Sjukvård - viktig viktkontroll av spädbarn inom barnhälsan

“SLM 36040 - Våg,” Sörmlands museum,
http://sokisamlingar.sormlandsmuseum.se/items/show/314512.
 
 

Vågen på bilden tillhör samling "Sjukvård". Den kommer från den stora samling som Landstinget Sörmland överlämnade till museet år 2010. Vågen har använts i undervisningen vid vårdskolan i Eskilstuna och fanns innan dess troligen på en barnavårdscentral (BVC). Dateringen är osäker men gissningsvis kan den vara från sent 60-tal. Alldeles sant är dock att den är analog, lokalproducerad, tillverkad av Stathmos Lindell AB i Eskilstuna och kan ställas in manuellt med vikter upp till 16 kilo. När det begav sig nöjde man sig inom barnhälsovården med att mäta vikten i kilo och hekto. Så icke i dag. Nutida digitala BVC-vågar mäter till sista grammet.

 

Varför är det då så viktigt med uppföljning inom pediatriken? Målet är naturligtvis att spädbarnet ska utvecklas successivt fram till vuxen ålder. Spädbarnets tillväxt följs noggrant särskilt under det första levnadsåret. Förutom vikt mäts längd och huvudomfång. Måtten relateras sedan till normalkurvor. Om t ex vikten inte går upp ordentligt ordineras tillägg i form av modersmjölksersättning.

 

Den här bloggen blir inte längre än så här. Snart ska jag följa med dotter och dotterdotter till BVC. Det lilla underverket är ännu inte en månad gammal. I dag är det är dax för invägning och läkarkontroll. Undrar just hur den digitala vågen ser ut! Hur som helst ska det bli en spännande upplevelse.

 

PS.  Besöket gick bra. Barnets vikt var exakt 3210 g och ST-läkare Svetlana var nöjd med vad hon såg, hörde och kände.

 

 

 

Sjukvård - Jordemor, barnmorskan i gamla tider

“SLM 11773 - Förlossningstång,” Sörmlands museum,
http://sokisamlingar.sormlandsmuseum.se/items/show/299197.
 

 

Ämnet för veckans Seniorblogg är sjukvård. Om sjukvård och sjukvårdens utveckling i Sverige finns det hur mycket som helst att skriva om. Så var ska man börja någonstans. Med tanke på Seniorbloggens anknytning till Sörmlands museum kunde det vara bra att ”titta in” i det innehållsrika arkivet med anknytning till sjukvård. När jag bläddrar igenom innehållet fastnar jag för ett ord – jordemor - i samlingen ”När livet börjar – om barnmorskor i Sörmland”. Ett för mig främmande ord men som associerar till visan ”När lillan kom till jorden” (Majas visa).

 

Så här inleds texten till samlingen:
”En liten människa ser världens ljus för första gången. En hjälpande hand vid födseln, en hand som tillhör barnmorskan, jordemodern, jordgumman, hjälpgumman eller ackuschörskan om man så vill. Namnen har varierat men uppdraget har alltid varit detsamma. I Andra Moseboken finns hjälpkvinnorna Siphra och Pua och i antikens Grekland var Sokrates mamma Phanarote verksam som barnmorska.1886 bildades Svenska Barnmorskeförbundet, landets första kvinnliga yrkesförening. Idag är nästan alla av landets yrkesverksamma barnmorskor med i förbundet som har ca 6500 medlemmar.

Tre av de barnmorskor som var verksamma på den sörmländska landsbygden i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet har lämnat avtryck i Sörmlands museums samlingar.”
Det finns också lite berättande bilder att ta del av.

 

I alla tider har kvinnor stöttat och hjälpt varandra vid barnafödande. Det som vi idag kallar barnmorskor har kallats vid olika namn som jordgummor, jordemödrar och hjälpgummor. För att hålla reda på antal nyfödda barn och vem som var barnafader måste jordegummorna enligt en kyrkoordning som infördes under 1500-talet rapportera alla födslar.

