Sköna maj: Välkommen



När upphörde "seden" att ekipera sig i en ny vårdräkt inför valborgsmässoaftonens brasa – eller har den inte det?

Oj, vad alla damer/flickor frös i sin tjusiga dräkt. Den var ju alldeles för tunn för den temperatur som i regel råder denna afton.

Bildens eleganta dräkt skulle däremot passa utmärkt för en promenad i majsolen på Strandvägen i Stockholm. Då är den kompletterad med en väska och högklackade skor i en ärtig färg. Till detta också en flärdfull vårhatt. Strumporna är förmodligen ljust beiga.

Den här företeelsen är periodiskt återkommande varje år. Inom växt- och djurriket talar man om fenologi som är läran om tiden för de periodiska företeelserna t ex tiden för växternas blomning, trädens lövsprickning och bladfällning, fåglarnas vår- och höstflyttning o dyl.

Under den sköna majmånaden anländer bl a tornseglare, gök, hussvala och taltrast. Tornseglarna kommer i en svindlande fart med sina lieformade vingar rakt utspända och brister ut i ett vinande srri-svrri srri-svrri. Gökens  kóck-ko är välbekant. Är man skrockfull är det betydelsefullt att notera i vilket väderstreck han hörs första gången. Göken siar alltså om hur året kommer att bli.

Norregök  är sorgegök, södergök är dödergök. Det blir inget bra år. Östergöken är en tröstegök och allra bäst är att höra göken i väster som är en bästegök.

Nu väntar vi på gökens ankomst och i höst får vi bedöma hans siarförmåga.



Sköna maj: Gandhiskynke

Dagen innan månaden maj inträffar finns en betydelsefull dag – VALBORG. Minnet från en viss Valborgsmässoafton i Uppsala på 1950-talet har etsat sig fast. Den kvällen är för alltid förknippad med minnet av att det var kallt – riktigt kallt och det blåste snålt kring trakten av Gunillaklockan där elden var alltför långt bort för att värma. Min ”habit” (utstyrsel!) för kvällen benämndes "gandhi-skynke" – en tunn poplinrock med små fickor som inte gick att värma händerna i – liten krage som eventuellt kunde fällas upp i blåsten men skyddade intet. Skrynklig var den också – ful, oklädsam. Men den skulle på - det hörde till om så vädergudarna signalerade snöstorm – kosta vad det kosta ville. Ja, ja dagen efter var det majmiddag på Flustret efter exercisen på Pollaksbacken. Äntligen sköna maj! 



Ovan avbildade rock påminner om ett gandhi-skynke. Dock betydligt flottare i utförande och material. Tillverkad 1950 och benämnes "sommarrock" - helfodrad i lejongult – bara det!. Färgen är snarlik – beige – men i övrigt är detta en lyxmodell mot min rock. Varför hette det "gandhiskynke"?. Om detta skriver NE:

gandhiskynke,
enkelknäppt, raglanskuren, ljus herrock i poplin, på modet under 1930- och 40-talen och benämnd efter Mahatma Gandhi, som ofta uppträdde i vit svepklädnad.



Sköna maj: Maj var faktiskt en båt, en segelbåt.

Den som var bekant med denna Maj kan nog inte hålla med om att maj månad är skön.



Först är det allt som skall göras i ordning innan man kan sjösätta damen. Vilken tur att båten hette Maj. En båt är alltid ett femininum och kallas hon. Det hade ju blivit lite tokigt om båten hade hetat Ture, hon Ture det går ju inte. När Maj var sjösatt och inte längre läckte som ett såll skulle den första segelturen göras. Den som har övernattat i en båt med så lite plats i ruffen att det inte fanns plats för en extra filt i maj månad när vattnets temperatur är 6–7 grader håller inte med om att maj är skön.

Det är inte heller troligt att flickor som heter Maj alltid är sköna. Evert Taube besjöng ju Maj på Malö men vad jag förstår var denna dam skäggig. Små små fjun sjunger han om, jag tror att det var början till en mustasch.

Maj som var en båt var en riktig båt. En segelbåt som aldrig blivit nersolkad av en motor. Byggd i mahogny, läckte som ett såll och är numera upphuggen och troligtvis uppeldad.

Det fanns ingen riktig segelbåt på Raspen varför det blev denna osande motordrivna ersättare.

Modellen kallades campingbåt. Enda likheten med Maj är nog att de var lika trånga i ruffen.




