Symboler: Ljushuvud

 

En glödlampa är väl symbol för ett ljushuvud. Så här i december när det är tid för utdelning av Nobelpriserna tänker man gärna på ljushuvuden. Glödlampan här ovan av märket Skandia, skänkt av Carl-Gustaf Blomberg i Alla Helgona församling, är tillverkad i Nyköping i fabriken som hette Glödlampan, förkortat ”Glödis”. Fabriken fanns i det tegelhus på Brunnsgatan där numera ”Friskis & Svettis” har sina fysiska övningar i vilka jag deltagit vid ett flertal tillfällen.

 

Men jag har ett tidigare minne från de lokalerna också. I samband med en av vår folkskollärare anordnad badresa till badhuset i Nyköping fick vi skolelever besöka glödlampsfabriken där. Det var mycket intressant. Jag minns att det fanns ett glasblåseri där för alla glödlampskolvarna blåstes för hand i några små träformar som var doppade i vatten. Det måste ha varit ett enahanda arbete att blåsa dessa kolvar. Men riktigt trist såg det ut att vara för tanten som satt och plockade volframtrådar från en liten ask över till ett kugghjul. Trådarna var kanske decimeterlånga och smala som hårstrån.  Med en pincett plockade hon dessa trådar från en ask till en cylinderformig spole som såg ut som ett kugghjul. Volframtrådarna monterades sedan som glödtrådar i lamporna. Förhoppningsvis kom något ljushuvud såsmåningom på att volframtrådarna kunde hanteras på något enklare och trevligare sätt.

 

Men symboler kan vara farliga också. När jag var 5-6 år gammal var det krig i Europa. Världskriget hade pågått några år. Hemska bilder och reportage fanns i tidningarna om Hitlers framfart och jag tog naturligtvis intryck av bilderna. En dag satt jag vid köksbordet och ritade som barn brukar göra. Mitt bland alla teckningarna råkade jag rita ett hakkors. Vilket jädrans liv det blev i köket! ”Va i all sin dar har du rita’, pojke”! skrek mor. ”Någe sånt där får du aldri’ rita nå’n mer gång”! Och så eldade hon upp papperet i vedspisen.

 


Symboler: Göken som drar nytta av andra

 

Att utnyttja någon för att själv nå framgång kan vara ett vinnande koncept. Överlåt grovarbetet till andra och glid själv omkring i gräddfil. Precis så gör den extremt asociala göken. Den kommer om våren och ropar ut budskapet genom sitt frejdiga läte, förankrat i folksjälen. Den ljusa sköna sommaren nalkas. Denna fågel är en symbol för framgång genom list – att uppnå vinster utan att behöva anstränga sig. På skolplanschen från 1930-talet ses göken uppträda oskyldigt bland andra fåglar, medan hon i själva verket spionerar på sin omgivning.

 

Gökhonan söker upp småfåglars bon och lägger ett ägg i respektive värdfågels äggkull. De nyastackars föräldrarnaruvar och kläcker fram ungarna, kämpar intensivt några veckor med att skaffa föda. Men denglupska gökungen växer snabbt, blir större och puttar ut sina ”kullsyskon”. Småfåglarna anar inte att det bara är en påtvingad adoptivunge kvar i boet och att den egna avkomman blivit utkonkurrerad. Boparasiten själv får en till synes lättsam sommar och drar redan i juli söderut till tropiska Afrika utan ansvar för sina ungar.

 

Fenomenet att sko sig på andras bekostnad känns igen bland oss människor. Ständigt förekommer diskussioner om att vissa upplever sig utnyttjade genom maktpåverkan av något slag. En avgörande skillnad är att människor kan ha möjlighet att förändra sin livssituation, ibland till den direkt motsatta. Värre är det för exempelvis sångfåglar, ärlor och piplärkor som fått gökbesök.  De är obönhörligt fjättrade till underkastelse hela föryngringssäsongen, dock förmodligen tämligen omedvetna om oförrätten.

 


Symboler: En friargåva betyder kärlek

 

Blev du dragen i håret i skolan, knuffad i kön till maten? Handlingen var kanske ett kärleksbevis, även om den kan tyckas en smula hårthänt.

 

  I det gamla bondesamhället var det viktigt att ge sina drömmars prins eller prinsessa mer varaktiga presenter, gärna sådana som man gjort själv. I svärmeriskedet handlade det om småsaker. Flickorna flätade garndockor och gav till trevliga pojkar, som i sin tur täljde skedar. En röd tråd i dockan eller ett ristat hjärta på skedskaftet var ett tecken som ingen kunde missförstå.

 

   När det sedan blev allvar av, ja, då skulle de handgjorda föremålen både bemålas och få utskurna detaljer. Man lade ner mycket arbete vare sig det handlade om räfsor, skäktknivar eller en broderad väst.  Gåvorna skulle visa att man var en duglig livspartner.

 

  På Sörmlands museum finns det här vackra klappträet, skänkt till fästmön Lydia Lovisa Jonsson, senare gift André. Det är vitmålat och har inskurna, målade blad och hjärtan. Ju vackrare utkrusat, dess kärare fästman, var ett vanligt uttryck.   

 

  Hur gick det då för den som hade tummen mitt i handen…? Nja, nog kunde man skaffa friargåvor på annat sätt…kanske de fanns på marknaden.

 


Symboler: Stämpel för öppenhet

 

En datumstämpel i metall med graverade stålhjul som visar år, månad och dag, tillverkad 1960 och använd på Försäkringskassan i Nyköping får symbolisera den goda sidan av svensk byråkrati. Visst har många ondgjort sig över eller ironiskt kommenterat vår byråkrati. Men man får inte glömma att ordning och reda bland pappren är en god grund för att samhället ska fungera på det sätt vi önskar. Datumstämpel och ordentlig diarieföring av inkommande och upprättade handlingar hos alla offentliga organ ger medborgarna möjlighet till insyn och påverkan. Numera tycks det dock tyvärr strula en hel del när det gäller e-posten. Och vår nuvarande regering sägs vara alltför flitig med sekretesstämplarna.

 

   För övrigt är det inte säkert att kommunerna, landstingen eller staten är värre på det byråkratiska området än månget storföretag. Jag minns en konsult som från sin tid på Saab i Linköping kommenterade den nitiska granskning alla reseräkningar utsattes för: ”Där sågs varje resenär som en presumtiv förskingrare av företagets medel”.

 


Symboler: Användbart när läskunnigheten minskar

 

 

Symboler är något som visar tillhörighet för en människa eller en grupp av människor.  Se på bilden ovan med IOGT:s vapen eller sköld eller vad symbolen nu skall kallas. Alla som varit i närheten av IOGT känner igen den även i främmande länder. Likadant är det med ODD FELLOWS tre länkar.

 

 Figuren av man eller kvinna på dörren visar var man vid behov kan uträtta dessa behov utan att bli utkastad och kallad snuskhummer. En gång stod det H eller D på dörren. Herr Gårman är också en känd symbol. Det är vid sidan av honom som man tror sig kunna korsa en gata riskfritt. Samhället har infört massor av symboler och eller piktogram under de senare åren. Varje år kommer det en del nya. Det kan ibland vara svårt att förstå vad som menas. Det finns ett trafikmärke som betyder ”Förbjudet att parkera på udda dag”. Hur tolkas det om jag parkerat på kvällen en jämn dag, då är jag felparkerad morgonen efter eller. I Spanien kan man se ett vägmärke med ordet MANGUERA som betyder slang men vad betyder märket?

 

Låt oss övergå till hieroglyfer eller kinesiska skrivtecken då har vi piktogram för det mesta.

 


RSS 2.0