Tema Talesätt: "Små smulor är också bröd"



     Bröd är och har varit viktig basföda i stora delar av världen. Brödet har också givits starka religiösa symboliska värden exempelvis ”Vårt dagliga bröd…” eller vårt aktuella ordspråk ”Små smulor är också bröd”. Bröd har vi människor framställt i 1000-tals år, alltsedan man började odla spannmål i Mesopotamien (Irak).

     Till att börja med användes spannmålen till att laga gröt, eller också rostade man kornen och åt dem hela. Man tror att det första brödet skapades genom att man rostade gröt. 2500 år f. Kr. uppfanns bakugnen i Egypten och då kunde man framställa det första brödet som var syrat, poröst och med skorpa. Säden maldes i handkvarnar.

     Under antiken åt grekerna bröd lagat på korn. Från Grekland spreds brödet till romarna, som främsta använde speltvete, besläktat med dinkelvete. I fornnordisk tid bakade man ojäst bröd av korn. Det maldes för hand och bakades direkt på en stenhäll. Brödet var mjukt och skulle ätas direkt. Kristendomens munkar ändrade brödvanorna. Bakugn infördes och därmed det jästa, gräddade brödet.

     I södra Sverige bakades mjuka, jästa rågbröd. Man använde surdeg eller jäst från öl. I mellersta Sverige bakade man främst bröd som kunde sparas (förrådsbröd).  Brödkakorna fick hål i mitten, torkades, och hängdes upp på stänger under takåsen och blev knäckebröd. I norr fortsatte man med det traditionella tunnbrödet av korn. Rågen kom först på 1600-talet. Vid förtäringen ”soppades” bröd i varm eller kall vätska. Detta sker fortfarande. I Lappland kallas tunnbröd uppblött i mjölk med hjortronsylt till för ”bryta”.

    Knäckebrödet imponerade inte på skåningarna. Ett ordspråk från Småland berättar följande. ”Inte är det gott och inte mättar det, men det är bra som tidsfördriv, sa skåningen om knäckebrödet”. Förr i tiden var det viktigt att man kunde lagra brödet under lång tid. Det nordiska hårda brödet och tunnbrödet är typiska förrådsbröd som genom sin låga vattenhalt går att förvara mycket länge.

    För egen del har jag provat på att baka tunnbröd på äkta norrländskt vis med kruskavel och brödspade (på västerbottniska ”bakefjäl”) i en vedeldad stor ugn. Min fru och jag har fått diplom för detta av min unga trevliga svägerska.

Sture Larsson

Tema Talesätt: "Om inte om hade varit…"

så hade kärringen skjutit björn med eldgaffeln. I praktiken helt omöjligt av flera skäl. En kvinna fick inte gå på jakt i det gamla bondesamhället. Den sysslan var ett manligt privilegium, också i Sörmland dit uttrycket hör. Dessutom kan ingen få iväg en kula ur ett enkelt redskap, inte heller ur kvastskaft och högafflar som var vanliga vapen i andra landskap.

  Om inte om hade varit är en ganska elak kommentar just för att allt är så befängt. Någon försöker urskuldra ett tillkortakommande eller ventilera en händelse och lyssnaren säger något som i klartext betyder Prata inte strunt, det som hänt har hänt och gjort är gjort!

  Många ordspråk är mer än tusen år men talesättet Om inte om hade varit finns först i latinläroböcker från 1600-1700-talen. Sörmländske Gustaf Eriksson, 1820-94, kallade dem för skämtsamma replikskiften. Förutom torpare var han amatörfolklivsforskare i Härads socken mellan Eskilstuna och Strängnäs. Hans främsta insats var att nedteckna folklivet i Åkers och Rekarne härader.

  Tillbaka till kärringen… om hon mot förmodan skulle skjuta en björn hade hon säkert inte siktat på den här, sydd i plysch och skinn av Anne-Marie Dahl, elev vid flickskolan i Nyköping under mitten av 60-talet.




Tema Talesätt: "Friskt vågat, hälften vunnet"



Min käre vän!

Du ser fortfarande ganska frisk ut trots att du har varit på sjukhus i mer än 25 år, men vad har du vunnit? Du berättar alltid om höjdpunkterna när unga vackra sjuksköterskeelever har kommit in till dig för att träna på mun-mot-mun-metoden. Kan det vara hälften?

Tänk istället på allt det du missat. Kom nu inte med dina latinska kunskaper, jag vet att du inte kunde dansa och att du aldrig druckit alkohol. Men att Cicero sade Nemo saltat sobrius (ingen dansar nykter) är väl ingen anledning till att ligga där.

Tänk så många andra du kunde ha träffat om du inte legat. Kom ihåg- Att mister du en finns det tusen andra. Ok, det har varit tusen andra, men vad hade ni gemensamt? Mun-mot-mun och en pust luft ger väl ingen gemenskap.

Nu börjar du bli ganska åldersstigen och då skall du veta att - De synder man mest ångrar när man blir äldre är de man inte begått. Det kan ju vara sant det du alltid säger - Arbete är den drickande klassens förbannelse, men som det ser ut nu uppfyller du i stället sängtillverkarens uttryck - Alla lägger sig i vad jag gör.

Det kanske är så att du har det ganska bra där du ligger, aldrig träningsvärk, inga brännblåsor och flickorna kommer till dig. Jag slutar med ett ordspråk som kanske är det som beskriver mig bäst. Det kallas omoral när andra gör det som man själv har lust att göra. Tiden läker vad förståndet inte kan.

Krya på dig.




