Ljuset - När ljuset tog tjänst i folkbildningen


Bilden ovan visar en laterna magica eller skioptikon som den kom att kallas senare. Den på bilden har använts inom skolor i Nyköping. Den användes för att visa bilder på en filmduk. De bilder som användes i den här apparaten fanns på genomskinliga glasplåtar. Fram mot 1930 kom en modernare variant som kallades balloptikon eller episkop. Den apparaten kunde visa vanliga kort eller boksidor.

I början av laterna magicas tid förbluffade kringresande förevisare sin publik med dimbilder och rörliga bilder. Dessa apparaters ljus kom från ett vanligt ljus eller från en gaslåga. När skioptikonen kom fanns det elektricitet på många orter. Då kom ljuset från en båglampa eller en glödlampa och nu kom apparaten i folkbildningens tjänst. Kringresande föredragshållare reste land och rike kring och visade bilder av alla möjliga slag och höll bildande eller skrämmande föredrag. Det kunde vara ruiner från Aten eller Rom. Djur och natur. Ganska vanligt var att visa bilder av människogrupper som inte levde som vi t.ex. samer, indianer och andra grupper. När det var föredrag i missionskyrka eller församlingshem var det ofta en hemkommen missionär från Afrika och hans program beskrev ofta den välgörenhet som bedrevs av de själva men också av boer och andra kolonisatörer. Var det bilder av de infödda människorna så förevisades alltid deras elände innan och hur mycket bättre det blivit när missionären verkat ett tag. Inträdet var kollekt som ofta skulle gå till lepradrabbade. En del trodde nog på allt, andra trodde inte speciellt mycket men hade i alla fall blivit något upplysta. Det kom även andra predikanter som föreläste om socialismens fördelar i stället för det tjyvsamhälle de levde i och ännu värre om någon skulle våga ta ordet barnbegränsning i sin mun. En del trodde andra förkastade.

Men när åhörarna gick hem hade de blivit något upplysta. Ljuset hade börjat bli synligt.


Ljuset - kom från fotogen


Åren kring 1860 var viktiga i belysningens historia. Amerikanarna började utvinna fotogen ur mineralolja. Ingen ville längre befatta sig med osande oljelampor, inte heller i Sverige. Nej, fotogenlamporna gav bättre ljus. De var lätta att hantera och krävde heller inte kontinuerlig tillsyn.

Och så blev det nya bränslet så billigt! Till en början kostade 1 liter fotogen 77 öre, men priset sjönk och 1890 var det 16 öre. Ett kilo stearinljus gick då på 108 öre och talgljuset på 85.

Ovanstående uppgifter är hämtade ur folklivsforskare Jan Garnerts avhandling Anden i lampan, där han ger ett etnologiskt perspektiv på ljus och mörker.

Vad han däremot inte nämner är vår egen svenska fotogentillverkning på Oljeön i Ängelsberg, där Pehr August Ålund år 1875 byggde ett oljeraffinaderi. Du måste se och höra dess historia! Bara ett verkligt energiknippe kan få idén att frakta olja från USA genom Bergslagens smala vattendrag! 

Fotogenlampornas aktiva tid blev inte så lång, cirka 50 år. Sedan kom gas och elektricitet.

I mitt kök hänger ett vackert minne från den gamla ”ljusrevolutionen”. Det har mässingsdetaljer, blomsterdekor och vit kupa men ger varken läs- eller allmänljus. Samma sak gäller den här fotogenlampan tillverkad 1940. Men vad då… stämningen de skapar gör ju gott för själen.


Ljuset - äldre tiders ljus


Nu när höstmörkret börjar sänka sig över oss känns det trevligt att skriva på tema ”Ljuset”. Enligt Wikipedia är synligt ljus en form av elektromagnetisk strålning med en våglängd mellan cirka 390 och 770 nanometer (miljarddels meter). Genom att ögat är känsligt för strålning i just detta intervall, kan vi se vår omgivning. När ljuset från en ljuskälla reflekteras mot olika föremål i vår omgivning återkastas vissa våglängder av strålningen, och vi kan uppfatta föremålens färger och former med ögonen.

Ljusets hastighet, (som varit omdiskuterad under senare tid - kan neutriner färdas fortare än ljuset?) är exakt ofantliga 299 792 458 meter per sekund. Jag vill minnas att det tar 8 minuter för solljuset att nå Jorden. Tanken svindlar när man tänker på att avståndet till fjärran galaxer är ett antal miljarder ljusår!!!

Det föremål jag valde ur museets samlingar var en karbidlampa - en ljusspridare från äldre tider. Den är inte komplett eftersom glaskupan upptill saknas. Jag minns att vi hade en karbidlampa i mitt föräldrahem. Det var ett cykellyse med fjädrande upphängning på cykelstyret med strålkastarlins framtill och med ett rött respektive grönt glasprisma på sidorna. Den laddades med karbid och vatten och lyste alldeles väldigt. Trist att den försvunnit.

Nutidens unga vet väl knappast vad karbid är. Kalciumkarbid är ett kemiskt salt med den kemiska formeln CaC2. Den framställs genom en reaktion mellan bränd kalk och koks. Tillsätts vatten till karbiden utvecklas acetylengas (C2H2) som används bland annat vid svetsning och skärning av metaller. Jag minns att karbiden hade en väldigt karakteristisk lukt när man hällde vatten på den. Jag minns också att den användes vid sorkbekämpning i vår trädgård.


Ljuset - Mänskligt producerad el


Vid tvåhjulig färd i mörker är vi alla lagligen ålagda att ha velocipeden utrustad med ett väl fungerande lyse. Till och med i Nyköping har jag åsett hur polismakten genomfört bötesrazzior mot dem som syndar mot detta till synes självklara. Lyset fyller ju dels funktionen att cyklisten urskiljer sin färdväg bättre, dels syns tydligt för trafikanter som sitter i rullande plåtskal eller fotvandrar helt oskyddade.

Riktigt gamla cyklar lär ha varit utrustade med karbidlampor av ungefär samma konstruktion som belysningen i 1940-talets militärtält. Dagens formgivna fartvidunder har smarta och effektiva strålkastare där kraften kommer från batterier.

Under mellanperioden har några generationer svenskar trampat mödosamt och tungt för att få upp farten på cykellysets motsträviga dynamo och därmed ljusstyrkan i strålkastaren.  Emellanåt kunde det bli tvärstopp när dynamon lossnade och åkte in i framhjulets ekrar.

När kärnkraftsmotståndet var som starkast under Torbjörn Fälldins glansdagar kunde man läsa följande vers i Blandaren (tror jag):

Ta din cykel och trampa
Så får du ork och ljus i din lampa.


Ljuset - det behövs


Nu är det höst och mörkret har infunnit sig. Usch och fy. Nu måste vi tända ljuset. Använder mig av, som ni ser en fotogenlampa. Den kanske inte lyser upp så mycket men om vi går tillbaka i tiden fanns det inte så mycket annat att använda. Vi nutidsmänniskor är lite bortskämda, vi vrider om strömbrytaren på väggen och vips är ljuset där. Många olika sorters ljus i olika styrkor och färg, ibland kan det bli för starkt för ögat. Det finns ju även ljusterapi att få om man till exempel är lite nedstämd på grund av höstmörkret.

Ljuset behövs.

Om fotogenlampan på bilden finns inte så mycket information, men jag tyckte den är så liten och behändig så det är därför jag valde den. Tror det är hög mysfaktor på den när den är tänd, men som tidigare nämnt den ger nog inte så starkt ljus. Lampan är skänkt av Thorborg Wahlberg i Malmköping. 


RSS 2.0