Ryskt: en vacker men olycklig prinsessa

 

Den här vackra damen var en gång svensk prinsessa. Storfurstinnan Maria Pavlovna tillhörde den ryska tsardynastin Romanov och var kusin till den siste tsaren Nikolaj II. Prinsessa och hertiginna av Södermanland blev hon 1908 genom giftermål med prins Wilhelm, andre son till det märkliga paret kung Gustav V och drottning Victoria.

 

I museets samlingar finns bl a genom kopplingen till Södermanland hertiginnans  fantastiska balklänning och en empirestol, som troligen funnits på Stenhammar i Flens kommun.  

 

Äktenskapet var arrangerat. ”De som planerade mitt inträde i denna världen”, skriver sonen Lennart Bernadotte, ” var i första hand det kungliga svenska och det kejserliga ryska hovet. Mina föräldrar hade ingenting att säga till om, och Gud vet hur mycket de visste om barnalstring när de gifte sig. De koncipierade mig på nådigaste befallning.”   I sin dagbok uttrycker prinsessan, som endast var 18 år vid bröllopet, sin oro inför framtiden. ”En fruktansvärd tanke – år efter år med denne unge gubbe och omgiven av den där idiotiska familjen! Min Gud!”

 

Förutom att det inte fungerade mellan makarna fanns – som ett uttryck för dåtidens rysskräck - antipatier mot den frispråkiga ”Ryskan” med misstankar om spioneri. När drottning Victorias livläkare den manipulative Axel Munthe med en hittepå diagnos ville ha Maria till Italien hade hon fått nog och lämnade maken och den fyraårige sonen. Äktenskapet mellan Maria och Wilhelm upplöstes 1914. För den svenska allmänheten tedde sig prinsessans handlande chockerande. Det de såg var en kvinna som – till synes utifrån en självisk nyck – övergav sina plikter som maka och mor.

 

Som gammal antirojalist får jag mycket vatten på min kvarn. Fallet väcker också tankar kring kvinnoförtryck och vådan av tvångsäktenskap. Det är minst sagt märkligt att svensk lag fortfarande har en formell möjlighet att ge äktenskapsdispens för barn under 18 år. En utredning har i år föreslagit att skyddet mot tvångsäktenskap och barnäktenskap stärks – det nya brottet äktenskapstvång ska kunna ge max fyra års fängelse. Må detta förslag redan 2013 leda till proposition och riksdagsbeslut om nutidsförankrad äktenskapslag.

 


Ryskt: mina erfarenheter av vår stora granne i öst

 

Vid Seniorbloggens senaste möte var temat ”Ryskt”. Då berättade Stina Palmberg-Eriksson från museet för oss om de ryska föremålen som finns i samlingarna. För egen del valde jag ut en saladjär i slipad bergkristall med ryska dubbelörnen inristad i botten. Den skänktes av Tsar Nocolaus II av Ryssland och gåvan har förmedlades till museet av Göran af Klerker, Vadsbro. Vi fick också en orientering kring de världsberömda juvelklädda påskäggen tillverkade av Carl Fabergé. Det finns 57 sådana ägg i världen och det första gjordes av Fabergé till påsk 1885 efter en beställning från Tsar Alexander III av Ryssland som påskpresent till hans hustru. Äggen värderas idag till mångmiljonbelopp.  

 

Mina egna erfarenheter av vår store granne i öster inskränker sig till en resa med familjen till Leningrad, nuvarande Sankt Petersburg, år 1981. Min svärfar fyllde 75 år och det firades med en bussresa. Vi var 11 släktingar som klev på bussen i Stockholm. Efter diverse små äventyrligheter med båtresa och färd genom Finland kom vi till finskryska gränsen där min så rekorderlige svåger blev visiterad inpå bara kroppen av gränsvakterna – det var ju på Sovjet-tiden. Väl framme i Leningrad tog vi in på det fina hoteller Baltiskaya och resan blev mycket minnesvärd.

 

Vinterpalatset där de forna tsarerna residerade och som ursprungligen byggdes 1711-1712 på uppdrag av Peter den store gjorde stort intryck på oss. Palatset ingår numera i det komplex av byggnader som hyser Eremitaget som är ett av världens främsta konstmuseer. Här finns verk av bland andra Leonardo da Vinci, Michelangelo och Raphael samt den största Rembrandtsamlingen i världen men också unika samlingar av Rubens, van Gogh, Renoir, Cezanne och Monet. Totalt har Eremitaget nästan 3 miljoner föremål och verk i sina samlingar.

 

För egen del blev jag mest imponerad av palatset Peterhov dit vi reste med en snabbgående katamaranbåt. Palatset som är med på Unescos världsarvslista byggdes av Peter den store som ett kungligt palats, och kallas för Rysslands Versailles. Peterhofs palats är känt för alla sina fontäner i parkanläggningen. Här finns 176 fontäner och 4 kaskader. Mest känd är Stora kaskaden, en magnifik vattentrappa nedanför palatset, bestående av 64 fontäner och 37 förgyllda bronsskulpturer, däribland skulpturen av Simson som bände upp Lejonets gap, ur vilket en 20 meter hög vattenstråle sprutar. Skulpturen symboliserar Rysslands seger över Sverige vid Slaget vid Poltava 1709. Vid vårt besök berättades att de förgyllda bronsskulpturerna under andra världskriget hade gömts undan och restaureringsarbetena var då i full gång. Jag minns att det berättades att vattnet till alla fontänerna tas från en stor källa som med självtryck levererar lika mycket vatten som medelvattenföringen i Nyköpingsån – 25 kubikmeter per sekund. Jag skulle gärna vilja göra om den resan.