 

För att få kontroll över jordegummorna eller barnmorskorna som de mer och mer kom att kallas utfärdades år 1686 en förordning att Stockholms barnmorskor skulle genomgå utbildning, examineras av stadsläkaren och avlägga ed till Magistraten. Den första läroboken på svenska för barnmorskor skrevs av läkaren Johan von Hoorn i början av 1700-talet. Collegium Medicum, som var en svensk läkarorganisation, instiftad 1663, ålades kontrollen av jordegummorna som var motvilligt inställda till läkarna som de ansåg kom och störde i deras yrkesutövning. Undra på det - föda barn hade ju alltid varit en kvinnosak.

 

Något som skulle komma att revolutionera barnafödandet var tillkomsten av förlossningsstänger. De konstruerades i slutet av 1600-talet av utländska läkare. Av någon anledning var användandet av dessa och andra instrument förbehållet läkarna som var manliga. Världens första kvinnliga läkare fick vi först i USA 1849. Sveriges första kvinnliga läkare och gynekolog var Karolina Widerström. Hon tog sin examen 1888 från Karolinska institutet.

 

Rätten att använda förlossningstång fick våra barnmorskor år 1829 om ingen läkare fanns tillgänglig. Internationellt sett är detta unikt. De ofta stora geografiska avstånden och bristen på läkare var förstås de huvudsakliga orsakerna till detta. För att få denna rätt krävdes att man avlagt en instrumentexamen och detta kan ses som en början till en mer modern behörighet. År 1952 infördes kravet på att barnmorskan skulle ha sjuksköterskeutbildning. Sedan dess har det skett en positiv utveckling av frågor som rör barnafödandet – men om det har jag av naturliga skäl ingen närmare kunskap.

 

 

 

Sjukvård

 
“SLM 32600 - Läkarväska,” Sörmlands museum
http://sokisamlingar.sormlandsmuseum.se/items/show/317765.
 
 

Bilden visar en läkarväska av blå plast som innehåller åtta olika plastföremål som barnen kan använda när de leker doktor. Stetoskop, termometer, spruta, reflexhammare, sax, salvtuber och plåster. Väskan pryds på ena sidan av en bild på en doktor, på den andra sidan finns en förklaringsbild om var och hur instrumenten används på kroppen. Väskan samlades in i samband med en leksaksutställning år 2006 i Welanderborgsskolans  lågstadium.

 

Ska vi leka doktor?

Frågan känns igen, för alla barn i Sverige har varit på kontroller när de varit små när en läkare har lyssnat på dem med sitt stetoskop och de har fått ta sprutor.  Vad en doktor gör vet de flesta barn. Yrket har funnits länge, alla har behov av vård och därför besökt sjukhus. Många andra arbeten som folk har är svårare att förklara.

 

Böckerna om Lotta på Bråkmakargatan av Astrid Lindgren är fortfarande mycket populära. Nyligen läste jag för mina barnbarn kapitlet om när Lottas stora syskon lekte doktor och Lotta, som var yngst, fick förstås vara sjuk och bara ligga still och låta sig skötas om. En roll hon inte gillade, hon hade ju också velat ge sprutor. Mina barnbarn tycker också om att leka doktor, då är det bra om mormor är patient och får sprutor.

 

När vår dotter var liten fick hon en sjuksköterskedräkt som vi nyligen hittade bland leksakerna i förrådet. Om den gav inspiration till hennes yrkesval senare vet jag inte, men det var en dräkt hon gärna klädde ut sig i. Efter gymnasiet jobbade hon ett tag på dagis och när hon slutade för att börja plugga fick hon en läkarväska av barnen och personalen inför sina kommande studier.

 

 

“SLM 31817 - Stetoskop,” Sörmlands museum
http://sokisamlingar.sormlandsmuseum.se/items/show/316627.
 

