Marknad - Då och nu

Inne på museet så gick jag runt och tittade efter något som kunde få mig att tänka på marknad! Såg denna fina korg och kan tänka mig att den används som en äggkorg-kanske en korg som man använde när man sålde sina ägg på marknaden?? Ett fint hantverk och en korg som säkert fyllde en bra funktion.

 

Fantasin snurrade vidare - kanske var det en sådan ägg-korg min mammas mormor som bodde i Ekeby utanför Björnlunda, hade när hon gick till marknaden för att försöka sälja lite ägg?? Pengar som väl behövdes hemma i familjen, där fattigdom var vardag! Från 1870-talet som var marknaden i Gnesta - eftersom järnvägen då kommit till byn.  Ibland kunde mammas mormor, kanske få åka med på en hästvagn - annars fick hon gå ända till Gnesta för att tjäna några extra kronor. Hon var då tvungen att gå hemifrån tidigt-långt innan solen gått upp,  för att ta sig den långa vägen till Gnesta-hur vädret än var.....

 

Tror livet var mer än tufft för min mormor och hennes familj uti Ekeby, men så var det ofta runt 1900-t. Marknader har på någotvis följt mig genom livet, mina föräldrar sålde frukt och blommor-både på torg och i butik. Idag har ju marknader åter blommat upp och nog är det en extra känsla att gå ut på torget här i Nyköping en lördag och handla färska grönsaker och bär, eller varför inte ett ekologiskt bröd från närområden.


Marknad - Lönsamt erbjudande

Svenska Akademiens Ordlista (SAOL) har inte mindre än 26 sammansättningar där ”marknad” utgör förled. Först kommer marknadsandel och marknadsanpassning, sist i raden marknadsutsikter och marknadsvärde. Ungefär mitt i denna förteckning hittar man marknadsgyckel, ett epitet som många förbinder med Kiviks marknad. Detta evenemang har fått många svenska efterföljare, i Sörmland bland andra Gnestadagen och Trosa Marknad, alla med vissa gyckelinslag men även med möjligheter att göra lönsamma affärer.

 

  För vem lönsamheten är störst kan nog diskuteras. Som kund gäller det att se upp, det minns jag från ett besök på just Kiviks marknad. En flink försäljare erbjöd där hugade spekulanter att inhandla prima, slitstarka strumpor för 15 kronor paret. Det var antagligen ett hyggligt pris för den som slitit ut sina sommarsockor. Extra lönsamt var det enligt försäljaren att köpa tre par. Dem skulle man nämligen få för 50 kronor!

 

   Flera kunder nappade på erbjudandet. Men eftersom jag tillhör den generation som i skolåldern fick drilla huvudräkningens elementa nöjde jag mig med ett par.

 


Marknad - Köttmarknadens comeback

Museiföremålet på bilden är ett kötthänge, som använts när de slaktade djurkropparna skulle hängmöras. Det hör till en tid dominerad av små gårdar där produktionen var inriktad på det egna hushållet och i någon mån en begränsad lokal marknad. Utvecklingen mot allt större gårdar, centralisering till ett fåtal stora slakterier i kombination med en strikt livsmedelslagstiftning och omfattande köttimport medförde att produktionen för en lokal marknad var ytterst blygsam under en lång period. Men en reaktion från marknaden har kommit under senare år.

 

Konsumenternas intresse för djurvälfärdsfrågor och produktion av livsmedel med hög kvalitet håller på att förändra marknaden. En hel del konsumenter har numera ett hälsoinriktat beteende och blir alltmer kräsna i valet av föda. Stora slakterier, som leder till långa transporter för djuren och resulterar i ökad stress och skaderisk, går inte bra ihop med denna hälsotrend. Nej, lokalproducerat kött inklusive viltkött som kommer från mindre gårdsslakterier ska det vara. Somliga vill till och med i förväg bekanta sig med det djur som så småningom ska hamna i grytor och på tallrikar.

