Väder: Temperaturen är viktig…

 

 

Bland sakerna i Museets samlingar finns denna fina termometer - infattad i en marmorhållare. Temperaturen är traditionellt en av de viktigaste faktorerna i vädersammanhang och därför valde jag det här föremålet.

 

Det vi kallar temperatur är fysikaliskt en molekylrörelse – ju snabbare rörelse desto högre temperatur. Tidigare fanns ingen metod att mäta temperaturen. Galileo uppfann ”termometern” först i slutet på 1500-talet, men det saknades fortfarande vettiga temperaturskalor. Daniel Gabriel Fahrenheit med flera utvecklade senare olika temperaturskalor. Fahrenheit-skalan används fortfarande i en del länder, som ex vis USA.

 

Den temperaturskala vi känner bäst idag, utvecklades av Uppsalasonen Anders Celsius år 1741. Han var egentligen astronom, men blev kanske mest känd för sina meteorologiska insatser. Den skala han tog fram visade 0 grader vid vattnets kokpunkt och 100 grader vid vattnets fryspunkt och kallades centigradskalan. Några år efter Celsius död år 1744 vände man på skalan, så att den kom att se ut som idag. Vattnets fryspunkt blev 0 grader och dess kokpunkt 100 grader. Troligen var det någon av Vetenskapsakademins instrumentmakare som kom på den idén, men vi kallar ändå skalan för grader Celsius.

 

Lufttemperaturen utomhus varierar kraftigt, både lokalt och globalt. Dessutom varierar den över dygnet och över året. Jordens poler tillhör de kallaste områdena. Sydpolen är kallast med en månadsmedeltemperatur på -60 grader C medan nordpolen ”bara” har -33 grader C. Medeltemperaturen den varmaste månaden vid sydpolen är -28 grader C och vid nordpolen är den 0 grader C.

I sydligaste Sverige är medeltemperaturen den kallaste månaden 0 grader C och 16 – 17 grader C den varmaste månaden. I norra norrlands inland är motsvarande siffror -15 grader C och 12 – 13 grader C.

 

Sverige har ett tempererat klimat, vilket innebär att vi har stora skillnader i temperatur mellan sommar och vinter. Vi märker tydligt om vi går ut och det är +25 grader C eller om det är -25 grader C. Temperaturen borde alltså vara en viktig väderparameter, som vi gärna vill ta reda på innan vi går ut.

 

 

Väder: Barometer

 

 

Det var ett Herrans oväder, var det någon som sa. Ja visst är det ett oherrans väder, blev svaret. Jag har alltid varit intresserad av vädret. Väderbiten skulle man kanske kunna säga men det är ju bara rospiggar som är väderbitna . När jag fyllde år nyligen fick jag en elektronisk väderstation som jag har utanför fönstret. Den mäter vindhastighet, nederbörd, lufttryck, temperatur och luftfuktighet kontinuerligt. Själva stationen är placerad utomhus och står i trådlös förbindelse med en liten mottagarenhet som jag har vid sängen. Så innan jag kliver upp på morgonen kan jag läsa av alla väderparametrarna och kan då avgöra om det någon ide att stiga upp eller om jag ska somna om.

 

Som föremål till tema Väder valde jag en barometer i museets samlingar. Det är en så kallad aneroidbarometer som används för att mäta det atmosfäriska lufttrycket. Den består av en lufttät och evakuerad flexibel metalldosa som trycks ihop eller expanderar beroende på det omgivande lufttrycket. Rörelsen överförs till en visare och en skala. Barometern är skänkt av Gustaf Malcolm Lilliehöök på Svärdsta säteri. Han var född 1884 och vann guldmedalj i modern femkamp vid olympiska spelen i Stockholm 1912. Att han var namne med min vän och granne Malcolm Lilliehöök är ju en lustighet i sammanhanget.

 

Jag har faktiskt en liknande barometer som hänger på väggen. Den tillhörde min far och hängde i farstun hemma när jag var liten. Jag gick ofta och knackade på den för att se om det var stigande eller fallande lufttryck. Jag fick den sedan av min mor som present när jag fyllde 45 år.

 

 

Väder: Parasoll och fideikommis

 

I orienten var parasollet under forntiden en värdighetssymbol som hölls över förnäma personer för att visa deras dignitet i samhället, en klassmarkör helt enkelt.

 

Samma status som klassmarkör kom parasollet att få senare i Europa där det framför allt bars av överklassens kvinnor för att skydda hyn och huden mot solen och solbränna. Hudens och hyns färg var ett klasstecken. Brunbränd blev arbetarklassen, bleka de förnäma som inte behövde arbeta ute på åkrarna för sin försörjning.

