Olympiska spelen: Pengar i idrotten

 
 

Priset var förr en pokal eller annat bevis för att man vunnit något i idrottssammanhang. Alla var amatörer och tog inte emot pengar, vare sig som pris eller för att man gjorde reklam för någon firma. Denna pokal, en av många, visar att man vunnit första pris i skidtävlan mellan Kulsta-Sigridslund-Skälby skolor i Årdala 1942. Den kommer från en samling föremål från Sigridslunds skola. Den här får representera amatörtiden. Nu är det annorlunda, man får sponsorpengar och förmåner eller så är man t o m anställd för att visa upp skidmärken och annat efter en seger. På 1960-talet blev det dock straff med avstängning om man tog emot pengar. Man var inte längre amatör.

 

Vid OS i Melbourne 1960 kom Dan Waern på fjärde plats i löpning på 1500 meter. Han hade två år tidigare tagit EM-silver på samma sträcka. 1957 var han förste svensk att springa en engelsk mil, drömmilen, under fyra minuter och fick också Svenska Dagbladets guldmedalj. Han hade också satt världsrekord på 1000 meter 1959. Det rekordet gällde fortfarande 2013, då Dan Waern intervjuades inför sin 80-årsdag. Det ska väl sägas att det inte tävlas så ofta på den distansen numera. Han hade under åren 25 svenska rekord på distanserna 800-3000m.

 

I intervjun berättar han vidare om hur han blev avstängd på livstid 1961 för att ha tagit emot pengar vid tävlingar, brott mot amatörreglerna. Han var bara 28 år gammal och hade tänkt fortsätta länge till. Arrangörer kontaktade honom ofta. Han var en stor publikmagnet och därför tyckte han att han kunde ta emot en slant. En gång föreslog han att han skulle få 50 öre per åskådare, så att inte arrangören skulle förlora pengar om det blev regn. Den gången kom det tio tusen, säger Dan. Den 25 augusti 1961 slog han sitt sista svenska rekord, 800 meter på 1.47.5. Det rekordet stod sig ända till att Anders Gärderud slog det 1968.

 

Dan är sörmlänning i grunden men bor numera i Bollebygd, Västergötland. Han föddes 1933 i Sköldinge, fadern var gruvarbetare. Dan provade på boxning, fotboll och löpning. Han fastnade för löpningen och blev en av Sveriges bästa medeldistanslöpare efter bl a Gunder Hägg och Arne Andersson. När han så blev avstängd på livstid fick han på heltid ägna sig åt den skogsgård han köpt. Hans farmor var syster med min farfar och därför har jag intresserat mig för denne framgångsrike idrottsman och hans öde.

 

Nu ägnar vi oss åt vinter-OS och hoppas allt går bra där borta i Ryssland. Oroligt är det men vi håller tummarna för våra duktiga idrottare. Även om de tjänar en slant numera, så jobbar och tränar de hårt för att tävla om medaljerna. Det är ju ett heltidsarbete!

 

Eva Sandström


Olympiska spelen: Facklan borde ge glädje

 

  

Den olympiska elden flammar mot skyn. Facklan, flera olika förstås, har fört den från grekiska Olympia till Sotji i Ryssland. Målet är nått efter en färd på 6 500 mil, genom 2 900 ryska städer och byar. 14 000 personer har hållit den högt, till fots, i rullstol och släde, på fartyg och isbrytare, kamel och rymdskepp! Somligt blev dramatiskt. En fackelbärare avled, en annans jacka fattade eld. Det hände sig också att själva lågan slocknade.

 

Idag är OS igång och symbolen brinner förhoppningsvis som den ska, men glädjen över duktiga idrottsutövare och strålande insatser har grumlats. Vem kan glömma de fasansfulla reportagen om obetalda byggnadsarbetare, tortyr, korruption och mänskliga tragedier? Olympiadens moderna fader Pierre de Coubertin, död 1937, snurrar i sin grav. Hans dröm var att skapa förbrödring och försystring och göra oss till bättre människor.