 

Av producenten krävs bl a betydande administrativ kompetens, omfattande investeringar och betydande uthållighet för att få sina gårdsslakterier godkända. I ett omfattande regelverk ingår bl a att alla djur som ska slaktas måste besiktigas tidigast 24 timmar före slakt, därefter skall slaktkropparna besiktigas inom 24 timmar efter slakt. Vanligast är att distriktsveterinären genomför besiktningarna.

 

Trenden med lokalproducerat kött är onekligen ett belysande exempel på vad som kan hända i en marknadsekonomi. I valfrihetens Sverige kan du numera välja att köpa en dyr lokalproducerad lammstek i stället för motsvarande något billigare produkt, från ett får som under livstiden vandrat omkring på någon av Nya Zeelands gröna ängar.

 


Marknad - Allting går att sälja med en mördande reklam

Som nyköpingssonen Olrog skrev i visan om konserverad gröt kan allting säljas. Dagens marknader innehåller allt det gamla men även viltkorv, hamburgare och förpackningar med 10 par strumpor för 90 kronor. Eftersom köttmarknad är tvetydigt och avhandlas i ett annat inlägg så kommer jag inte att nämna det något mer. Marknader är även tillställningar där man kan tvingas att åka karusell med barnbarn. Denna lilla förtjusande varelse lyssnar absolut inte om man säger att jag blir sjuk av att åka karusell. När man tillfrisknat efter åkturen har barnet försvunnit och hittas efter någon timme tillsammans med kamrater i en annan karusell. Pengarna har tagit slut och hon har inte köpt någonting och man måste ju handla på marknad. En stor ballong i form av en krokodil är ett absolut måste. Efter en liten stund har krokodilen flugit upp i ett träd och får man inte tag i barnets pappa så är det bara att klättra upp i trädet och plocka ner den flygande krokodilen. Nästan alla marknader är för stora och bullriga, undantaget är bakluckeloppis.

 

Bilden ovan skall föreställa en baklucka med diverse saker. Museet äger ingen baklucka, konstigt nog, annars tror jag det mesta finns där. Loppmarknad i en (1) baklucka är en marknad som passar mig. Det är överskådbart.

 


Marknad - med många ansikten

Ursprungligen avsåg begreppet marknad en plats där människor samlades för byte av varor eller försäljning mot betalning i pengar. Sådana handelsplatser lever kvar idag, på vissa orter med tradition som bevarats i hundratals år. Ordet marknad har fått en vidare betydelse än förr, men anknyter likväl till affärer av olika slag. Ord som t.ex bostadsmarknad är vardagligt för att inte tala om penning- och finansmarknad, verksamhet som spänner över hela världen och ständigt pågår.

 

Marknadsföring är försök av entreprenörer att locka till val och köp av just deras varor. Det kan ta sig uttryck som gränsar till lurendrejeri. För lite sen handlade min fru och jag i en affär, där man lockade med 15 procents rabatt vid köp för minst 300 kronor. Först vid kassan, när varorna var betalda, framgick att erbjudandet bara gällde vid köp av souvenirer i en intilliggande butik. En smula ohederligt tyckte vi och kände oss lurade. Man undrar om likartade oetiska beteenden kan glida vidare mot mer ljusskygg verksamhet och svart marknad.

 

Till den svarta sidan hör definitivt att framställa och handla med förfalskade pengar. När ett sådant brott uppdagas kan det bli tungt straff för den skyldige. Jag har sett förfalskade mynt och sedlar i museets arkiv och det var intressant. I mina ögon såg de äkta ut. Det fordras en rätt ingående granskning om man ska upptäcka bedrägeriet. Penningförfalskare lockas av lättförtjänta pengar och prånglar utan skrupler ut oäkta kontanter trots att handlingen är kriminell.  

 

Personerna i Eskilstuna som hanterade falska pengar greps av polisen. Deras mynt och sedlar blev en museal sevärdhet. Flertalet falsktryckare verkar åka fast. Brottsstatistik visar nu att antalet anmälda förfalskningar under de senaste 10 åren har halverats. Ärlighet varar nog längst!

