Jämna årtal: Vasaloppet för nittionde gången

 

 

När seniorbloggkollega Margareta lanserade jubileumstemat gjorde hon det med en rad exempel på sådant som kommer att uppmärksammas för sina jämna år under 2014.

 

För min del högg jag direkt på Vasaloppet – en kulturhistorisk klenod, som i och för sig bör firas varje år. Alternativa val saknades dock inte. Vad sägs om höjdarteman som

 

Statistisk Årsbok 100 år eller svensk films Guldbaggar 50 år?

 

Bildens bambustavar kommer från Samling: Hemvärnet och har tillhört Viktor Ramstedt. Han var medlem av Hemvärnet i Halla på 1950-talet. Stavarna har handrem, snöstoppare (truga) av bomullstyg samt metallpigg. Stavarnas årsmodell är okänd men grundkonstruktionen påminner om den som fanns på 1920 talet. Vasaloppets förste segrare 1922, Ernst Alm IFK Norsjö, verkar dock inte ha haft bomullstyg i stavtrugorna. Nutidens längdåkningsstavar är väsentligt annorlunda än dåtidens bambustavar. De är tillverkade av lätta material - aluminium, komposit eller karbon – och har trugor i plast. I Vasaloppets Hus i Mora finns en intressant utställning som bl a speglar utvecklingen av längdskidåkarens utrustning.

 

Årets Vasalopp, upplaga 90, fulltecknades på tio minuter av 15800 förhoppningsfulla skidlöpare. Totalt är över 68 000 skidåkare anmälda till de åtta lopp som ingår i Vasaloppsveckan. Det är fulltecknat i alla lopp utom Ungdomsvasan. Det finns dock en  möjlighet att få startplats genom köp på andrahandsmarknaden.

 

Min egen karriär i ”Fädrens spår för framtids segrar” är tyvärr avslutad. Efter tre Kortvasor – Oxberg till Mora, 3 x 30 km, dvs totalt ett helt lopp på 90 km - sattes den bortre parantesen 2012. Samtliga lopp är förknippade med positiva upplevelser som lagrats i minnesbanken. Känslostormen vid första målgången 2008 var t o m så stark att mina ögon tårades.

 

Vasaloppet är en svensk klassiker laddad med kulturhistoria.  Ett vinter- och numera även sommararrangemang som sätter Dalarna på kartan, har stor ekonomisk betydelse (enbart loppen omsätter drygt 120 milj kr) och engagerar ca 3500 ideellt arbetande funktionärer från ett stort antal föreningar. Tre år har loppet fått ställas in – 1932 (snöbrist), 1934 (endast 17 anmälda) och 1990 då snön inte räckte till. Vasaloppet fyller 100 år 2022 och sannolikt kommer det att köras för hundrade gången år 2024. Undrar just hur arrangörerna kommer att tackla denna jubileumsproblematik?

 

 

Jämna årtal: Hjärt-och lungfondens insatser för forskningen

 

Så var det dags för årets första Senior blogg-träff, lika trevlig som vanligt!

Genast innanför dörren till stora A-hallen ligger en undervisningsdocka som är tillverkad 1970 och som har använts vid Vårdskolan Eskilstuna. Dockan har till hört Landstinget Sörmland.

Dockan har löstagbara delar och organ.
Tanken går lätt till Hjärt-och lungfonden som i år 2014 firar 110 år-ett stort JUBILEUM som är värt att fira!


1904 hette föreningen Hjärt-och lungfonden-Svenska nationalföreningen mot tuberkulos.  Syftet var att besegra den stora folksjukdomen tuberkulos. För att få in pengar till föreningen sålde man julkort för 2 öre styck och man lyckades få in 17000:-

Man startar Dispensären i Uppsala för att kunna spåra sjukdomen. 1942 köper föreningen en skärmbildsbuss och under 5 år genomförs 3 miljoner undersökningar runt om i Sverige. 1987 Byter föreningen Hjärt-och lungfonden och nu är syftet att besegra hjärt-och lungsjukdomar som vår tids största folksjukdom.

Med forskning så har möjligheten att bota hjärt-och lungsjuka förändrats dramatisk.
1967 gjorde  Thoraxkirurgen Favaloro en By pass operationen i Clevevland - det var inte den första By pass operationen men den första som lyckades!
By pass innebär att man leder blodet förbi en förträngning i ett av hjärtats kranskärl.

I mitten av 90-talet började man utföra katetertekniken, s.k. ballongvidgning. Det innebar att många fler räddades och kunde leva många bra år efter operationen av hjärtat.
Idag så finns det ofta en robot som assisterar kirurgerna.