 

Vad anser då smurfar om liknande evenemang? Vet inte. I serietidningen ”De olympiska smurfarna” från 1983 ordnas lagtävlingar, men Klensmurfen får inte vara med… Belgaren Pierre Peyo Culliford, som skapat flera populära  smurfalbum, tar upp världsomspännande problem. I Gömda landet finns mycket gott, men också brist på hänsyn och jämlikhet.

 

Plastleksaken på bilden, bara några centimeter hög, har skänkts till museet av Jennie Arvissson i Färentuna och föreställer en maktgalen Kungsmurf. Hans spira är en lömsk flugsvamp men liknar en fackla. En symbol för vinter-OS?

 

 

Olympiska spelen: OS 2014 – Putin på hal is vid Svarta Havet

 

 

När detta skrivs är det dagen för invigningen av de 22:a olympiska vinterspelen i Sotji. Inför evenemanget har aktiva reportrar grävt fram skrämmande fakta som visar hur mänskliga rättigheter grovt åsidosätts. Arbetare som inte får ut sina löner, polisövergrepp, tvångsevakuering från bostäder, omfattande miljöförstöring, vänskapskorruption och organiserad brottslighet visar på den ryska statens allt annat än demokratiska utveckling. Risken för våldsamma demonstrationer och terroraktioner är överhängande. Frågan är om säkerhetsapparaten med ca 40000 poliser kommer att klara sin uppgift. Spelen i den ryska semesterorten vid Svarta Havet beräknas kosta motsv 350 miljarder kr - en budget som lär vara ungefär lika stor som de 21 tidigare spelens sammanlagda budgetar. Putins prestigeprojekt har onekligen en del storhetsvansinniga inslag, som manar till eftertanke.

 

Mot denna bakgrund är det svårt att känna att det är idrottsfest på gång. Men trots allt kommer jag att följa OS med stort intresse. När världens bästa vinteratleter samlas vart fjärde år följer jag tävlingarna så mycket jag hinner … och orkar. Ishockey är normalt inte prioriterat i TV-soffan men denna gång kommer jag preliminärt att se slutomgångarna. Sverige ställer upp med ett kanonlag. Samtliga spelare utom Ericsson, Skellefteå tillhör klubbar i den nordamerikanska ligan och får nu representera Sveriges Tre Kronor. Vi får se om guldsuccén från Turin 2006 kan upprepas.

 

Bildens hockeyrör från 1970 är av bästa märke. De kommer från CCM, ursprungligen Canada Cycle & Motor Co. Ltd., en av de stora tillverkarna av ishockeyutrustning. Enligt beskrivningen: ”Skridskor av svart läder med gula skosnören. Metallskenan är fästad vid hälen, under fotsulan och vid tån. Längst bak på skenan ett vitt plastskydd”. Givare är Ulf Andersson Enstaberga – en idrottstalang/slocknad stjärna som 2005 var klok nog att inse skridskornas kulturhistoriska värde. Sedan 2004 är tillverkaren en del av Reebok-CCM. Ett stort antal stjärnor ingår bland CCMs affischnamn. Så håll utkik efter loggan på de skridskor, hjälmar och skydd som bl a Kronwall, Landeskog och Hagelin använder!

 

 

Olympiska spelen: Brottning

 
 
Veckans ämne är OS! Känns som nästan hela Sverige stannar upp och all fokus läggs på
just os.  I museets förråd Raspen finns både pokaler och medaljer
från olika tävlingar! Här är en minnesmedalj från "Kongl. Svea Lifgardes Idrottsklubb".