Sköna maj: Manskörernas examen



Tiden från Valborgsmässoafton och några veckor framåt är hektiskt för landets alla manskörer. Efterfrågan på konserter med "Vinter rasat ut", "Sköna maj välkommen", "O hur härligt majsol ler", "Glad såsom fågeln" och andra klassiker synes aldrig ta slut.

År efter år står de där, grånade män med gulnade sångarmössor tillsammans med tämligen nyrekryterade ynglingar och framkallar ädla vårkänslor hos auditoriet. Det verkar inte spela någon roll om den majsol som besjungs inte behagar le, utan under framförandet ersatts med snöblandat regn och temperatur nära noll. Är det maj så är det maj i både manskörens och den lyssnande svenskens sinne.

Det är en lycka att så att säga live få uppleva Lunds studentsångares 1 maj-konsert från universitetstrappan under ett blommande magnolieträd. Orphei Drängar (OD) i Uppsala är givetvis på minst samma nivå. Men under denna elit finns tusentals konstellationer som alla bjuder till efter sina förutsättningar.  Och de håller på i många år. Ägaren till mössan på bilden, Sigurd Eriksson i Nyköping, var medlem i manskören SN under ett halvt sekel (1944-94)!

Det sägs att alla människor kan sjunga – det finns visst kurser i ämnet . Men vi som aldrig tagit en ton i körsammanhang är mycket tacksamma över att så många övar så mycket på så många platser för att vi varje majmånad ska ha något att lyssna på. Att dessa sångare dessutom ser ut att ha mycket trevligt (och kan många snapsvisor på efterfesten) är dem väl unt.

För utan manskörer – ingen riktig vår!


Sköna maj: Alla dessa blommor!

Det är Beda Hallbergs förtjänst att du och jag pryder kavajen eller kappan med en liten blågrön blomma just den här tiden på året.



Beda, som arbetade inom Göteborgs frivilliga fattigvård, ville få fram pengar för att kunna hjälpa tuberkulossjuka barn och ungdomar. Hennes idé om att sälja förstamajblommor, då för 10 öre styck, möttes med tvivel och motstånd. Även om de flesta hade råd att köpa den skulle hjälparbetet knappast löna sig.
Priset var för lågt. Men Beda var envis. Det handlade ju om små bäckar, ja ni vet. 1907, första året, såldes 139 000 stycken! Då var materialet celluloid. Senare blev det tyg, plast och papper som nu.

Succén växte, man inrättade lokalkommittéer för att organisera insamlingen och andra länder följde efter. Finland började sälja blomman 1908 och snart fanns den på många håll i världen. Algeriet fick sin 1913, Cuba 1916, USA 1922 och Indien tio år senare. Idag har intresset svalnat och verksamheten lever kvar enbart i Sverige, Norge, Finland och Estland.

Förra året sålde svenska skolbarn och scouter mängder av den då rosaröda blomman (små 10 kronors samt kransar, dekaler och pins) för nära 50 miljoner kronor. Administration och tillverkning kostar en del men cirka 80 procent av insamlat belopp kommer till nytta, numera på många olika sätt, bland annat till barn som lever i fattiga familjer.

Du har säkert också sålt majblommor som ung, kanske knackat dörr i något närbeläget bostadsområde. Så gjorde min tvillingsyster och jag. Kom man först till tänkbara köpare gick affärerna bra, hade syrran redan varit där fick man skällning.

- Kommer du tillbaka, vad är det för ett sätt..  Vi har redan köpt av dig!



Sköna maj: Majsolens varma strålar



Majsolens varma strålar är en härlig upplevelse. Om det kan skrivas hur mycket som helst, men jag tänker bara ta på mej en BAHYTT av siden med vitt tyll, blå knytband och gul blomdekoration, för att skydda hyn mot ovan nämnda solstrålar.

Bahytt, en kvinnlig huvudbonad som användes mycket förr. Den på bilden är tillverkad år 1850 av Magasin Continental Stockholm och är en gåva från Ann-Marie de Dardel, Stockholm.


Tänker faktiskt inte ta på mej någon bahytt, som jag skrev, utan låta solen bleka mitt hår och lysa på min vinterbleka hy, rynkorna kanske blir fler, men det gör inget när härlig majsol ler.

Maj är min absoluta favoritmånad, då vaknar allt till liv igen. Då vill man bara ut.

Sköna Maj välkommen till vår bygd igen, kan upprepas hur många gånger som helst, och som sagt ingen bahytt på mitt huvud.



RSS 2.0