Stjärnor: Kulturell utbildningfaktor

 

 

Den som tittar litet slarvigt på den här bilden kan tro att det rör sig om en fin gammal jordglob (Globus Terraqueues), som pryder sin plats i ett gammaldags vardagsrum.

 

   Men föremålsarkivet produktblad upplyser om att det är en himmelsglob, alltså en glob som avbildar stjärnhimlen. På latin Globus Coeledtis. Den är tillverkad av papiermaché, överdragen med gips och putsad. Ovanpå detta är alltså själva kartan graverad. Om stativet får vi veta att det sannolikt är tillverkat i Åkermans verkstad.

 

    Nyköpings anrika högre allmänna läroverk fick den här globen av Nils Bielke – år 1769! Drygt tio år tidigare hade Cosmografiska sällskapet bildats i Uppsala för att tillverka kartor och glober, eftersom utländska produkter ansågs onödigt dyra. Intresset för naturvetenskap hade vaknat och glober betraktades som ”kulturella utbildningsfaktorer”. Gravören Anders Åkerman tillverkade de första globerna 1759.

 

  Så Nyköping var onekligen tidigt ute med att förse sina studerande med ett nytt pedagogiskt hjälpmedel. Huruvida detta gav effekt på stadens kulturella status framgår inte av produktbladet.

 

 

Stjärnor: För ätt och människa

 

I höst har man kunnat läsa om superstarka supernovor som exploderar. Svenska astronomer är inblandade i forskningen kring dem och tror att energin hämtas från magnetiska neutronstjärnor. Visst är det enklare att förstå det du ser på bilden - en stjärnförsedd kopp, skänkt till museet av Gwendolen Fleetwood på 1970-talet.  

 

  ”Kommit i släkten genom min farfarsmor, som i sitt andra äktenskap var gift med friherre Carl Mauritz Carpelan”, står det i hennes anteckningar. Ätten Carpelan nr 310 hade rötter i Finland, men dog ut på de manliga sidan, svärdssidan, då Carl Mauritz avled 1842. 

 

  Koppen beställdes och tillverkades i Kina för drygt ett par hundra år sedan. Den är försedd med en dekor i guld och blått, en friherrelig krona och ätten Carpelans vapen, ett horn och en stjärna mot blå bakgrund. Himlakroppen har sex uddar. Kanske skulle dessa symbolisera Guds beskydd mot hot och faror från alla håll. Den tolkningen finns ibland när det gäller davidsstjärnan.  

 

  Betlehemsstjärnan, så aktuell nu till advent, har bara fem spetsar liksom de många på EU-flaggan. Räddningstjänsterna i Eskilstuna, Nyköping och på andra håll i landet har däremot gjort en åttauddig stjärna till sin, efter antalet riddardygder.

 

 

Stjärnor: Det finns många typer av stjärnor

 

 

Förutom alla lysande punkter på himlen finns det stjärnor på alla områden. Att bli kallad för stjärna kan betyda att man är en stjärna på ett visst område men det kan också betyda att man gjort bort sig, varit klantig. Stjärnorna på himlen och vissa stjärnor inom scen och film är på så långt avstånd från oss dödliga att de inte går att nå. Inom idrotten finns det stjärnor som man kan komma nära och de kan verka riktigt mänskliga. Att samla filmisar var ett flicknöje medan det var grabbigt med idolporträtt på stjärnorna på kolstybb och fotbollsplanen. Med tiden har intresset för idrottens stjärnor bleknat. Förr i tiden dopade sig stjärnorna med kaffe och ostmacka, en eller annan skytt försökte sig på starköl men det var ett bomskott. När man ser på idrott idag funderar man på är det segraren som skall ha priset eller tillverkaren av det prestationshöjande medlet. Nu är det ju inte fullt så illa. Det finns ärliga sportsmän och kvinnor även idag som är fantastiska och värda all beundran.

 

Till slut en undran angående stjärnor och planeter i universum. UFO har varit omdiskuterat i minst femtio år. Folk har sett marsianer och andra typer av varelser tillsammans med sina rymdfarkoster. Dessa har bland annat travat runt och gjort mönster i sädesåkrar. Jag tror inte att någon varelse skulle sitta inlåst i en rymdraket i tusentals år för att resa till vår planet och gå runt i en sädesåker, om det finns liv på andra planeter i andra solsystem så har de lika långt till oss som vi har till dem.