 


Marknad - Fåfängans med smal midja

Mitt spensliga, sexåriga barnbarn hittade ett måttband. Han började mäta allt, bord, stolar, uppläggningsfat – och sin egen midja. Den var 56 cm. Hanna Palme, Olofs farmor som styrde över godset Ånga utanför Nyköping, var lika smal. Det syntes verkligen på hennes nätta kläder, som är utställda ut på Nynäs slott i sommar.
 
Fåfänga herrar använde korsett för att se raka och stiliga ut, för damer vid förra sekelskiftet blev plagget ett ”bantningsmedel”.  Många lär faktiskt ha opererat bort sina nedersta revben för att kunna snöras extra hårt. Tala om att följa modets nycker och vara slav under fåfängans last! Men värsta exemplet är från vår egen tid. I Guinness rekordbok nämns amerikanskan Cathie Jung, vars midjemått är 38,1 cm, utan snörning drygt 53!

Som tonåring på 50-talet bar man aldrig korsett, även om vi litet till kvinns drömde om en getingmidja! Nu gällde resårskärpet, en ynka rest från gamla tiders tortyrmode, med spänne i gulmetall.

Skärp har funnits i många olika varianter. Här är ett i bomull med invävt rutmönster av silketråd . Det har burits av Elin Corlin, den berömda vävkonstnärinnan och brodösen som kom till Nyköping på 50-talet. Skärpet är 63 cm, så hon var bara aningen tjockare än en blivande förstaklassare.


Marknad - välgörenhetsmarknad 1909

Det föremål som valdes ut åt mig vid senaste mötet var en tekopp av vitt porslin med ett kantigt öra och en bild av prinsessan Maria Pavlovna på. Tänk så mycket som kan dölja sig bakom ett sådant föremål!

 

Denna Maria Pavlovna var rysk storfurstinna född 1890 i Sankt Petersburg. Hon var gift med prins Wilhelm, bror till kung Gustav V, under åren 1908 till 1914 och fick då titeln prinsessa. Vid midsommar 1909 ordnades en marknad i Flen efter förslag från Maria Pavlovna för att stödja sjukhemmet i Flen. Det berättas att ”kungen och drottningen besökte marknaden och folk strömmade till i väldiga skaror. Marknaden bestod av diverse stånd där de sörmländska godsens damer medverkade. Prinsessan Maria stod själv och sålde blommor i ett tempel. Där fanns rysk teservering, pepparkaksstuga och ett stånd i form av en flugsvamp där fru von Bahr och biträdande damer iklädda flugsvampsliknande huvudbonader serverade kvass bryggd på Stenhammar enligt ryst recept. Marknaden inbringade 50 000 kr och på kvällen serverades supé på Stenhammar”.

 

I prins Wilhelms och prinsessan Marias äktenskap föddes sonen Lennart i maj 1909 men äktenskapet var i övrigt olyckligt och upplöstes 1914. Lennart föddes på Stockholms slott men växte upp på Oakshill (nuvarande italienska ambassaden) på Djurgården i Stockholm som uppförts för de nygiftas räkning. Efter skilsmässan togs Lennart om hand av sin farmor, Drottning Victoria och installerades på Stockholms lott. Då Lennart Bernadotte var i tonåren flyttade han till sin far på Stenhammars slott i Flen.

 

1932 gifte sig prins Lennart med Karin Nissvandt  (1911-1991) i vigsellokalen Princes Row Registery Office i London och förlorade på grund av detta prinstiteln och arvsrätten till den svenska tronen. De fick fyra barn tillsammans varav det tredje barnet, som föddes 1941, var Jan Bernadotte. Denne Jan Bernadotte, som är syssling med vår kung, har varit gift sju gånger och försörjt sig som PR-man, servitör, diskare, kock, tolk, konsult, skrothandlare och vinförsäljare. Han bor numera på Hyltingeö i Södermanland. År 2006 utkom hans memoarer under titeln Jan Bernadotte – kungasläktens svarta får där han bland annat berättar om den ansträngda relationen till sin far. När boken var nyutkommen var jag i Gnesta och lyssnade till Jan Bernadotte som gav en mycket underhållande och trevlig presentation av boken.

 


RSS 2.0