Själv är jag så ointresserad som man kan bli och min man också! Annat var det
när jag växte upp- mina föräldrar såg all sport på TV! Lite stort var det när
jag som barn träffade min mammas faster, vi träffades ganska ofta och
han visade sina fina pokaler och medaljer! En liten smal farbror med en fru som
sjöng och spela dragspel! Allra mest stolt var han för sin silvermedalj från OS
1920  brottning! Gottfrid Svensson föddes i Uppsala 1889 och dog
1956. Än idag minns jag känslan när vi stod i den lilla hissen  upp
till Gotte och faster Anna! Lägenheten var liten, många var där-musik och sång
samsades med pokaler-det var sann glädje!


Nu umgås jag med Gotte och Annas barnbarn och det är härligt att minnas våra
barndomsminnen! Det är "mitt OS" nuförtiden!
 
 
 

Olympiska spelen: simning och baddräkter

Seniorbloggen har fått ännu en ny skribent, Christina Skinnars Eriksson! Vi hälsar Christina välkommen till seniorbloggsredaktionen och här är hennes första inlägg på tema olympiska spelen.

 

 

Baddräkten på bilden har tillhört Hillvid Edhager från Oxelösund och inköptes inför en spanienresa 1957.

 

1960 deltog simmaren Barbro Eriksson, också från Oxelösund men tävlandes för Nyköping, i olympiska spelen i Rom. Barbro inspirerade många av oss ungdomar att utöva sporten. Också mig.

 

Sommaren 1958 hade jag mitt första sommarjobb. I tre veckor plockade jag jordgubbar på Hagmans trädgårdar utanför Nyköping och förtjänsten blev 45 kronor.

 

Jag kunde köpa min första baddräkt –mörk lila med inslag av ljuslila prickar och heltäckande.

 

Lönen räckte också till en glass men sedan var pengarna slut. Också glassen men baddräkten kunde jag använda när jag under hösten och vintern tillbringade många timmar på Nyköpings badhus.

 

Nyköpings badhus blev också min arbetsplats några år och ett antal baddräkter senare när jag som simlärare en sommar skulle undervisa nyköpingsbarn i konsten att simma. Simkursen började med torrsim på bassängkanten och övergick så småningom till vattnet i bassängen och avslutades med ett färdighetsprov.

 

Hillvid Edhager har efterlämnat sin spanienbaddräkt till oss att betrakta och beundra.

Var min första baddräkt slutade sina dagar vet jag inte. Kanske blev den till lump.

Gamla, avlagda kläder lämnades till ”Perioden” och gav en liten slant i utbyte.

Lumpen återanvändes - och vem vet - den kanske blev till en ny baddräkt.

 

Christina Skinnars Eriksson


Olympiska spelen: Kälksporter

 

 

Temat ”olympiska spel” tillsammans med en kälke från museets samlingar som föremål för bloggen ger osökt associationer till de olympiska grenarna med kälkåkning nämligen bob, rodel och skeleton. Museets kälke eller ”rattkälke” som jag kallar den har skänkts av Inga-Lisa Johansson i Nyköping. Jag fick en rattkälke julen 1944 och den har jag berättat om under tema ”En annan sort jul” före jul 2012.

 

Bob. Bob är en sport där två eller fyra personer åker med bob (bobsleigh), ett slags släde, nerför en 1 200 till 1 600 meter lång isbana. Genomsnittsfarter på 130 km/h och toppfart på 150 km/h är vanliga. Bob-sporten utvecklades av engelsmän i Schweiz från 1870-talet och är sedan 1924 en olympisk gren. I sporten tävlar man antingen i två- eller fyrmannabob. Själva boben är uppbyggd kring en stålram med fyra medar, varav det främre paret används för att styra med. Över stålramen finns ett strömlinjeformat skal, vanligen tillverkat i ett glasfibermaterial. Isbanor har genom åren byggts på orter som arrangerat vinter-OS såsom Calgary, Lillehammer, Lake Placid. I Sverige finns banor i Hammarstrand och Saltsjöbaden.  Bobtävlingarna vid olympiska vinterspelen 2014 i Ryssland : Tvåmans herrar (16-17 februari), tvåmans damer (18-19 februari) och fyramans herrar (22-23 februari).

