå till kyrkan på söndagen.

 

Trångbott var det, det var gemensamt för både stad och land. Att ha en egen säng var ingen självklarhet. Kolla bilden av de sju barnen, man ser endast tre sängar. Men ibland kunde det tydligtvis vara jätteroligt att dela säng med syrran. Se hur den ena flickan skrattar så att bilden av henne är suddig.  

 

Denna vecka skriver seniorbloggarna utifrån foton från hushållsundersökningen 1945-1946. Genom Socialstyrelsens försorg gjordes en undersökning av levnadsförhållandena i hushåll i Södermanland. Syftet var bl a att jämföra standarden och skillnaderna mellan staden (Nyköping) och landet (Tuna).  Denna fotodokumentation finns på Sörmlands museum, flera av fotona kan du se på vår Flickr-sida. Eller läs om den i vår webbutställning.


Hushåll - O, dessa disktrasor!

 
Foto: Lena Böklin, ur samlingen Hushållsundersökningen 1945-1946

 

När husmödrarna diskade under mitten på 40-talet använde de en grytviska och en disktrasa. Det visade Socialstyrelsens undersökning från 1945. Fru Eriksson i Tuna var en av de tillfrågade. Hon diskade förstås för hand och på bilden anas en del av hennes vardagsmiljö. Tyvärr syns inte disktrasan. Man får inte veta om den var egenhändigt virkad som min mormors eller en tygbit riven från ett kasserat lakan?

  

Inte heller vi, hennes barn och barnbarn med diskmaskin i köket, kan vara utan en avtorkningslapp, den som faktiskt blivit en intressant produkt rent etnografiskt. Valet av kökstrasa har enligt min mening delat upp svenskarna i två olika grupper, Chifonet-användarna och Wettex-älskarna. Ta inte själva produktnamnen så allvarligt… det gäller mera typen av material.     

 

  Chifonet är en tunn trasa med små synliga hål, smidig att arbeta med. Den är lätt att skölja ur och torkar snabbt. Dessutom tål den maskintvätt om och om igen.   

 

  Wettex har en imponerande levnadshistoria som Sveriges första svampduk, framtagen av Curt Lindquist 1949! Den är en rejäl och stadig men kan därför vara svår att rengöra efter användning. Tål 60 graders tvätt men blir en smula hård med tiden.

 

   Nu vet ni vilken trasa som finns hemma hos oss, för det mesta... Det är bara när våra vuxna barn med familjer har ”lånat” huset. Då hänger en Wettex vid diskhon!

 

 

Denna vecka skriver seniorbloggarna utifrån foton från hushållsundersökningen 1945-1946. Genom Socialstyrelsens försorg gjordes en undersökning av levnadsförhållandena i hushåll i Södermanland. Syftet var bl a att jämföra standarden och skillnaderna mellan staden (Nyköping) och landet (Tuna).  Denna fotodokumentation finns på Sörmlands museum, flera av fotona kan du se på vår Flickr-sida. Eller läs om den i vår webbutställning.


Hushåll - fru Vald och katten


 
Foto: Lena Böklin, ur samlingen Hushållsundersökningen 1945-1946


Bilden som visar köket hos familjen Vald i Tuna ger ett ganska spartanskt intryck tycker jag. Skomakarlampan i taket, avsaknaden av väggprydnader, den tomma bänken och vedspisen med kaffepannan och kastrullen ger en nästan torftig bild av köket. Men det uppvägs med råge av fru Vald som sitter på vedslåren med sin fina katt i knät.

 

Bilden ger mig minnen från samma tid. Min far lät rusta vårt lantliga bostadshus 1947. Vattenburen centralvärme installerades med vedpanna i köket, de hygieniska förhållandena förbättrades och köket målades om. Då var det modernt med ströpplingsmålning. Han som målade hette Netzel och han blandade ihop en färg med bland annat surmjölk i. Själva målningen gick till så att han med en bred pensel, en s k moddlare duttade på färgen samtidigt som han vred lite på penseln fram och  tillbaka medan han strök. Det blev en levande och fin yta. I köket målade han brunt och i farstun grönt. Jag tycker det ser ut som att luckorna på bilden från Tuna här ovan är ströpplade.

 

Grannbonden anlitades för murningsarbetena för han var - åtminstone i egna ögon - en duktig murare. När han murat in vedspisen och bruket torkat sa han till min mor: ”Ja, du Edith, nu är det nog bäst att du tar ut matto i köke för ja tänkte provella köksspisen”. När kära mor undrade vad han menade så sa han: ”Ja, annars åker matto in i spisen åv luftdrage”!

 

 

Denna vecka skriver seniorbloggarna utifrån foton från hushållsundersökningen 1945-1946. Genom Socialstyrelsens försorg gjordes en undersökning av levnadsförhållandena i hushåll i Södermanland. Syftet var bl a att jämföra standarden och skillnaderna mellan staden (Nyköping) och landet (Tuna).  Denna fotodokumentation finns på Sörmlands museum, flera av fotona kan du se på vår Flickr-sida. Eller läs om den i vår webbutställning.


RSS 2.0