Ledigt: En pinnsoffas öden och äventyr


Museiföremål 9155 är bildens pinnsoffa. Beskrivningen är kortfattad. ”Pinnsoffa av trä. Omålad. Sofflocket skjutbart. Pinnrygg även på sidorna.” De tekniska specifikationerna innehåller en märklig uppgift om soffans längd.  Den anges vara 580 mm vilket torde vara en grov felmätning. Inga uppgifter finns om soffans ålder, personer knutna till soffan eller förvärvsomständighet.

Jag minns en snarlik soffa. Den fanns i köket hos min granne. Denna man var småbrukare och framlevde sitt liv under knapphetens kalla stjärna. Det var slit och släp veckan lång. Han upplevde nog sällan att han var ledig från arbetet. Min fragmentariska minnesbild innehåller dock något som kan kopplas till fritid. Han brukade nämligen på kvällar och helger sitta på soffan och lösa korsord.

Den gamle mannen gick under benämningen ”pessimisten” vilket var ett välfunnet tillmäle. För honom fanns inte mycket, som kunde verka uppmuntrande. I så fall var det ev uppehåll mellan alla regnskurar.

- Men det blir snart sämre väder, förkunnade denne amatörmeteorolog för alla som ville höra på.

Grannens pinnsoffa hade inköpts på tidigt 30-tal i den stora staden Ulricehamn. Hemtransporten sköttes av en annan granne - min ingifte farbror Albert. Han hade vid denna tidpunkt ett nystartat åkeri. När soffan levererades bars den in i köket av Albert och hans hjälplastare. När min far traderade denna händelse brukade han framhålla ”pessimistens” synpunkt när transporttjänsten skulle betalas.

- Det här kostar la inget när ni ändå körde från stan.


Ledigt: Campingset i arbete



Det föremål jag valde ut i museets samlingar är ett campingset som tillhör det så kallade Eskilstunahemmet. Roger Alderstrand från Eskilstuna har berättat att det använts 1958 på en lång härlig resa längs Sveriges östkust.

Jag har använt ett liknande bord i mitt arbete. På Länsstyrelsen i Nyköping inhandlades för många år sedan ett sånt här set för att göra fältarbetet vid vattenprovtagningar lite trevligare. Förutom att man på det kunde äta sin medhavda matsäck så kunde man utföra en del vattenanalyser på campingbordet. Man kände sig nästan ledig när man var ute med den utrustningen.

En gång användes bordet och stolarna i samband med en utflykt med styrelsen för Nyköpingsåns Vattenvårdsförbund. Vi var i Värmbol utanför Katrineholm vid kommunens dricksvattenintag från Nyköpingsån där. Jag skulle demonstrera hur en analys av syrgashalten i vatten går till. En syreanalys enligt Winkler är som ett trolleritrick!

Först fylls en så kallad winklerflaska med volymen ca 125 ml med provvatten. Vid tillsats av en milliliter av den ena fällningskemikalien händer ingenting. Vid tillsatsen av en ml av den andra kemikalien blir det en hemskt smutsig fällning i vattnet – det ser gäggigt ut. Är den brun är det bra men om den är vit så är det syrefritt! Efter tillsats av en tredje kemikalie blir i bästa fall lösningen gulbrun som konjak. Ju brunare ju mera syre. Tillsats av en fjärde kemikalie ger lösningen en mörkt blå färg. Vid tillsats av en femte kemikalie så blir lösningen helt klar som vatten igen. Visst är det som ett trolleri?! Vattenvårdsförbundets styrelsemedlemmar blev djupt imponerade. Det är genom mätning av åtgången av den femte kemikalien för att göra provet vattenklart igen som syrehalten i proven bestäms.

Den legendariske naturpersonligheten och radiomannen Nils Linnman läste limnologi (sötvattenlära) i Uppsala samma år som jag, 1962. Han gjorde ett radioprogram i samband med sin kurs och han beskrev då just syreanalysen på ett mycket målande sätt.