 

Rodel.  Rodel är en sport där man färdas med en sorts kälke med metallmedar på en nedåtlutande bana av is. Åkaren ligger på rygg och åker med fötterna först. Åkaren styr rodeln genom att påverka medarna med benen. Kälken har ett skal i glasfiber som vilar på två medar. Det finns singel och dubbelkälkar. Singelkälken är byggd för en person och väger drygt 20 kg. Maxavståndet mellan medarna är 45 cm. Dubbelkälken är något större och avsedd för två personer. Rodel åks i samma banor som bob med en startpunkt längre ner i banan och hastigheter över 100 km/h är inte ovanliga. Rodeltävlingarna vid kommande de olympiska vinterspel går den 8 till 13 februari.

 

Skeleton. Skeleton är en sport där den tävlande ligger med sin mage på en kälke och åker nerför en isbana med huvudet framåt. Under tävlingen når deltagarna en hastighet upp till 150 km/h. Sedan 2002 tillhör denna idrott de olympiska vinterspelen. Kälken är byggd av en stålplatta som vilar på två stålmedar. Ovanpå plattan finns en formgjuten ovandel som är vadderad av bekvämlighetsskäl som har två handtag som används vid frånskjutet i starten. Avståndet mellan medarna är 34 till 38 cm och själva kälken är mellan 80 och 120 cm lång. Ett skeletonåk inleds med att åkaren springer igång kälken under en sträcka på 15 till 40 m innan åkaren dyker ner på kälken och inleder åket. Kälken styrs genom att flytta jämvikten på kälken och arbete med millimeterprecision samtidigt som åkaren ska hantera upp till 5 g-krafter i vissa kurvor. I Ryssland går dessa tävlingar den 13 till 15 februari.

 

 

Olympiska spelen: Längdskidor och olympiad

 
 

Olympiska spelen har olika grenar med skidåkning. Referaten kring längdskidåkning har intresserat mig mest – kanske för att det är mer kraftsport än teknik. Så var det i alla fall förr.

 

Museets skidor på bilden tillhör samlingen ”Länsveterinär Torsten Segelberg”, men det framgår inte om de använts i tävlingssammanhang. Det är träskidor, dock inte gjorda i ett enda stycke utan med limningar av faner utanpå en kärna av trä. De tillhör förmodligen bland de första fabrikaten med limmade skidor i avsikt att göra dem lättare och mer fjädrande. Sixten Jernberg åkte på limmade skidor av märket Six-Je Elit, tillverkade av Sundins skidfabrik i Hudiksvall. Vallning var då fortfarande av stor betydelse för glidet men det var mer ”hemmafix”. Det påtagliga nu i utvecklingen av ”sandwichkonstruktioner” dvs lager av olika material som glasfiber och plast mm har gjort skidorna ännu lättare.

 

Nu stundar vinter-OS i Ryssland och skidsporten kommer säkert att få mycket plats i tv-sändningarna. Under 50-talet satt jag som klistrad vid radion och lyssnade på direktrapportering från längdloppen och likadant vid tv:n in på 60-talet. Men så blir inte fallet vid kommande OS-tävlingar. Av någon anledning har mitt intresse för tävlingarna dalat men jag vet inte riktigt varför. Kanske inträder en mättnad efter alla sändningar i världskuppen. Och experter klarar ofta ut medaljfördelningen i förväg.

 

OS arrangemangen är numer oerhört storvulna och det förefaller vara en viktigare tävling mellan värdnationer i att visa upp prestigefyllda arenor än själva sportevenemangen. 325 miljarder kronor har satsats I Sotji!

 

En sak är säker, jag spänner gärna på mig egna skidor och drar ut i obanad terräng - ibland också i preparerade spår men utan tankar på tävling.

 


Olympiska spelen: Om det inte var bättre så var det lite vänligare i alla fall.