 

Innebandyklubborna på bilden används inom en idrott som nog är helt befriad från doping, där gäller kaffe och ostmacka fortfarande som ett uppiggande medel. Klubborna har använts på Rosenkällaskolan innan de kom till Raspen.

 

 

Stjärnor: mångfaseerat

 

 

Rubriken är minst sagt mångfasetterad. Astronomins stjärnor används flitigt som metafor i det svenska språket. Det är småstjärnor, idolstjärnor, filmstjärnor, hockeystjärnor, stjärnadvokater och en hel del andra stjärnor i en lång rad. Inom journalistiken används begreppet stjärnsmäll. En och annan slocknad sportstjärna platsar också i t ex det populära TV-programmet Mästarnas Mästare.

 

Bildens traditionella julstjärna i papp kommer från Samling Eskilstunahemmet. Den är gul-röd färgad med fodral i rött. Denna typ av juldekoration var under många år dominerande. Lite research på nätet lär oss att det var Erling Persson – grundare av klädföretaget Hennes & Mauritz (numera mest H&M) – som 1941 inledde massproduktion av adventsstjärnor. Den typiska sjuuddiga och gulröda adventsstjärnan fick nu sin form.

 

I Wikipedia finns följande text om denne entreprenörs julsatsning:

 

”Mitt under brinnande världskrig hade de tillverkat 200 000 stjärnor av papp som såldes för 2,50 kronor styck 1941. Som mest sysselsatte stjärntillverkningen 300 personer, mest norska, danska och polska flyktingar. Så småningom döptes stjärnan till Tindra Kristall och den sjuuddiga, gulröda stjärnan hängde snart i vart och vartannat fönster. Tindra Kristall blev så populär och vanlig att den av somliga fick den något nedsättande benämningen proletärstjärna.”

 

Hennes & Mauritz är numera ett globalt företag i modebranschen. Verksamhet i över 50 länder, ca 3000 butiker, över 100 000 medarbetare, omsättning på ca 140 miljarder kr inkl moms och ett rörelseresultat kring 20 miljarder kr är några nyckeltal från 2012. Risken för stjärnfall, att H&M skulle gå på en stjärnsmäll och hamna bland slocknade stjärnor på företagshimlen, känns inte överhängande.

 

 

Stjärnor: Nio av tio filmstjärnor...

 

 

Nio av tio filmstjärnor använder LUX toalettvål! Så var reklamen för tvålen som jag tyckte så mycket om när jag var liten. Den doftade så gott då. Numera har parfymeringen av tvålar minskat avsevärt. Tvålförpackningen ovan är från Sunlight AB i Nyköping.

 

Även om filmstjärnor är nog så fascinerande så har vi alla möjlighet att se på andra stjärnor som kan göra en andlös, inte bara Sara Leander! Solen, som är vår livgivare på himlen, är ju en stjärna i Vintergatan – vår galax i universum. Trots att Vintergatan innehåller storleksordningen 300 miljarder andra stjärnor så är vår närmaste stjärngranne på himlen väldigt långt borta. Om solen var lika stor som en basketboll skulle den närmaste stjärnan, en annan basketboll, vara 800 mil borta dvs närmare ett kvarts varv kring jorden. Vintergatan som är en så kallad stavspiralgalax har en diameter på cirka 100 000 ljusår och en tjocklek på ungefär 12 000 ljusår. Tanken svindlar!

 

Men verkligheten är värre än så. Konsulterar man en uppslagsbok i astronomi eller kosmologi finner man att antalet galaxer i universum anges till cirka 100 miljarder. Men enligt sakkunskapen på detta område så är det kanske mer realistiskt att anta att de är bortåt 1000 miljarder – en biljon!!!

 

För att göra universums enorma volymer hanterliga använder man sig inom astronomin av ett svindlande begrepp. När man ska beskriva ”soltätheten” inom ett område exempelvis i Vintergatan så anges de i antal solar per kubikljusår. I skolan fick jag lära mig att ljusets hastighet är ”sju varv runt Jorden på en sekund” och att solljuset tar åtta minuter att nå Jorden. Där slutar jag!

 

 

RSS 2.0