När jag tänker på de 3 i min familj som drabbats av hjärtsjukdomar så är det lätt att se hur mycket tuffare det var för den man som fick nya hjärtklaffar i slutet av 1970-talet, än min pappas bypass operation 1990! Fast "lättast" gick det för min livskamrat som genomgick sin ballongsprängning i runt 2008.

All forskning har gett oss så många kunskaper om hjärtat och lungorna - en erfarenhet som gör att våra kära kan leva ett bra liv fast det drabbats av hjärtsjukomar!

Vi har mycket att tacka forskningen och även Thoraxkirurgen Favaloro - han som återvände till Argentina och där öppnade en stort thorax kirurgi.Men den ekonomiska situationen  var under 90 talet mycket svår i Argentina och det statliga stödet drogs in 1999. Sjukhusets ekonomi var då körd i botten och Favaloro valde då att ta sitt liv! Mannen som räddat så många liv med sina hjärtoperationer valde symboliskt nog att skjuta sig själv i hjärtat!

 

Jämna årtal: bilprovningen och vikten av fungerande bromsar

 

 

Den 1 juli 1964 startade bilprovningsverksamheten i Sverige så den firar alltså 50-årsjubileum i år. Det var ett lovvärt beslut som riksdag och regering fattade året innan. Den 1 januari 1965 påbörjades den periodiska fordonskontrollen och redan under de första åren märktes en kraftig minskning av antalet trafikolyckor. 

 

Här följer några viktiga händelser under bilprovningens historia. 1970 infördes miljökontroll av och kontrollmärkena togs bort från vindrutan. Avgasrening blev obligatorisk 1976 och 1989 skärptes avgasreningskraven, i praktiken krav på katalysator. 1996 ersattes papper och penna med handdatorn vid besiktningarna och 1997 blev det krav på varningstriangel i bilen. År 2000 lanserades internetbokningen och 2004 infördes tidsreservering stegvis i hela landet. År 2006 miljöcertifierades bilprovingens verksamhet enligt ISO 14000 tack vare ett långsiktigt och systematiskt arbete med miljöfrågorna. Marknaden för fordonsbesiktning avreglerades den 1 juli 2010.

 

För egen del har jag besökt Bilprovningen vid ett flertal tillfällen. Det har vanligen varit en trevlig stund att följa besiktningsmannen i hans arbete. En gång var det en jättetrevlig tjej som besiktade min bil. Lite nervöst brukade det vara när besiktningspersonen tog fram sin hammare för att leta rost under bilen. Den hammaren såg ut ungefär som den på bilden ovan. Det verktyget är dock en så kallad kvarnhacka som förr användes för att fördjupa skårorna i de kvarnstenar som roterade i vattendrivna kvarnar. Kvarnhackan ingår i de av Carl-Eric Hedin, Kärrboda, Bergshammar insamlade föremålen och har skänkts av Selma Johansson i Oxelösund.  

 

En gång gick det dock snett för mig på en bilbesiktning. Jag fick ta bussen hem därifrån. När besiktningsmannen trampade på bromspedalen mad all kraft då försvann all bromsförmåga. Bilens bromsledningar var så dåliga att de inte höll för påfrestningen. Lyckligtvis så fanns det en bilverkstad i närheten och allt inklusive bussresan hem avlöpte väl. Men på hemvägen i bussen skänkte jag Bilprovningen en tacksamhetens tanke. Vad hade kunnat hända om bromsledningen brustit på motorvägen?

 

 
 

Jämna årtal: Hjärtats hjältar

 

 

 

1984, för 30 år sedan, genomförde Eva Berglin, Göran William-Olsson och ett skickligt läkarlag den första svenska hjärttransplantationen på Sahlgrenska i Göteborg. Patienten var 49 år och det nya hjärtat hämtades nedkylt i rekordfart från Tyskland. Själva operationen gick bra, men efter en del komplikationer avled mannen.  

 

Själv har jag bättre kom-i-håg vad gäller världens allra första hjärtbyte utfört av sydafrikanen Christiaan Barnard 1967. Också hans patient dog efter några dagar - i lunginflammation.

 

I dag är överlevnadsprocenten rätt hög. Ca 90 procent av alla som fått ett nytt organ lever efter ett år och 60 procent efter tio. På bilden finns ett hjärta, som håller nästan hur länge som helst, trots att det till viss del redan brustit. Modellen är i gips och från vårdskolan i Eskilstuna. 

