Tomtens belöning - Nya träskor


Så här efter jul är tomten trött, mycket trött, mest i fötterna. Han visade mig nyss sina svulna vrister och alla skavsår. Oj, oj, oj. Som han har sprungit runt bland snälla och stygga barn i höghus, villor och stugor! Hur många steg det blivit är osäkert, han saknar stegmätare, men skorna är i alla fall helt nedslitna.

Min tomte, som vanligtvis vaktar gårdar och husdjur, bär inga moderna springskor. Han travar helst runt i gamla av trä, de som en gång fanns i det antika Rom och för flera hundra år sedan var typiska för Skåne och Halland. Där tillverkades de i alträ, med hjälp av särskilda håljärn. Under 1700-talet blev träskorna populära i resten av landet. (Fler exempel på folklig tillverkning av skodon är skinnmockasiner i Särna och näverskor i finnbygderna.)

Jag ska ge tomten nya träskor. Visst kommer julklappen lite sent men ändå… Han har länge drömt om ett par från Nederländerna.

Vilken lycka när jag fann det här begagnade på Raspen, just holländska! På den svarta ovansidan syns en stiliserad blomma och över vristen finns ett mässingsband. Skorna har använts vid folkdansuppvisningar och finns säkert inte att köpa nya.

Tomten är värd dem! (Kan det vara en förmildrande omständighet när stölden uppdagas?)


Tomtens belöning - Ett glas öl


Det är jobbigt att vara tomte på julafton. Varma röda kläder, tung packning och långa sträckor att köra. Dessutom ska ju kvällstidningen inköpas, medan barnen väntar med glittrande ögon vid granen (numera kanske vid datorskärmen eller mobilen).

Sedan 1930-talet är den fryntlige anglosaxiske jultomten (Santa Claus) iförd röda kläder och bär en Coca-Cola-flaska i handen. Svenskättlingen Haddon Sundblom stod för formgivningen, sannolikt rikligt belönad för denna prestation. Inte bara med gratis Coca-Cola resten av livet.

Den svenske, gråklädde tomten fnyser säkert åt sådant blask. Nej, starkare grejer ska det vara, åtminstone synes så ibland vara fallet med de gatutomtar som pinar omgivningen med illalåtande julmusik. Och även mer modesta hemmatomtar på vår breddgrad tar sig säkerligen hellre ett glas öl som belöning efter dagens värv. Om de har riktig tur serveras den ädla brygden  i en grön bukig sejdel, som efter hertig Karls modell från 1580-talet rekonstruerats och kopierats på Reijmyre glasbruk – och kan inhandlas på Nyköpingshus.

Hasse Alfredson sjöng att han hoppades att ”barna ändå får ett glas öl”. Vi instämmer, och utökar denna önskan till att omfatta även tomten. Han är i regel värd denna belöning.


Tomtens belöning - God sömn


Tomten har ju som bekant en hel del att styra med i juletider. Hög arbetsbelastning, inte bara under julaftonen utan även all planering som ska fungera. Det är därför han tvingas till att börja allt tidigare för varje år.
Han får sätta igång redan i september, oktober. Vet inte om han har så mycket hjälp av Nissarna heller, de flesta människor sätter sin tilltro till Tomtefar och litar bara på honom.

Personligen så är jag nära nog att bojkotta nästan allt vad julen är, men om det kan vi tala en annan
gång, kanske.

Åter till den stackars Tomten, när han på julafton är klar med jobbet, är den största belöningen till honom att han får krypa ner i en skön säng och vila ordentligt. Denna rödmålade utdragssäng med uppsvängd rygg, raka gavlar, avsmalnande benen. Ryggens kant skulpterad, målad i grönt, kant med horisontella snitt i två rader. Blomstergirland målade på ryggen i grönt, vitt rött och gult. Bäddad med mjuka bolstrar, kuddar och täcken blir det skönt att vila ut.

God Natt kära Tomten. Vila Dej riktigt ordenligt, för nästa år är det samma slit som väntar.

Sov Gott. GOD JUL.


Tomtens belöning - En tomtes funderingar


Jag går i strejk om jag som belöning för slitet med julklappar och allt det andra enbart skall få en karott med kall gröt. Disneys tomtar har förstört för oss verkliga och overkliga tomtar. Visst har vi en verkstad men den är så omodern att vi inte ens har rutig färg. Inte har vi några flygande renar, vi svenska tomtar får bära vår säck själva. Vi har i alla fall en fördel framför Disneys tomtar, vi slipper att rutscha ner genom skorstenen.

Jag älskar varm gröt tänk om man satte ut en gryta och gjorde upp en liten eld då skulle det ju vara möjligt att värma gröten. Nu är det väl någon som säger att en stor belöning är att se alla glittrande barnaögon, jodå det är en belöning, men gråtande ungar då deras ögon glittrar inte av någon glädje. Det var bättre förr innan man hade uppfunnit de här dumheterna med julklappar. Då kunde man hålla sig vaken, se månen rullande över taken. Sitta och fundera på en gåta, nu är man trött så man vill gråta.

Grytan på bilden skulle passa åt en tomte. Den är trebent och av koppar och kan sättas över en brasa. Någon dokumentation om när, var och hur grytan kom till muséet finns inte. Om någon skulle vara intresserad av trebent gjutjärnsgryta kan man rekommendera en afrikansk potjiegryta. Grytan kan användas till både kok och bak.