Tema Talesätt: "Fara å färde"



Ett par av de här varningsskyltarna kommer från Kabi-Fermenta i Strängnäs. Svavelsyra och många andra kemiska produkter är inte att leka med. Snarare är det fara å färde om man kommer för nära dem.  Fara å färde var det nog också för den som satsade sina sparpengar i Fermentaaktier när hysterin kring Refaat El Sayed var som värst.

   Det tycks finnas många problem som kan få så allvarliga konsekvenser att skribenten tar till uttrycket ”fara å färde”. En sökning på Google ger 194 000 träffar på 0,17 sekunder, vilket möjligen indikerar att användarna alltför lättvindigt utnyttjar detta talesätt som en språklig schablon. Börsanalytiker, läkemedelsförskrivare, produktutvecklare, tidtabellskonstruktörer, kommundirektörer, byggnadsprojektörer, gatuchefer och många andra ser ideligen att fara är å färde inom sina respektive gebit. Åtminstone om man ska tro på vad de skriver och säger.

   Kanske famlar man i blindo eller står på lösan sand när man i andanom faller till föga eller anar argan list på ljusan dag i jakten på att i laga ordning fatta posto vid bästa talesättet i mannaminne. Då är det verkligen fara å färde.


Tema Talesätt: "Tomma tunnor skramlar mest"



"Tomma tunnor skramlar mest" . Det talesättet är inte lätt att definiera, många betydelser finns. Har frågat runt lite grann, och fått olika tolkningar. Bland annat om hunger då det brukar skramla i den tomma magen. Fattigdom eller penningbrist - då skramlar det i den tomma börsen.

För egen del tycker jag att skryt passar bra till talesättet eller att man babblar och käbblar om ditt och datt, trots att man inte känner till så mycket. Tunnan som avbildats ovan är en strömmingstunna som ingår i de av mästerlotsen Karl-Gustav Sundström från Oxelösund insamlade föremål till "Skärgårdssamlingen".

Detta inlägg blev kort och är det sista av mej på ganska lång tid. Ska opereras i min högra hand och kommer att bli gipsad och konvalescent. Får se om jag dyker upp i vår. "Det som göms i snö, kommer upp i tö" är ju också ett talesätt.


Tema Talesätt: "Fint som snus"



”Fint som snus” lyder ett talesätt som ett positivt omdöme om någon företeelse. Snus är (fint) pulvriserad tobak och ordet kommer av tyskans ”schnauze” = nos, näsa.

Man började snusa på 1500-talet och snart nog tillverkades också snusdosor – storlek mindre, lämpliga att bäras i fickan. Bilden visar en verklig raritet - en minisnusdosa med en utsmyckning värd en rad eller två!

Dosan är gjord av läder och formad som en känd ”hattmodell”. Den har blindpressning som föreställer kejsar Napoleon - iförd tvärställd ”nappehatt” - på stegrande häst. Texten under lyder: Napoleon au Mont S:t Bernhard. En triumfens ögonblicksbild då han tågade igenom Sankt Bernhardpasset med sin här i maj 1800. Napoleon dog på S:t Helena 1821!

Att snusdosor skulle dekoreras blev särskilt på 1700-talet högsta mode. Då var det bl.a. ädelstenar, guld och elfenben som gällde. Men denna dosa av läder är nog så elegant utförd med bilden av kejsar Napoleon.

Men även proveniensen är intressant. Skalden Vilhelm von Braun (1813 - 1860) har ägt dosan. Hans gärning sammanfattas kort i Ny Ill. Sv. Litt.hist D 3. (s.498) med orden: ”Grov och onyanserad satir mot präster, generaler och ämbetsmän… ”skabrös” diktare – erotisk – plump! Men mycket populär i vissa kretsar!”.

Det stämmer väl med dosan han nyttjat. Det var nog ”snus, mus och brännvin” för hela slanten!


Tema Talesätt: "Alla är vi barn i början"



”Alla är vi barn i början” är ett gammalt talesätt som har kunnat härledas till 1665. De flesta människor har förmodligen fått höra detta uttryck någon gång när man misslyckats med en uppgift. Situationen kan vara generande, olycklig eller dyrbar. Man står där med rodnande kinder när man gjort bort sig rejält och omgivningen skrattar. Självförtroendet kan få sig en riktig knäck.

Ibland överträffar självförtroendet insikten om kunskapen. Då ger man sig på en uppgift som resulterar i något som kan likna en katastrof.

Omkring 1960 introducerades en metod att tillaga julskinkan som skulle passa den moderna människan med ont om tid. I tidningarna kunde man läsa att skinkan inte skulle kokas i timmar i gryta på spisen utan den skulle bakas i ugnen insvept i aluminiumfolie och med en instucken termometer. Den skulle garanterat bli saftig och god.

Givetvis skulle familjen pröva metoden. Hemkomna från arbetet på kvällen sattes skinkan in i ugnen. En termometer av märket Nils-Johan stack ut genom folien. Temperaturen steg mycket långsamt. Vid elvatiden var den nästan 75 grader. Nu gick det snett. I tidningen stod att det tog tre till fyra timmar att få skinkan klar. Vi tolkade detta att tiden räknades från det att de 75 graderna uppnåtts.

Mormor i familjen erbjöd sig att vänta ut att skinkan skulle bli klar. Hon var skeptisk till metoden med skinkan i ugnen. Vid ettiden på natten upptäcktes mormor sitta på en pall i köket sovande. Då fick skinkan komma ut i friheten. Det blev inget lyckat resultat. Kommentarerna från den erfarna husmodern till den unga var givna. Men ”alla är vi barn i början”.

Idag behöver vi inte bekymra oss om gradtal och timmar. Industrin fixar den perfekta färdigkokta skinkan. Det är endast den lustfyllda griljeringen som höjer förväntan inför julen.


RSS 2.0