 

Hjärtbyten kan ta många timmar. Betydligt snabbare gick det att klubba igenom Simborgarmärket, det som visar att du klarar en simtur på 200 meter. 1934 fick Dagens Nyheters sportchef David Jonason, Mr Jones, en idé om hur man skulle minska antalet drunkningsolyckor. Han ringde Svenska simförbundets ordförande, som ordnade ett möte med arbetsutskottet redan samma dag. Efter två minuter var allt klart. Ett årligt prov lockar oss att motionera (inte minst för hjärtats skull), bli simkunniga och dessutom bära ett märke som bevis för bedriften.

 

 
 

Jämna årtal: Jubileum för pet-flaskans återvinning

 

 

Ett cykelbud i en storstad som vevar runt sådär en tio mil om dagen behöver kontinuerlig tillförsel av vätska och energi. Pet-flaskan med energidryck är då en självklarhet i utrustningen. Extra vätskeintag är också vanligt i samband med sportutövning eller andra fritidsaktiviteter men också under arbete.  Glasbuteljer har funnits sedan 1800-talet, men den lätta flaskan i plast innebar ett skutt framåt i bekvämligheten. Det oömma materialet gör användningen enkel, man kan okomplicerat placera den snart sagt var som helst och plastflaskor tillsammans med aluminiumburkar dominerar nu vid hushållens dryckinköp.

 

 Baksidan är att flaskorna -tillsammans med allsköns plastförpackningar - bidragit till de växande sopbergen. Men från och med 1994 återvinns plastmaterialet som bl.a. blir till nya flaskor. Således ett 20-års jubileum i år! 

 

Det handlar också om att få människorna att lämna till retur vid affärernas pantställen eller till återvinningsplatser och för detta driver man kampanjer. Förra året gjordes en satsning på reklamvideo med en hiphoptrio från Norrköping som sjöng på temat ”pantamera”.  Och det går faktiskt ganska bra. Omkring 90 procent av de 600 miljoner flaskor som årligen slussas ut på marknaden återvinns.

 

Under premiäråret 2007 för Andra chansen i Melodifestivalen fick Nyköping stå som värd för evenemanget. Kommunen passade på att göra reklam för boende på orten via en text på en vattenflaska, som delades ut till journalister (se bilden). Den var tillverkad hos Rostiprimpac AB i Norrköping. I samma stad ligger Returpack AB, det största företaget i Europa i sitt slag för denna återvinning. Dit ska alla plastflaskor levereras! Museet kan väl förstås få behålla sitt exemplar.

 

 
 

Jämna årtal: Tove Jansson

 

 

Den 9 augusti blir det 100 år sedan Tove Jansson föddes. Tove Jansson, ”Muminmamman”, är känd över hela världen för sina teckningar och berättelser om Mumintrollen och deras vänner i Mumindalen. Här i Sverige betraktas hon som barnboksförfattare, sagoberättare, men det höll hon inte med om själv. Hennes berättelser var till för alla, oavsett vilken ålder läsaren har uppnått. Figurerna är ganska lika oss, om man bortser från mumintrollens stora näsor. Mumin nyfiken, Muminpappan självupptagen, Muminmamman lugn och omtänksam, vagabonden Snusmumrik, Mumins flickvän Snorkfröken och den busiga kompromisslösa Lilla My. De är som de flesta av oss människor och det tyder väl på att Tove Jansson var en fin betraktare. Min egen favorit är Lilla My. Tänk er att ta My med sig in på Ullared. Vad skulle det sluta med? Blev hon en shopaholic eller skulle hon välta omkull köpcentret? Som tur är behöver jag nog inte se vad det blev, mina vägar går sällan förbi Ullared.

 

Att Tove Jansson var en av Finlands finaste konstnärer i efterkrigsgenerationen är det nog inte så många svenskar som vet. Jag visste det inte förrän jag läste en artikel i SvD för en tid sedan. Mycket av sin konstnärlighet hade hon nog fått med sig i generna. Pappa Jansson var skulptör och mamma Signe var tecknare. Hennes bröder är också verksamma inom konstnärliga områden.

 

På Raspen fanns inte något med anknytning till Mumin. Jag fick välja den höga hatten. Den påminner lite om Muminpappans hatt så det blir lite anknytning till figurerna i Mumindalen. Hatten är en Chapeau-claque som tillverkades 1854. När hatten är monterad på dockhuvudet är det nästan Muminskt.

 
 

Jämna årtal: Bondetåget 6 februari 1914

Seniorbloggen har fått en ny skribent, Eva Sandström! Vi hälsar Eva välkommen till seniorbloggsredaktionen. Här är Evas första inlägg på temna jämna årtal. 

