Studielådor - Finlandsbreven är superintressanta tidsdokument

 

 Brev från studielådan Finlandsbreven, ur Sörmlands museums arkiv

 

 

Det finska vinterkriget började den 30 november 1939, då Sovjetunionen anföll Finland, och pågick till den 13 mars 1941. Finländarna försvarade sitt land, men förlorade till sist ca 10 % av sin landyta (Karelen). 22 000 soldater stupade och ca 1/2 miljon människor förlorade sina hem. I uppgörelsen ingick också ett tvångsarrende av halvön Hangö vars läge vid Finska viken blev en strategisk plats för en flottbas. Här utkämpades också det s k fortsättningskriget där Finland hamnade i fel sällskap dvs Nazityskland. En minst sagt turbulent tid i Finlands historia.

 

Orostiden innebar bl a att ca 70000 finska krigsbarn kom till Sverige på svenskt initiativ, till släktingar eller för en placering på barnhem eller i fosterfamiljer. Denna tid uppmärksammas i ett skolmaterial som Sörmlands Museum (SM) lånar ut till länets högstadie- och gymnasieskolor. I studielådan finns ett rikt material . Ett autentiskt källmaterial berättar om andra världskriget ur en enskild familjs synvinkel. Här finns brev som utväxlats mellan Lisbeth i Helsingfors och släktingen Maj-Sofie i Nyköping. Barnen Kurt och Ulla-Christina bodde under en tid hos släkten i Nyköping. Det framgår av många brev att stödet från Sverige omfattade mat och andra förnödenheter, som var bristvaror i det krigsdrabbade Finland. I Lisbeths brev finns mycken tacksamhet uttryckt över släktingarnas stöd.

 

Hösten 2015 såg jag ett nyhetsinslag i TV från Torneå. En manifestation pågick till stöd för den begränsade grupp asylsökande som letat sig ända till Finland. Men motdemonstranterna var fler. Denna mobb var högröstad och uppträdde allt annat än civiliserat. Argumentationen mot flyktingmottagandet var fruktansvärt fördomsfull och visade att många inte förmått tänka ”varvet runt”. Solidaritet verkade för alltför många vara ett okänt begrepp. De kanske skulle må bra av att dyka ner i SMs studielåda och ta del av tillvaron i Finland och det svenska stödet till ett krigsdrabbat land för över 70 år sedan.

 

 

 

Studielådor - Vikingakistan

Brons från vikingatiden

 

Södermanlands Museum har tagit fram ett antal studielådor avsedda för skolklasser som ett komplement till undervisningen. Seniorbloggarna fick en titt på dessa intressanta lådor med material från olika tidsepoker och avseende olika ämnen. Här finns bland andra ”Finlandsbreven”, ”Vasakistan” och ”Medeltidskistan”. Vi fick dessutom uppdraget att välja ut en av kistorna för att blogga om. För min del lät ”Vikingakistan” spännande.

 

Vikingatiden ( 800 – 1100 e kr) var verkligen en brytningstid i svensk historia. Ordet viking lär betyda ”en från viken” och antyder att dessa människor ofta bodde vid havsvikar och utefter stränderna. Vikingarna porträtteras ofta som pirater och plundrare, men de var troligen främst handelsresande, upptäckare, hantverkare och berättare. Trots att vikingarna pratade samma språk - fornnordiska - var aldrig Skandinavien ett enat vikingaland utan bestod av många mindre kungariken under ett antal hövdingar. Vikingarna befann sig religiöst mellan den fornnordiska mytologin och kristendomen som gjorde sitt intåg vid denna tid. (Det skulle vara intressant att se mer djupgående analyser kring sambanden mellan den indiska hinduismen, grekiska mytologin och nordiska mytologin. Det verkar finnas många likheter.) För att hålla sig väl med alla gudar kan man se att vikingarna tillbad både de gamla och de nya gudarna. I lådan finns bland annat en torshammare.

 

I vikingalådan finns även en yxa av järn. Exemplaret i lådan är en modern kopia. Utformning och material tyder på att vikingarna var skickliga hantverkare. Både hantverksskicklighet och bra verktyg behövdes för att  bygga de vikingaskepp som blev en symbol för vikingarnas resor runt om i världen.

 

Vikingakistan berättar även om vardagen på en vikingagård. Bland annat byggs ett vikingaskepp och man berättar om äldste sonen Gunnar som följde med ett vikingaskepp till Grekland och aldrig återvände. En runsten hade rests till hans ära. Utanför Nyköping i närheten av Kristineholm finns flera runstenar. På en finns inskriptionen: ”Stenen restes efter Håsten. Reste den fadern själv efter sin döde son. Åsgot gjorde.....”

 

Man behöver alltså inte leta så länge för att finna verkliga motsvarigheter till lådans berättelse.

 

 

 

Studielådor - Vasakistan

 Vasa lyfts vid Kastellholmen den 24 april 1961

 

 

Hur kan du få en känsla av hur det var att leva under 1600-talet vid den tidpunkten regalskeppet Vasa förliste? Använd alla skolämnen så kommer du en bra bit på väg!

