Val: Rosa är den nya innefärgen

 

 


1921 hölls det första valet till Sveriges riksdag där kvinnor hade rösträtt och kvinnorna skrev historia. Efter höstens riksdagsval i Sverige kan så många som nio partier komma att representera svenska väljare, däribland och ett nytt politiskt parti, Feministiskt Initiativ. I höst nära hundra år efter rösträttsdebuten skriver kanske Sveriges kvinnor, representerade av Feministiskt initiativ, historia igen. Rosa är den nya färgen, innefärgen, gröna den gamla, utefärgen. Centerpartiet kan ha skrivit sin historia. Partiet balanserar i opinionsmätningarna på fyraprocentsspärren och kan riskera att inte få någon plats i Sveriges riksdag.


Centerpartiet bildades 1913 som Bondeförbundet och var ett intresseparti för landsbygdens. Efterhand breddade man sin politik till att omfatta hela det politiska fältet och partiet fick en mer liberal prägel. Efter 1960-talet tog partiet tydlig ställning som ett icke-socialistiskt parti och förespråkar idag en borgerlig politik som alliansparti i den sittande borgerliga regeringen.


Partiets kvinnliga ledare försöker åter bredda det politiska fältet och nå nya väljargrupper men den gröna pennan skrev ett partiprogram som skrämde bort väljarna. Nu ska partiet vara ett närodlat parti, kanske för att återigen försöka nå nya väljare. Innetrenden i storstäderna är att odla sin egen mat på balkongen i koloniträdgården eller på taket. Centerpartiet ett parti för månskensbönderna?


Den gröna färgen kan kanske åter blir en innefärg och centerpartiets reklampenna från år 2000 få göra tjänst igen genom att skriva på partiets framtid hundra år efter partiets bildande.

 

 

Val: Valet 1973 resulterade i lotteririksdag

 

 

Bildens tombola tillhör samling IOGT och kommer från nykterhetslogen Alphyddan i Bettna. Tombolans järncylinder i blågrön färg är från ca 1920 medan träställningen troligen är yngre. Många års lotteriverksamhet gav säkert nödvändiga tillskott till föreningskassan.   

 

Vad har då tombolan att göra med ett riksdagsval? Det förefaller onekligen långsökt men är högst relevant. I Sverige ändrades valsättet till riksdagen från valet 1970. Den tidigare uppdelningen i tvåkammarriksdag ersattes av en kammare med 350 ledamöter. Gemensam valdag infördes också för samtliga allmänna val dvs till Riksdagen, kommuner och landsting.

 

Det första valet gick enligt ritningarna. Socialdemokraterna (S) kunde fortsätta i regeringsställning med stöd av vänsterpartiet kommunisterna (VPK). Men 1973 blev valresultatet oavgjort – det socialistiska blocket S + VPK fick 175 mandat medan det borgerliga blocket C+Fp+M fick ihop exakt lika många mandat. Centerledaren Fälldin ansåg att regeringen borde avgå men statsminister Palme valde att sitta kvar. Som en randanmärkning bör påpekas att Riksdagen vid denna tid endast innehöll fem partier mot nuvarande åtta.

 

Hur kunde lotteririksdagen uppstå? Trots att frågan om ändrade grundlagar utretts minst sagt grundligt, först i Författningsutredningen 1954 - 1963 och därefter i Grundlagsberedningen från 1966 hade frågan om antalet riksdagsmandat inte beaktats. En förklaring kan vara att frågan ansågs mindre viktig med tanke på att socialdemokraterna innehaft regeringsmakten sedan 1932. Det ingick inte i självbilden att man kunde förlora och dessutom kunde man ju sitta kvar om det skulle bli oavgjort.

 

Att 350 är jämnt delbart med två blev dock tydligt efter valet 1973. Det jämna resultatet ledde fram till ett ökat inslag av kompromisser men i ett antal fall fick lotten avgöra vilket beslut Riksdagen skulle fatta. Detta bidrog knappast till att öka förtroendet för det politiska systemet. Två ledamöter, en från vardera blocket,  samlades på talmanspodiet och drog vinst- eller nitlott. Under riksmötet 1975/76 avgjorde lotten 79 av totalt 1 150 voteringar, det vill säga 6,9 procent. Av dessa 79 lottdragningar vann det socialistiska blocket 39 gånger och det borgerliga blocket 40 gånger. Från 1976/77 års riksmöte eliminerades risken för ett oavgjort valresultat. Då infördes nuvarande regelverk med 349 ledamöter i kammaren .

 

 

Val: Grön ungdom

 
 

Val i livet görs ofta när man fortfarande är grön ungdom. Nu är det väl inte det vi ska koncentrera oss på till hösten.Miljöpartiet bildades 1981 och har i år gjort stora framsteg i EU-valet. De har en stor roll för hur vår regeringsbildning kommer att se ut efter valet.

 

Bilden jag fick på museet är en liten reklamlapp med visdomsord. På framsidan står det ”byt livsstil. Inte klimat”  och på baksidan ”det är bråttom men inte för sent”. Reklamen kommer från år 2000 och finns med i Valrörelsen för Sörmland det året.