Tomtens belöning - Klassisk gröt

Idag får vi besök av en ny bloggare! Siv Carlsson följde med till en av seniorbloggens träffar i Sörmlands museums föremålsmagasin "Raspen". Här kommer hennes premiärinlägg! Vem vet, hon kanske dyker upp fler gånger?



Hej tomtegubbar slå i glasen och låt oss lustiga vara,
en liten tid vi leva här med mycket möda och stort besvär.
 
Att ställa ut en skål med gröt till tomten, är något han blir glad för. Kanske har han blivit bjuden på gröt ur denna skål som är tillverkad av björkträ med yxa och stämjärn. Denna skål är skänkt av Karolina Kristina Lagerbielke Lästringe Södermanland född 1865.
 
Tomten har lämnat ut sitt recept på risgrynsgröt som han vill ha den: 
 
Risgrynsgröt
 
1/2 liter ris
1 1/2 liter mjölk
1/2 liter grädde
 
Häll riset och mjölken i en stor grötgryta och koka på svag värme ungefär en halvtimme. Rör sedan ner grädden och koka ytterligare en halvtimme.
Servera med en stor smörklick i mitten och en näve socker och mycket kanel.

Den här gröten ger extra mycket kraft. Glöm ej smöret för annars kan tomten bli vred och ställa till med en massa hyss.

/Siv Carlsson

Tomtens belöning - Nykterhetslöfte på skön kudde

Jultomten är en figur som enligt traditionen även har lekamliga behov.

Efter väl förrättat värv ska jultomten belönas med gröt. Det ska vara sötgröt vilket innebär risgrynsgröt med mycket socker och en klick smör. Inom olika kulturformer inkl media skildras också jultomtens dryckesvanor. Här beskrivs ofta hur jultomten dricker alkohol före, under och efter sin tjänsteutövning. Verkligen inte lämpligt med tanke på alla barn som tomten förväntas lyckliggöra. Naturligtvis kan berusningen även leda till vissa svårigheter att utföra uppdragen som julklappsutdelare. Nu får vi hoppas att supandet är säsongsrelaterat. Annars är det många tomtar som har ett tydligt riskbruk av alkohol.

När Viktor Rydberg i april1881 publicerade dikten ”Tomten” med illustrationer av Jenny Nyström var det äldre tiders ”skuggbonde” som var förebild. Ett gråhårigt väsen som vakade över gård, människor och djur och med bostad på höskullen. Någon gröt- eller brännvinsbelöning nämns inte i den dikt vars text och illustrationer är en svensk klassiker.

Med tanke på jultomtens intensiva säsongsarbete behöver han en lång viloperiod innan det blir dags att starta förberedelserna inför nästa jul. Jag tänkte då att en vacker kudde med röd bård skulle bli en lämplig belöning att luta huvudet mot. I förrådet gjorde jag fyndet som kommer från oscarianska rummet i Gamla Residenset. Motivet är en flicka som sitter på en stol framför ett bord. Kudden är handbroderad i korssöm. Materialet är ylle och silke.

Dessvärre är kudden inte i bästa skick. ”Blekt. Flera ulltrådar helt bortnötta. Påsytt rött linne på baksidan, en stor reva som är lagad med rött kläde och textillim” – så beskrivs tillståndet.

Mot denna bakgrund tänker jag uppvakta jultomten med en sprillans ny dunkudde.

Så får han nöja sig med att ligga och beundra den gamla kudden, avge nykterhetslöften och sväva ut i egostärkande tankar och drömmar kring framtida stordåd.

/Lars-Eric Antonsson


Tomtens belöning - Lutfisk?

Nu är det inte många dagar kvar till julafton! Det är hög tid att planera för tomtens belöning. Kanske får du några bra tips i veckans inlägg, temat är tomtens belöning. Har du några egna tips? Kommentera gärna!

Senare i veckan får seniorbloggen besök av en ny bloggare. Håll utkik!



Jag satte ut några gäddryssjor i Axalaviken i Likstammen under gäddleken för några år sedan. Jag har tillgång till fiskevatten där. Det gick bra. Varje dag under en veckas tid fick jag ett par tre stora gäddor. Det blev nästan för mycket och då kom jag på att göra ett försök med att torka gäddorna. Jag tog bort ryggbenet och spilade upp dem och hängde dem ute på en södervägg. Inga problem med flugor. Gäddorna torkade och blev som hårda flak.

När det lackade mot jul det året gjorde jag lutfisk av de torkade gäddorna. Jag lade dem i blöt i början på december och behandlade dem sedan med soda och kalk med efterföljande urvattning. Men vad har det här med tomtens belöning att göra? Jo, under många år agerade jag tomte på julafton i några granngårdar här i trakten. Barnen blev glada men lite skrämda också. Jag hade fått låna en tomtedräkt från min granne. Den var från Amerika och var stor och pompös. Barna tyckte nog att det var lite för mycket tomte!

Enligt Wikipedia tillverkas lutfisk av långa och sej, men tidigare gjorde man lutfisk på torsk, gädda, gös, braxen, lake och sik.

Själv är jag mycket förtjust i lutfisk. Så när jag kuskat runt på julafton kring granngårdarna och skrämt barn så fick jag njuta av min egenhändigt tillverkade lutfisk på gädda. Jättegott! Det var tomtens belöning!

Det föremål jag valt i samlingarna är en dubbelryssja som skänkts av Karin Ögren, Högskär, och som använts av Karl Jonsson, Oxelösund.


RSS 2.0