 

Vi kan hjälpa fantasin genom att titta på och ta i föremål som användes då och spela teater genom att klä ut oss. Många människor har under åren sedan 1962 besökt Wasamuseet, där en del av svensk historia gestaltas av skeppet och de många föremålen.

 

Regalskeppet Vasa var ett svenskt örlogsfartyg som sjönk på sin jungfrufärd utanför Beckholmen i Stockholm 1628 under dramatiska omständigheter. Dramatiken var nog nästan lika stor när vi tvtittare fick följa bärgningen av vraket Vasa den 24 april 1961. Sakta såg vi de första bjälkarna bryta ytan i direktsändning.  Vilket jubel! Amatörarkeologen Anders Franzén tillsammans med dykarbasen Per Edvin Fälting var hjältar.

 

Fartyget beställdes år 1625 av krigarkungen Gustav II Adolf vars pappa, Karl den IX, bodde på Nyköpings hus och där lille Gustav växte upp. Fartyget skulle bli en symbol för Sveriges militära och politiska makt. Två år senare sjösattes hon. Vid sin jungfrufärd den 10 augusti 1628 seglade hon från Skeppsgården med stor pompa och ståt och med många åskådare längs kajerna. Färden gick mot Beckholmen där hon fick slagsida, tog in vatten och sjönk. Det visade sig att hon var för instabil i hårdare vindar. Katastrofen var ett faktum. Många människor dog, det blev stora materiella försluster och framför allt en stor prestigeförlust.

 

På grund av den stora förlusten 1628 fick vi, nutida människor, en fantastisk historieskatt som berättar om dåtidens fartygsbyggande och hur människor på fartygen levde och verkade. Att det var möjligt att kunna bärga ett så väl bevarat vrak beror bland annat på Östersjöns bräckta vatten och avsaknaden av skeppsmask.

 

För att alla elever i länets skolor ska kunna ges möjlighet att fantisera om hur det var på den tiden lånar Sörmlands museum ut studielådor med tidstypiska föremål och bilder. Det finns också en mapp med faktablad med dokument och texter som kan ge svar på frågor. Föremålen i kistan är kopior av fynd från Vasa som kan berätta om livet på ett örlogsskepp. Den ursprungliga kistan hittades på båtsmansdäck och den innehöll en svepask med en skinnpung, luskam, kådaklump, tjärat snöre, skinnbitar, kritpipa och syring. Till förning fanns bl.a. torkad torsk. Genom att använda allt material kan eleverna gestalta dåtiden genom att laga dåtidsmat, tyda handskrivna dokument, mäta upp skeppet på skolgården för att få en känsla av storleken och rita och beskriva hur en dykarklocka fungerade.

 

 

 

Studielådor - Uppskattat läromedel

Uppslag i Erikskrönikan, en kopia finns i Medeltidskistan

 

 

Jag blev glatt överraskad när jag gick in på Sörmlands museums hemsida och under rubriken För skolan hittade något som heter Studielådor. Skolorna kan alltså få låna en spännande låda/kista som innehåller intressanta föremål från olika tidsepoker, texter, böcker, skrifter och en studiehandledning för lärare.

 

Det måste vara guld värt för läraren att ha tillgång till ett så omfattande studiematerial som eleverna kan se, få ta på och läsa spännande historier om. Rätt använda måste dessa lådor göra historielektionerna till något utöver det vanliga. Hela upplägget är också kopplat till läroplanen.

 

Själv fastnade jag för att ta en titt i Medeltidskistan som till och med innehåller äkta arkeologiska fynd i form av ben från det medeltida Nyköping. De hittades vid en omfattande utgrävning i staden 2011. Så här beskrivs Medeltidskistan:


”En kista att transportera sin packning i när man ska resa bort, kanske för att delta i ett gästabud…
Med en dyna fungerar kistan också utmärkt som sittmöbel vid eget medeltida gästabud.
I kistan finns kopior av medeltida föremål att använda sig av när man ska duka till medeltida gästabud. Här finns bägare, diskar, skedar, duk, vaxljus och ljusstake. Här finns också beskrivningar och idéer för att tillverka egna tillbehör, laga medeltida mat, tillverka diskar av trä eller baka dem av deg.
Självklart roar ni er tidsenligt med musik, sång och dans, spelar spel och ordnar femkamp."

 

Ett ökänt gästabud

Och hur var det egentligen med Nyköpings gästabud? Läs berättelsen från Erikskrönikan och titta på en kopia av hertigarna Erik och Valdemars testamente. Kanske kan ni göra er egen dramatisering av Nyköpings gästabud. Använd kläder och rekvisita som finns i kistan, eller sy själva med hjälp av mönstren.

 

Faktablad

Lär dig känna igen ett par patinor! Faktabladen berättar om föremålen, men också om andra medeltida företeelser som hur man klädde sig, skrev, bodde, åt och roade sig.”

 

Vad tycker då lärarna om erbjudandet att få låna en så här intressant kista från Sörmlands Museum? Här svar från lärare som under flera år använt sig av studielådorna som historiskt läromedel.

Ett spännande innehåll som jag upplever väl valt.

I mindre grupper har alla elever fått prova kläder och redskap.

Vi har läst om och tittat gemensamt på allt.

Det har varit bra att få se och ta i konkreta saker för eleverna.

 

 

 

RSS 2.0