 


Ryskt: Taggade konståkare

 

För mycket länge sedan var svenska konståkare på skridskor bäst i världen. Ulrich Salchow, som tog tio VM- och ett OS-guld i början av 1900-talet, lever fortfarande som begrepp i denna del av idrottsvärlden genom sitt hopp ”Dubbel Salchow”.

 

   Numera får den konståkningsintresserade svensken rikta sina blickar mot andra länder för att – oftast i TV – se de yppersta utövarna. Påfallande ofta kommer dessa från Ryssland, där mycket bistra och krävande kvinnliga tränare drillat fram åkare som får åskådarna att häpna över såväl teknik som elegans. På senare år har Jevgenij Plusjenko varit en av favoriterna med sina tre VM-segrar bland herrarna. Även i paråkning och isdans placerar sig ryska par merendels på prispallarna.

 

    Bildens vita konståkningsskridskor i storlek 32 av märket Piruett med teddykant är förvisso inte ryska. De är tillverkade av ABC-fabrikerna i Kungälv och har skänkts till föremålsarkivet av Agneta Höglander. Men de sex taggarna längst fram på stålskenan är karakteristiska för denna issport. De duger definitivt inte för hårdföra, adrenalinstinna pojkar på ishockeyrinkar. Sådana behöver ju också en träkäpp att stödja sig på. Jevgenij Plusjenko svävar däremot fritt över isen på sina taggade skridskor. Och själv taggad till tusen.

 


Ryskt: Vilken klänning!

 

Maria Pavlovna, född 1890, var rysk storfurstinna som blev svensk prinsessa. Som 18-åring gifte hon sig med prins Wilhelm, en av Gustaf V:s söner. Resonemangsäktenskapet blev varken lyckligt eller långvarigt, det upplöstes efter sex år 1914. Paret fick sonen Lennart, länge herre på Mainau och död 2004.

 

   Maria trivdes aldrig vid det svenska, stela hovet.Hon var impulsiv och självständig, rökte och red herrsadel som en riktig ”skandalprinsessa”. En gång när Maria spelade tennis, kanske med svärfar som gillade henne, tyckte någon att hon borde spela mer aktivt. Hon svarade: ”Jag kan inte ha korta kjolar för jag har så fula ben!” Sådant sa man inte vid den här tiden, i alla fall inte som kunglig….

 

  Ingen fick heller se minsta skymt av Marias nedre extremiteter när hon bar den här galaklänningen. Hon måste ha känt sig fin. Materialet är tjockt vitt siden, täckt med rosa crepe de chine och ljusblått tyll. Guld- och silverbroderi, silkestråd, pärlor och stenar täcker livet och delar av kjolen. Så allt detta måste ha glimmat i skenet från de levande ljusen! Sömmerskan och brodösen, troligtvis ryska kvinnor, hade gjort ett fantastiskt jobb.

 


Ryskt: Fabergé ok, men det finns det som är mer ryskt

Inför veckans tema fick seniorbloggarna en visning i föremålsmagasinet på temat "Ryskt". Pedagogen Stina Palmberg Eriksson berättade om de ryska föremål museet har i samlingarna.
 
 

Stina Palmberg Eriksson berättade för oss om tsarens gåvor till de som på något sätt hjälpt honom och kejsarinnan. Allt från den lilla pigans lilla sak i pärlbroderi till juveler, cigarettetui i guld och silver. Fantastiska arbeten men var det ryskt? Jag tycker att det påminner mer om det som familjen Nobel gjorde i Ryssland. Nobels byggde torpeder till tsarens marin, borrade efter olja i Baku, byggde en tankbåt som fraktade olja på Volga. Det de gjorde var att tjäna stora pengar och att även göra delar av Ryssland lite modernare vid tiden för förra sekelskiftet.

 

Ryskt är samovaren på fotot ovan. Bortsch, svart rågbröd och kvass. Sovjetiskt var att få en påse karameller och två tuggummi tillbaka på en 20 dollar-sedel när man köpt en miniburk kaviar och en flaska Krimchampagne. Det fanns ingen växel. Detta trots att vi betalat ölen med smådollar och cent så fanns ingen växel. Om det är ryskt eller sovjetiskt att bjuda på ett fullt dricksglas med vodka när man skall skåla in det nya året vet jag inte. Det enda jag vet är att det blir lite yrsligt efter en sådan skål.

 

Jag skall inte neka till att jag gärna skulle uppvakta min Lena med ett Fabergéägg. Ett glas te ur samovaren är inte heller fel, ej heller en liten vodka till en blini med löjrom, smetana och lök.

 


RSS 2.0