 

 

Det var bättre förr. 1948 var Sverige näst bästa nation efter USA på olympiaden i London. Vi var också sällsynt duktiga under vinterolympiaden i St. Moritz.  Detta har inte återupprepats sedan dess. En massa förståsigpåare påstår att det berodde på att vi inte varit med i kriget, glädjeförstörare och kverulanter vill jag kalla dem för. Vi var näst bäst i världen och ändå hade renlevnadsaristokraterna diskat de bästa av våra idrottsmän så de var förbjudna att ställa upp. Inte var det några som dopade sig då för tiden. Visst gick det rykten om att en del italienska och franska cyklister hade en del medicinska fuffens för sig men de var ju inte deltagare i de helt rena olympiska spelen så de räknades inte in bland de verkliga i idrottsmännen. Man påstår att det är dags för olympiska vinterspel när som helst. Enligt mycket mycket gammal tradition skall olympiska spel avsluta alla krig och andra stridigheter men det är det väl ingen som tror på nu längre. Ingen tror väl att man ens inskränker hotfulla uttalande eller slutar upp att förfölja de icke rättrogna, och ingen tror väl heller på att gästarbetare och andra arbetare i årets OS-stad kommer att få rättvisa.

 

På den gamla goda tiden var invigningen en lugn och fin inmarsch med ländernas fanor. Nu skall statschefer och partikoryféer spegla sig i glansen och le hult och tillmötesgående mot TV-tittare i hela världen. Deras breda leende säger, ”se vilket underbart evenemang vi bjuder er på. Allt vad ni läst om övergrepp och förföljelser måste ju vara lögn. Se så vackert den ryska björnen ler mot er.”

 

En gång såg jag en scen där en inte helt demokratisk lärare skulle lära en elev att göra Tigersprång över en plint. Han skulle själv visa hur lätt det var. Vad han inte visste var att plinten var preparerad med vassa stift precis där han skulle placera händerna. Plinten på bilden är inte preparerad med stift, den har stått på Sigridslundsskolan i Årdala. Där fanns bara snälla elever.

 

 

Olympiska spelen: Här räknas målen dubbelt

 

 

 

Basketboll, en av världens mest spridda och utövade sporter, spelas åtminstone i finare sammanhang inomhus. Men trots detta har den, liksom exempelvis handboll, placerats i de olympiska sommarspelen.

 

Basketboll uppfanns 1891 av en kanadensisk KFUM (YMCA)-tränare.  Han ville egentligen hänga upp två trälådor på väggarna som ”mål”. Men det fanns bara flätade fruktkorgar, vilket gav sporten namnet ”basketboll”. I början fick man klättra upp på en stege för att hämta ned bollar som hamnat i korgen. Men någon kom på att klippa hål i botten på korgen, man såg ju ändå när det blev mål.

 

Poängräkningen i basket är emellertid förvirrande för den oinvigde. En glad, möjligen något berusad norsk journalist frågade på en presskonferens vid OS i London 2012 en av de största USA-stjärnorna varför ett lag får två eller ibland till och med tre poäng när man gjort ett mål. Basketstjärnan såg häpet på den okunnige norrmannen och bevärdigade honom inte med någon ytterligare blick. Systemet gör att basketmatcher kan sluta med siffror av typ 88-72, medan fotbollsmatcher hr något i stil med 2-1 på resultattavlan efter 90 minuter.

 

Men även andra sporter har konstiga poängregler, t ex tennis (15-0, 30-0 etc). Det påminner mig om en historia från 1950-talet, då den framstående fotbollsspelaren Hasse Jeppsson i Djurgården (senare framgångsrikt proffs i Italien)  tillhörde de bättre inom svensk tennis. En fotbollsentusiast  med stora Djurgården-sympatier  men utan tenniskunskaper beslöt sig då för att titta på en match i Kungliga Tennishallen. Men han gick ut efter någon minut med kommentaren: ”Hasse leder ju redan med 15-0, det kan motståndaren aldrig hämta upp!”

 

 

RSS 2.0