Skrock - Lägg inte nycklarna på bordet


Skrock är det som bygger på tro och inte på vetande. I äldre tider var det rentav livsfarligt att möta en äldre svartklädd kvinna. När man är i Grekland eller Italien så är det första man möter på morgonen en svartklädd matrona. Men jag har aldrig upplevt det som livsfarligt.

13 skall ju vara ett olyckstal på många sätt. Fredagen den 13 är ju sedan gammalt en olycksdag. Vinprovningen som vi hade på SPF en fredag den 13 var ingen olycka, inte ett glas gick sönder. Svenska folket är ibland oförsvarligt utmanande när det gäller 13. En stor del väljer lott nr 13 om man får välja lott de hade ju kunnat välja 7 eller 3, de här numren betyder ju tur det vet ju var och en. Om man är i Kina så är 4 otursnummer. Att gå under stegar undviker jag om det står någon på stegen och jobbar. Anledningen till detta är inte skrock utan rädsla för att personen på stegen skulle tappa något. Jag har aldrig hört att det skulle vara farligt att gå under träden på V Trädgårdsgatan men jag undviker att göra det. Orsak, träden är nattkvarter för ett oräkneligt antal kajor och deras spår har gjort trottoaren alldeles vit.

Varför får man inte lägga nycklar på bordet. Det bringar otur. Lösaktiga flickor lägger nyckeln på sitt bord på hotellet för att visa att de har rum med säng. Usch.

Nyckeln på bilden är inte den som kastades i ån vid Gästabudet, det är resterna av nyckeln till ett konstlås. 1865 skänkte G Eriksson nyckeln till museet. Konstlås finns i många varianter från hänglås till otroligt komplicerade saker. I Stora Malms kyrka, i Ericsbergskoret finns en kista med ett tekniskt vidunder till konstlås.


Skrock - kring gran och tall


Vi har ett speciellt förhållande till våra barrträd här i Norden. Säkert tycker du om den gamla skolplanschen från Västra skolan i Nyköping, där delar av granen och tallen är så fint tecknade. 

Granen, som helt felaktigt anses vara en dysterkvist, hör julen till. Den smyckas, dansas omkring och slängs sedan ut under tjo och glam. För vikingarna var trädet en symbol för evigt liv och fruktbarhet. Och in i vår tid kunde det pryda en bröllopsgård för att ge många barn till huset.

Förr stöddes granris på gården när en död skulle bäras ut ur stugan. Det var viktigt hur barren placerades – de måste vändas bort från dörren, ut mot vägen för att bli ett vasst och effektivt skydd mot gengångare. Inte heller osaliga andar ville få stickor i fötterna.

En gran kan användas till det mesta, men den botar inte tandvärk. Till det duger bara tall! Ta en sticka från trädet, peta i tandköttet vid det onda så att spetsen blir blodig och stoppa den sedan innanför trädet bark! Stäm sedan blodet i munnen med magi - Buria, balta, bloria.


Skrock - Svart katt


Den ilskna katten, som på stela ben skjuter rygg, varnar sin omgivning om det hot den känner. Fy katten tycker många. Situationen för personer med kattfobi blir inte bättre om den är kolsvart, som på bilden. Här syns ett prydnadsföremål ur samlingen Eskilstunahemmet och det har snidats och målats av en 12-årig pojk. Kanske visste han att en svart katt ofta är symbol för otäcka fenomen.

Min far var fylld av skrock, men så föddes han också under 1800-talet. Han ville gärna föra traditionen vidare till oss barn, och lyckades till en del. Att vara vidskeplig kan tyckas lite larvigt men nog tusan utbrister jag än idag tvi tvi tvi när en svart katt rusar framför bilen. Skrock som handlar om skrämmande händelser verkar sitta ända in i märgen.

I folktron kan det handla om goda andliga väsen. Möjligen kan exemplet här knytas till religiositet. Min bror är flygare och han tror på någon sorts oförklarlig kraft som hjälper under riktigt svåra lägen. Förutsättningen är då att man själv gjort sitt allra bästa och följt instruktioner, inte slarvat eller negligerat något. Vid några tillfällen under flygpass, i farliga situationer som kunde lett till krasch, ingrep en, som han var övertygad om, högre makt i de sista skälvande sekunderna. Budskapet om att vidta rätt åtgärd kom via en skyddsängel, ansåg han. Lite skrockfull tycker jag han är, som arv från far, men… frågan är om en stark tro i sig kan ge extra kraft och förmåga när fara hotar.

För min del tror jag att övernaturliga fenomen skapats genom människors fantasi ända sen vi började forma tankar. Hur länge det kommer att fortgå är svårare att säga.


Skrock - Bullar till kaffet


Den här gången valde jag ett fint bullfat i samlingarna. Det har använts av Ingrid Alderstrand i Eskilstuna och skänkts av Roger Alderstrand från Ytterhogdal. Anledningen till valet är att jag hade en något skrockfull medarbetare på jobbet för massor av år sedan. Vera jobbade på biblioteket och varje fredagen den 13 bjöd hon på bullar till kaffet. Visst var det snällt och det fungerade förträffligt – inget otrevligt hände!

Förr skulle barn skrämmas till lydnad. För att hålla barnen borta från vatten där de kunde drunkna varnade föräldrarna för källgubben eller sjögubben som kunde komma och ta en om man gick för nära. Man fick inte heller sjunga före frukost för då kom man i ”hökrövan” innan kvällen! Det var naturligtvis för att hålla tyst på ungarna på morgonen. Vad hökrövan var fick jag aldrig reda på men det var nog något hemskt.

Barnen fick inte plocka kabbeleksblommor heller. De var ju så vackra där de växte i dikena. Men om man plockade dessa blommor skulle kalvarna dö i ladugården. Blommorna kallades också för ”kalvblommor”. Om man åt krusbär med mjöldagg på så var det stor risk att men fick ”barnförlamning” d v s polio. Och åt man vindruvor och svalde kärnorna så kunde man få blindtarmsinflammation. Tänk så många tokerier man tutade i ungarna förr! Jag blev till exempel upplyst om att om man lyckades strö salt på skatans stjärt så var den lätt att fånga!!!

Skrock var ofta förknippat med regn. Om det regnade i solsken så skulle det bli regn även dagen efter. Dödade man en spindel så kunde det förorsaka regn och om spillkråkan ropade i kärret då var det ett säkert tecken på regn inom kort. Jag tror det stämmer för nyss var jag ute och hämtade ved i vedboden och då hörde jag spillkråkan. Och mycket riktigt så kom regnet strax efter!


Skrock - Gröt till tomten


Den glade och efterlängtade svenska jultomten är, som Jan-Öjvind Svahn skriver, inte äldre än han ser ut.  Alltå runt 100 år.

Dessförinnan var tomten en visserligen nyttig men ändå fruktad person som vaktade gården, det vill säga tomten. För denna insats belönades han med en skål gröt -  en gång om året. Om gröten inte var till tomtens belåtenhet kunde det gå illa. Enligt gamla sägner kunde han då rentav slå ihjäl en ko.

I den ljuva sommartid som snart stundar känns det litet främmande att påminna omkommande juls plikter. Men det är nog bäst att i god tid förbereda grötkoket så att inte den gode tomten återfaller till gamla vanor och kanske kör förbi vår port med sin paketvagn. Eller vad han numera har för fordon.


RSS 2.0