 

Parasollet på bilden är tillverkat i mitten på 1800-talet i vitt siden överdraget med svart tyllspets och med en rak elfenbenskrycka som kronan på verket och har tillhört släkten Sparre på Arnö gods strax söder om Nyköping

 

Godset bildades av Ture Eriksson Sparre efter reformationen på 1500-talet genom sammanslagning av ett antal mindre gårdar och har sedan dess av och till varit i släkten Sparres ägo innan det såldes på 1960-talet och till största delen övertogs av Nyköpings kommun. I slutet av 1700-talet gjordes Arnö till fideikommiss för ryttmästaren Fredric Ulrik Sparre av Rossvik och det är i dennes släkt som fideikommisset sedan gått fram till försäljningen 1967.

 

Väder avser tillstånd, eller aktiviteten hos fenomen under korta tidsperioder, timmar eller dagar. Väderlek omfattar den tid över vilken de flesta prognoser om vädret ställs. Klimat däremot avser statistiska egenskaper hos vädret över längre tidsperioder. Enkelt uttryck kan man säga att klimat är vädrets historia.

 

Just nu pågår FN:s klimatkonferens i NewYork och efter fiaskot i Köpenhamn för fem år sedan ställs nu hoppet till att världens stats- och regeringschefer på klimattoppmötet ska förbereda och sondera förutsättningarna för ett bindande globalt avtal inför det stora mötet i Paris om ett år. Om inte? Finns det i så fall något hopp om att temperaturökningen på jorden skulle kunna hejdas och livsbetingelserna på jorden inte allvarligt försämras?


Ordet parasoll kommer ursprungligen från latinet och betyder avvärja och sol.
Fideikommiss kommer också från latinet och betyder ”anförtrott på heder och samvete” och är en egendom som inte kan säljas utan måste gå i arv. Huvudsyftet med en fideikommissbildning var att säkerställa att egendomen övergick till nästa generation utan att delas upp eller minska.

 

En äldre form av parasoll kallades en-tous-cas vilket på franska betyder för varje fall och som då är ett äldre ord för ett slags större parasoll som kan tjäna både som sol- och regnskydd.

 

Låt oss hoppas att toppmötet i Paris kan enas om detta stora parasoll i form av ett globalt bindande avtal som avvärjer temperaturhöjningar och som anförtros på heder och samvete till nästa generationer att förvalta i syfte att förhindra försämrade livsbetingelser för kommande generationer.

 

Gör jorden till ett fideikommiss!

 

 

Väder: en 90-årig historia i radio

 

 

Bildens radiomottagare har inte mycket gemensamt med nutida motsvarigheter.

Den här långvågsmottagaren, som kan vara från 1924, är försedd med radiorör (dioder) som förstärker ljudet. Strömförsörjningen fixades med 2 – 3 torrbatterier och antenntråden fästes ”högt upp i ett träd eller i flaggstången”.

 

Väderrapporter i svensk radio hade premiär den 19 feb 1924. För 90 år sedan genomfördes försökssändningar med rundradio över Stockholmsområdet. I en sådan sändning ingick den första väderleksrapporten för huvudstaden enligt följande: ”Nordlig vind, frisk i kustbandet, eljest svagare. Sannolikt uppehållsväder och några grader under fryspunkten”.

 

En radiohistoria från min västgötska hemby daterad i slutet av 20-talet.

AB Radiotjänst hade startat sina sändningar 1925 och Johan H hade tidigt skaffat sig en mottagare. Några grannar hade inbjudits att lyssna på underverket. Sändningstiden var begränsad till ett par timmar under kvällstid. När sändningen var slut för dagen ville gubbarna inte gå hem utan satt kvar framför apparaten och lyssnade på bruset. Johan gick till sängs och när han vaknade till efter några timmar satt grannarna fortfarande kvar. När Johan försynt undrade om de hade hört något meddelade gubbarna att det kanske var dags att gå hem –

” för dä börjar ju ändå avta”.

 

För egen del är jag en riktig vädernörd. Dagligen tar jag del av prognoser från såväl SMHI som norska YR. Väderutsikterna inför kommande golfrundor väcker ständigt mitt intresse. Mitt intryck är att prognoserna blir allt bättre även om regn eller uppehåll kan slå fel på några timmar. Visste ni för övrigt att SMHI, som utlokaliserades till Norrköping från Stockholm i början av 70-talet, har högst prognosträffsäkerhet för just Norrköpingsområdet?

 

 

Vädret: Att hålla koll

 

 

Lufttrycket kan vara avgörande i många situationer. Det har man vetat länge, men det gäller att också kontrollera trycket om man vill göra prognos på vädret. Barometer är ett av de mest användbara och värdefulla instrument för att förutse väderhändelser.

 

I museets samlingar finns den här avbildade kvicksilverbarometern. Glasröret med kvicksilver är monterat på en ekbräda och längst upp finns en skala tryckt på papper. Instrumentet är en meter långt! I dokumentationen står som tillverkare namnet Gustav Nilsson men uppgift om tillverkningsår saknas. Uppfinnare av barometern anses vara en assistent till Galileo med namnet Evangelista Torricelli – en italiensk fysiker - och det ska ha skett redan 1644.

