Tema Krokigt: "En onödig (?) käpp"



Det finns många käppar på Sörmlands museum men få så vackert formade som den här av tallrot. Vem har stött sig på den? Behövdes den på ålderns höst? Kanske den helt enkelt blev en ”onöda” sedan dess ägare besökt Fredrik August Boltzius, helbrägdagöraren från Värmland, som levde 1836-1910?

  Den mannen ansågs kunna bota sjuka genom bland annat handpåläggning, böner och smörjning. Han blev känd över hela landet.  I hemmet i Skåre norr om Karlstad, nu museum, står kryckor, käppar och träben som de som blivit friska lämnat efter sig. Där finns även 33 000 tackbrev.

  Boltzius reste runt i landet på riktiga undergörarturnéer bland både rika och fattiga. Han besökte också Stockholm, där han måste hyra en lokal för att kunna ta emot sina hjälpsökande. Flera gånger var han på slottet för att be för drottning Sofia, som hade flera krämpor.

  Verksamheten drevs helt ideellt, stödd av penninggåvor från välbärgade patienter. Men den var kontroversiell. Den sjukes egen tro på Gud var förutsättningen för att helandet skulle lyckas, menade Boltzius själv. Enligt prästerna var han en bedragare.


Tema Krokigt: "Det krökta rummet"



Ämnet förde tanken till stora, kraftiga S-formade krokar av rostfritt stål. Sådana som används av slaktare. När det slaktade djuret har grovstyckats hänger slaktaren upp de olika styckningdetaljerna på sådana krokar. Jag hittade inga köttkrokar i förrådet men väl de här grytkrokarna. De är vackra i sin enkelhet.

De har förmodligen använts för att lyfta stora grytor från den öppna elden. Man kan föreställa sig doften från en mustig köttgryta. Smeden som tillverkat krokarna har gjort ett fint arbete. De kan också fungera som konstverk på väggen.

Grytkrokarna är mycket konkreta och begripliga men kan man säga det om ”det krökta rummet”? Einstein visade hur hans ekvivalensprincip leder till att gravitationen inte längre kan vara en kraft utan en effekt av det krökta rummet. Lättförståeligt, eller hur?

Ibland inser jag ändå att det finns ett krökt rum. Det är när jag håller den diskade tallriken i handen och helt plötsligt flyger den i en båge över rummet och hamnar på golvet i tusen bitar. Men det var nog inte det Einstein tänkte på när han utvecklade sin teori.


Tema Krokigt: "Det skall krökas i tid det som krokigt skall bli"



Som framgår av det som finns på bilden kommer detta att handla om en annan form av kröka. Lika fullt kan man bli krokig även av detta kröka. I snapsglas skall kröken serveras, det är bara på bandy och jakt som kröken kan intagas på annat sätt.

Snapsglasen kommer från Eskilstunahemmet (en samling som finns i föremålsarkivet Raspen). Ganska fina tycker jag, kanske något små. Det skulle vara roligt att höra vad ärkebiskopen Anton Niklas Sundberg skulle ha sagt?

Man påstår, det finns dokumenterat på Google också, att Anton Niklas sa såhär om små snapsar: ”Efter skenhelighet och sedlighet är små snapsar det jävligaste jag vet”. Den ärkebiskopen talade klarspråk.

Troligtvis hade han krökat någon gång utan att bli krokig. Ur denna ärkebiskops mun kom många ord som inte har med religion att göra.


Tema Krokigt: "Galgar ska ha krok!"



På ett hotell jag nyligen besökte hade klädgalgarna i garderoben inga krokar. På toppen av dem satt istället en rak metallpinne avslutad med en liten knopp, vilken skulle föras in i en skena med ett litet hål för att hänga på avsett sätt. Skaparen av denna egendomliga galgmodell hade förmodligen avsikten att minimera gästernas stölder av klädgalgar (en dylik hemma i pörtet hotell Negresco eller Waldorf Astoria ger status), men totalt förbisett samma gästers behov av praktisk komfort. Först efter mycket trixande och krokigt böjande av kroppen hängde byxor och kavaj på sin rätta plats.

   Nej, klädgalgar ska förstås ha en riktig krok för upphängning på stång, som denna från ”Erikssons Skrädderiaffär tel 52 i Sköldinge” (inte så stöldbegärlig…). Det gäller galgar av alla material (trä, plast eller metall) och för alla typer av plagg (byxor, kostymer, skjortor, jackor, slipsar, klänningar och allehanda andra kreationer).

   Galgar är enligt definitionen ”redskap för att underlätta klädförvaring”.  Det bör alla formgivare i denna bransch tänka på. Upp till kamp mot galgar utan krok!


Tema Krokigt: "Krokiga, brokiga, tokiga dukar"



Lägg upp 16 lm och slut till en ring med 1 sm.
Varv 1:* 3lm, 1dst, 3 lm, 1 fm om ringen *12 ggr.
Varv 2: sm till dst, * 1 fm i dst, 6 lm* 12 ggr.

Detta som beskrivs ovan, är början till en duk som virkas. Till detta behövs då en virkkrok/virknål. En virkbeskrivning är inte helt lätt att läsa sig till, det kan bli lite KROKIGT ibland.

Åtskilliga är de händer, mest kvinnliga, som knåpat med virkning, så ock jag, en gång i tiden, men det har gått över nu. Virkkroken på bilden är av ben, gulvit till färgen och svarvad. Brukare har varit Alice Larsson, givare Ingrid Larsson.

Om någon är intresserad av virkning så har undertecknad en hel del beskrivningar på alla tänkbara krokiga, brokiga, tokiga dukar.


Tema Krokigt: "Det är inte allt krokigt som rätas skall"



Denna kofot har i ena änden en tydlig krök och kan därför sägas ha ett ”krokigt” utseende. Den änden är tvådelad för spikutdragning – den andra mejselformad för att bräcka i trånga utrymmen. I handeln kallas kofoten (eller ”kobenet”) följdenligt för bräckjärn.

Avbildade kofot har en historia att berätta. Den är svartmålad och har kvarvarande klisterlappar på skaftet som härrör från polisen, ”tillvarataget”. Vid utredningen av en fräck stöld av mycket värdefulla museiföremål från utställningen ”Fursten” i Kungstornet, återfann polisen denna kofot som tillvaratogs.

Den är registrerad under rubriken ”Hantverk och industri” och nog måste man beteckna den som använd under ett ”smutsigt hantverk”. Den användes att bräcka sönder montern som föremålen låg i och måste tidigare ha ditförts av någon förslagen, illasinnad besökare – troligen under en vid regnrock? Kanske gömts på övervåningen i avvaktan på rätt tillfälle då en medhjälpare uppehöll museiguiden på nedervåningen?

Ja, mina fantasier om hur stölden utfördes går en krokig väg och för att jag inte skall få ta tillbaka något citerar jag ur Pelle Holms ”Ordspråk och talesätt” där det står: ”Det är inte allt krokigt som rätas skall” d.v.s. man skall inte anmärka på allting!



RSS 2.0