Ledigt: Tid då man inte behöver arbeta


Föremålet på bilden är en tvättmaskin med centrifug från 1950-talet. Centrifugen är det som hänger som en papperskorg på maskinens högra sida. Tvättmaskinen är enligt en professor Rosling en av samhällets största innovationer som givit framför allt kvinnor mer frihet/ledigt. Om ni inte tror det så kan ni läsa om Lotten och hennes mamma i boken ”Mina drömmars stad”. Då var tvätt ingen sinekur utan ett varmt, kallt, vått och tungt arbete. I dag stoppar man in tvättkläderna i maskinen, trycker på knappar, vrider på reglage, häller i tvättmedel och sköljmedel, sedan kan man gå därifrån och komma tillbaka om en timme och ta ut rena kläder ur maskinen.

Kvällen före en tvätt skulle Lotten lägga tvättgodset i blöt. Tvättdagen skulle det bykas, kokas, sköljas, klappas, hängas till tork, manglas och strykas. Kaffepausen fick Lotten smyga sig till mellan olika moment. Något ”non iron” fanns det inte. Allt skulle göras för hand. När var Lotten ledig?

Inte för att tvätt idag är någon sinekur men det var värre förr. Om ni tror att en pensionär har ledigt så tar ni fel. Det här skrev inte sig själv.


Ledigt: Så skönt – men farligt


Kung Agenors dotter Europa plockade blommor på en äng. Guden Zeus såg flickan, blev förälskad och förvandlade sig till en vit, betande tjur. Europa blev nyfiken och när djuret erbjöd en ridtur tackade hon ja. Till en början kändes allt lugnt, hon kunde sitta ledigt och avspänt på hans rygg. Men plötsligt rusade Zeus ut i havet, ja han stormade fram över både vatten och land, över hela kontinenten, den som efteråt fick namnet Europa. 

Skulpturen av terrakotta, drygt 40 cm lång, är gjord av konstnären Bitten. Han eller hon har säkert inspirerats av just den här grekiska myten och velat gestalta det som sedan hände. Tjuren och flickan kom slutligen till Kreta, helt förbi av trötthet. Europa som trots allt tyckte om sin nya kamrat lade hatten på hans ryggslut, kröp intill honom och somnade. Båda var nu lediga från sina plikter. Zeus slapp styra som gudarnas konung och den vackra prinsessan behövde varken inviga utställningar eller hälsa på undersåtar.

Men sagan slutar inte här. Zeus var nämligen ingen riktig vän! Efter sovstunden förvandlar han sig till en örn och tar, som så många gånger förr, en ung flickas oskuld. När det gällde älskog tog han aldrig ledigt!


Ledigt: Då tar vi fram kameran



I medelsvenssons fotoalbum finns massor av bilder från semestrar, födelsedagar, släktträffar, barnkalas och andra sociala begivenheter som ägt rum på så kallad ledig tid. Däremot är det i regel mycket tunnsått med bilder från de arbetsplatser där den vuxna befolkningen tillbringar en stor del av dygnets timmar. Möjligen knäpps några bilder från firmafesten eller när någon anställd går i pension.

Så har det varit sedan kameran blev tillgänglig för alla. Fram till början av 1950-talet var hopfällbara bälgkameror (också kallade plåtkameror) vanliga. Den lilla sökaren bidrog till att mången svartvit bild från badstränder eller skidspår blev mindre lyckad. Formatet på negativen var 6x6 eller 6x9 cm och filmrullen lämnades in till någon fotohandlare för framkallning och kopiering. Våra föräldrars gamla album är fulla med sådana tidsdokument, ibland lätt gulnade eftersom fotohandlaren kanske hade litet för bråttom med fixeringsbadet.

Efter bälgkameran kom småbildskameran, till gagn för den tekniska kvalitén. Men alltjämt hängde mycket på fotografens noggrannhet och skicklighet vid val av motiv, bländare och avståndsinställning. Nu har den som bekant konkurrerats ut av den självgående digitalkameran, till och med i mobiltelefonen. Det knäpps som aldrig förr. Men den som om hundra år studerar resultaten kommer nog alltjämt tro att svenska folket i huvudsak ägnade sig åt att ha ledigt. Kanske är det så, för kameran sägs ju inte kunna ljuga...


RSS 2.0