 

Nu släpade jag och min fru ingen barometer med på vår skådarresa till Skåne, som vi gjorde första veckan i september. Förhoppningen var att någon dag under veckan vid Falsterbo få se ansamlingar av utsträckande fåglar, vilket kan vara ett av naturen stort regisserat skådespel. Men hela veckan låg ett stabilt högtryck över landet som medförde ett vackert sensommarväder med dagstemperatur på 20 grader och däröver. Vid högtrycksbetonat väder är det få flyttfåglar som rastar, orienteringsförhållandena är goda och de flyger på hög höjd. Omvänt blir det vid motvind, låga moln och dis. Då tvingas de ner på energikrävande låg höjd och det blir kortare flygsträckor. Det leder till att flyttfåglar kan ansamlas i stor mängd just vid uddar som fallet är vid Falsterbonabben. Nu var det tomt på den klassiska fågellokalen förutom kikarförsedda fågelskådare.

 

Idag behöver man inte bära med sig väderinstrument. Man får bekvämt prognoser från SMHI, men vi hade ingen Iphone för sökning på internet. Saknade av badkläder blev också påtaglig när vi såg alla människor njuta längs Skånes härliga sandstränder.

 

 

Vädret: Är som det är med eller utan spådomar.

 

 

Om vi inte haft väder hade vi haft mindre att prata om. I alla tider har vädret varit ett diskussionsämne och något att reta sig på. Redan de gamla babylonierna hade åsikter om detta fenomen. De skrev en förlaga till Bondepraktikan för 3000 år sedan. Bondepraktikans kunskaper och uttryck används ännu. Om Anders braskar så är det någon annan som slaskar. Min mormor hade ett uttryck, om östan sol sken på västan moln så blev det regn innan kvällen. Mitt minne är så dåligt så jag kommer inte ihåg om det stämde. Det var alltid soligt och varmt när jag var hos mormor. Inte på vintern förstås men då var man mest inne och spelade Tolva, Mas eller grammofon. Lantbrukare har alltid haft åsikter om vädret. Inget regn, ger ersättning för missväxt. För mycket regn, regnskadeersättning. Kanonväder, ersättning för utslitna skördemaskiner. Någon gång kunde det bli ganska lagom av allt men då blev det ingen extra ersättning.

 

Ibland har jag undrat hur SMHI gissar sig till vädret vi skall få. Jag vet att de har stora datorer till sin hjälp men ibland blir det i alla fall helt fel. Är det som vanlig datafel eller har felet befunnit sig mellan stolens ryggstöd och tangentbord. Jag tror inte att SMHI har använt sig av den enarmade banditen på bilden för att förutsäga kommande dagars väder. Tre apelsiner = stabilt högtryck.

 

Banditen på bilden beslagtog polisen i Eskilstuna på en illegal spelklubb. Om det är en riggad eller ärlig bandit framgår inte av dokumentationen.

 

Förresten var det en fin sommar i år.

 

 

 

 


Väder: Parasoll

 
 

Vilken sommar vi haft! Jag önskar att jag haft ett parasoll då.

 

Parasollets historia är lång. Redan under forntiden hade man sådana i Orienten. Nere i Europa kom det till användning på 1500-talet och här i Sverige på slutet av 1800-talet enligt ordboken. Hopfällbara fanns på 1600-talet. Ordet parasoll kommer av franskans solskärm.

 

Men jag undrar om inte Ulla Winblad hade parasoll på 1700-talet. I en bok av Ernst Brunner om Carl Michael Bellmans liv, beskrivs Stockholm i mustig text. Där finns vindruvor och mullbärsträd, så klimatet var kanske varmare då och ett parasoll kunde vara bra att ha.

 

Detta parasoll är från tiden 1860-1880. Det är av vitt brokadsiden, blommönstrat, fodrat med rosa siden. Kantad med en silkesfrans (100 mm) samt vid doppskon. Trästomme, 300 mm länga spröt och hållare av metall. Doppsko och krycka format som en lyra av ben samt snidat mönster. Ledbart skaft. Gåva från Britta Norén.

 

Doppsko är det skydd som sätts på käppar och paraplyer för att skydda det, då man sätter ner det mot marken. Kollade lite på nätet. Man har hittat en gammal doppsko i kvarteret Åkroken vid utgrävningarna. Den är utformad som en pigg och följer skaftet en bit upp och skruvades förmodligen fast. Jag har sett senare exemplar av dessa käppar med doppsko av metall, gummiskydden är ju av yngre datum. Hos ovannämnde Bellman kan man höra talas om spanskrör, vilket motsvarar käppen idag. De var ofta gjorda av bamburör. I gamla bouppteckningar har jag också hittat spanskrör och var mäkta konfunderad innan jag fick förklaringen.

 

 

RSS 2.0