 

Den andra bilden visar ett stetoskop av äldre modell. Det är svarvat i trä och svartmålat. För mig är tratten ett minne från min egen graviditet när barnmorskan tryckte det mot magen och lyssnade efter fosterljuden. En fantastisk upplevelse särskilt för pappan som ju inte kände i kroppen att ett nytt liv var på väg. Vi skaffade en egen tratt som vi njöt av att använda hemma för att hålla kontakten med den som växte i magen. Tratten blev stående i bokhyllan till nästa generation ville använda den när barnbarnen var på väg. Då kom den till nytta igen.

 

Utvecklingen går som vanligt framåt och från att ha varit en trätratt finns det nu elektroniska stetoskop med bluetooth, stetoskop med ”fantastiskt ljud”, lättviktare och mänger av färger att välja mellan i varierade prisklasser.

 

 

 

Sjukvård - Sjukhus- och kulturhistoria i Nyköping

“SLM M029495 - Länslasarettet i Nyköping på 1930-talet,” Sörmlands museum
http://sokisamlingar.sormlandsmuseum.se/items/show/366765.
 
 
 

Under 1700-talet startade man så kallade lasarett i Sverige. Dessa var avsedda för fattigt folk. Nyköpings första lasarett låg i hörnet av St Annegatan och Östra Storgatan. Inflyttningen skedde år 1775 och då fanns 6 sängplatser. Trots om- och tillbyggnader blev lasarettet för litet och under senare delen av 1800-talet byggdes nya lokaler vid Repslagaregatan – där Landstinget idag har sitt huvudkontor. I början på 1900-talet var åter lokalerna för små, varför planeringen av Nyköpings nuvarande lasarett startade. Det invigdes år 1915. Som skäl för placeringen angavs att det låg lite utanför staden och att det där var friskare luft. Därefter gjordes en större tillbyggnad år 1967 då den nya höga delen av sjukhuset byggdes. År 1970 byggdes den psykiatriska delen vid ”Hållet” och fick då ersätta det gamla Hospitalet St Anna vid Hospitalsgatan.

 

Jag har egna kopplingar till några av dessa byggnader på olika ställen i Nyköping. Jag föddes enligt uppgift i den gamla BB-byggnaden vid lasarettet. Den låg utefter Brunnsgatan mitt emot den nuvarande nybyggda brandstationen och revs för ett antal år sedan.

Omkring år 1990 arbetade jag på Nyköping Energi AB och under tiden vi byggde om våra lokaler vid Storhusqvarn hade vi kontorslokaler i den då tomma huvudbyggnaden vid St Anna. Dessa lokaler byggdes senare om till bostadslägenheter.

 

En annan historia med koppling till lasarettet berättades av min mor. Då hon som ung flicka flyttade till Nyköping, började hon arbeta i en liten butik som låg i en villa i hörnet av Blomenhovsvägen och Lasarettsvägen. Man kan fortfarande se spår i fasaden efter butiken. År 1932 flyttade familjen Olrog in i den vänstra av de två grindstugorna vid lasarettets gamla infart. Thorvald Olrog hade fått arbete som syssloman vid Nyköpings Lasarett och detta var familjens tjänstebostad. I familjen fanns också den cirka 13-årige sonen Ulf Peter Olrog. Varje dag kom den unge Ulf Peter till butiken och handlade mjölk och bröd till  familjen berättade min mor. Ulf Peter Olrog blev senare i livet rikskänd som artist och kompositör. Han fick, både genom att åka runt och spela på olika dansbanor i Södermanland och studier i nordisk folklivsforskning i Uppsala, inspiration till bland annat låtar som ”Samling  vid pumpen”, ”Schottis på Valhall”och ”Violen från Flen”. Låtar bland Olrogs stora repertoar som fortfarande spelas och är allmänt kända.

 

Det är lite intressant att Nyköpings Lasarett förutom sjukhushistoria även rymmer en del kulturhistoria.

 

 

 

RSS 2.0