 

 
 

En blå bondetågsfana från Hölebo härad finns bevarad. Den har märken efter spikhål i kanterna, kanske har den suttit på ett standar. Nu är den monterad på en vitmålad stång med förgylld topp. Dekoren är målad med silver och sepia (en färg som kom från bläckfisken). På fanan är en lax målad och texten HÖLEBO HÄRAD. Silverplåten, märkt BONDETÅGET 1914, har gjorts i Nyköping av J G Kihlberg.

 

1914 hade 32 000 bönder från hela Sverige åkt till Stockholm för att demonstrera. De krävde att försvarsfrågan skulle lösas. Den liberala regeringen under ledning av Karl Staaff förde en försvarspolitik som bönderna tyckte var för dålig. De hade sympatier för Konung Gustaf V och hans strävan att bygga ut både armén och flottan. Demonstrationen var ”Till Fosterlandets försvar”. Landstormen, en samlad krigsmakt i åldern 33-40 år, hade föreslagits 1865 och bildades senare 1885. Värnplikt infördes först 1901. Landstormen kom så under sommaren 1914 att mobiliseras vid första världskrigets utbrott. 

 

Idén till bondetåget kom från godsägare Uno Nyberg i Uppland och grosshandlare Jarl Frykberg i Uppsala. Stockholmarna visade gästfrihet och bönderna inkvarterades hos stadens borgare och även på hotell. Många blev bjudna på både mat och husrum. Den 6 februari samlades man och gick från Gustaf Adolfs torg till slottet där kungen tog emot på borggården. Samlingen skedde landskapsvis och tåget var välorganiserat. En film finns från tillfället att se på webben, Filmarkivet, Svenska Filminstitutet. 

 

Nyberg talade inför Gustaf V. Kungen höll sedan svarstal, det s k borggårdstalet. På grund av kungens tal, i vilket han uttryckte sympati för demonstranterna, avgick senare regeringen. 

 

Kl 6 på kvällen hölls sedan en fest på Skansen. Där var tal och musik samt enligt ett bevarat programblad; ”serveras smörgåsar å inhägnade områden vid Blekingestugan, Bollnässtugan, å öfre och nedre Solliden för de deltagare i Bondetåget, som ej äro inbjudna till landskapsgillena eller andra festligheter”. Kvällen avslutades med fyrverkeri och illumination på Orsakullen samt musik och avslutningsvis sjöng man ”Du gamla du fria”.

 

 

Detta är mitt första inlägg på bloggen. Gamla föremål har alltid fascinerat mig. De bär alla på en historia. Bara genom att gräva fram fakta om denna fana har jag lärt mig en massa om året då bl a min farfar var med i Landstormen. Ett foto finns bevarat från den tiden. Männen hade alla olika ”uniformer eller uniformsliknande klädsel”. De flesta bar dock den trekantiga hatten. På mitt foto finns också en häst med samt en kalv. Om kalven var en slags levande proviant kanske?

 

Eva Sandström

 

Jämna årtal: Kalle Anka Jubilerar

 
 

 

År 1934, alltså för jämnt 80 år sedan, föddes bl a Sven-Bertil Taube, P-O Enqvist och Sven Wollter – samt Kalle Anka.  Med det engelska namnet Donald Duck gjorde Walt Disneys genom åren kanske populäraste figur filmdebut den 9 juni detta år.  Ungefär samtidigt lanserades han i serieform. Den som höll i ritstiftet, ända fram till 1969, hette Al Taliaferro.

 

För att uppmärksamma detta celebra jubileum sökte jag febrilt men förgäves i Föremålsarkivet efter serietidningen Kalle Anka & Co. Inte ens avdelningen Eskilstunahemmet hade något att erbjuda.

 

Jag fick då improvisera och associera till Kalle Anka Cup, en stor svensk längdskidtävling som lockat tusentals ungdomar i Sverige under 37 år. De blå barnskidorna på bilden får symbolisera denna, även om just detta par som tillhört Christina Johansson från Vingåker knappast deltagit i tävlingen (vilken för övrigt just bytt namn till ICA Cup).

 

Tyvärr tycks intresset för seriefiguren Kalle Anka vara på tillbakagång. Seriemagasinets upplaga sjunker stadigt, precis som för andra tryckta tidningar. År 2004 var den 133 000 exemplar, men hade sju år senare (2011) dalat till 63 400. Däremot håller uppenbarligen Kalle och hans kompisar ställningen som oslagbar julaftonstradition i Sveriges Television. Så vid 80 års ålder är han alltjämt en aktiv pensionär.

 

Årsbarn med Kalle Anka


RSS 2.0