 

Grön ungdom har en hemsida med sina mål och drömmar, där medmänsklighet och miljö lyser igenom. När jag själv var grön ungdom, så bodde vi på landet. Det där att jobba i lantbruket ansågs som lite nedsättande. Idealet för oss flickor var den perfekta stadstjejen med högklackat, målade naglar och touperat hår i svinrygg. Att då försöka snygga till sig inför danserna och klä sig i nylonstrumpor, stövlar och högklackat med i handväskan och sen ta sig till bussen vid landsvägen, vintertid i snöstorm, var inte så lätt. Men det skulle gå! Och det gjorde det. Bussarna gick till danserna i Vrena Folkets Hus, Träffen i Nyköping och Cupol i Oxelösund och åter på natten med oss så vi kom hem helskinnade.

 

Somrarna jobbade man med att hjälpa till i lantbruket det man kunde. Några somrar arbetade jag hos trädgårdsmästare för att rensa i landen och plocka bär (utan nagellack). Grönt var det överallt med ogräs och ungdom var man, så det kan man också lägga in i begreppet Grön Ungdom.

 

 

Val: Valresultatet blev vänstertrafik, men…

 

 

Ämnet för dagen är ”val”. I museets samlingar hittade jag ett gammalt dokument från 1960-talet som hade titeln ”Så här umgås vi i trafiken från dagen H i Nyköping; med omdöme och gott humör – Lycka till.”

 

Förslag om införande av högertrafik i Sverige hade framförts ett stort antal gånger i Sveriges Riksdag från 1930-talet fram till 1954.

 

Jag drar mig till minnes att jag som liten var med mina föräldrar, som röstade på, om det skulle vara höger- eller vänstertrafik i Sverige. Året var 1955 och Sverige var delat i två läger – kommittén för högertrafikfolket och vänstertrafikkommittén propagerade för sina respektive åsikter. Senare under året – den 16 oktober fick svenska folket säga sitt i en folkomröstning. Resultatet blev en överväldigande majoritet för vänstertrafik med 82,9 %. Högertrafiksidan fick bara 15,5 %.

 

Trots detta beslutade Sveriges Riksdag den 10 maj 1963 - med stor majoritet - att Sverige skulle gå över till högertrafik 1967. Partierna var fortfarande splittrade, men man hade länge argumenterat för övergång till högertrafik samt att ingen ny folkomröstning skulle genomföras. Statsminister Tage Erlander betonade att den tidigare folkomröstningen bara var rådgivande.

 

Ett stort arbete tog vid för att bygga om vägar och fordon. Informationen till allmänheten var omfattande och vi fick t ex höra Rock-Boris sjunga ”Håll dig till höger, Svensson”. Det snedställda H:et, som ritats av Sten Kindgren, blev en symbol för all information och mängder med informationsmaterial och skyltar med H:et producerades.

 

Söndagsmorgonen den 3 september 1967 klockan 04.50 stoppades all trafik i hela Sverige, för att sedan stå stilla i 10 minuter. Därefter skulle alla försiktigt köra över på höger sida och starta igen kl 05.00. Under den tiden behövde bilisterna även ta av de svarta tejpar som var klistrade på de asymmetriska halvljusen.

 

En stor mängd skyltar med H:et var uppsatta kring alla vägar, som en påminnelse till trafikanterna. Den tidens stora bilradiopratare CeGe Hammarlund, ledde direktsändning i radio under hela övergången.

 

Själv befann jag mig i Södertälje centrum på förmiddagen den 4 september 1967. Många hade svårt med det nya sättet att köra bil. Jag kommer speciellt ihåg en taxi, som skulle köra in på en gata med trafikdelare. Föraren kunde inte bestämma sig för, vilken sida om stolpen han skulle välja, så han tog den ”gyllene medelvägen” och körde helt enkelt på stolpen. Det gick inte så fort, så det blev inga större konsekvenser annat än en krokig stolpe och en bucklig framvagn.

 

I dagens mediavärld skulle det säkert inte gått så enkelt att gå emot en folkomröstning – även om den formellt var rådgivande. Samtidigt är det nog bra att vi har högertrafik i Sverige idag. Frågan är om det ens skulle vara möjligt att byta från vänster- till högertrafik i dagens trafiksystem.

 


Val: Kärnväljare, marginalväljare och soffliggare

 
 

I år hålls det allmänna val i Sverige. Året kallas för ”Supervalår” eftersom det också varit EU-val i år. Vi har sex typer av val: EU-val, Riksdagsval, Landstingsval, Kommunalval, Kyrkoval och Nationella folkomröstningar och i september är det alltså Riksdagsval, Landstingsval och Kommunalval.

 

Kvinnlig rösträtt infördes i Sverige år 1919. Den verkliga kampen för införande av kvinnlig rösträtt startades dock redan runt år 1900 då Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt, LKPR, bildades. Föreningen bildades på initiativ av såväl liberala som socialdemokratiska kvinnor. Den var bara öppen för kvinnliga medlemmar och samlade kvinnor från olika politiska håll. Föreingen hade som mest17 000 medlemmar och lyckades i en stor masspetition 1913 samla in 350 000 namnunderskrifter för kvinnlig rösträtt. Vid andrakammarvalet 1917 fanns en majoritet för kvinnlig rösträtt, 1919 togs det första beslutet för allmän kvinnlig rösträtt i kommunala val och grundlagsändringen genomfördes slutgiltigt 1921.

 

Vad gäller väljare så skiljer man inom statsvetenskapen mellan olika typer av väljare. En viktig grupp för ett parti är dess kärnväljare, det vill säga de väljare som har en bestående benägenhet att rösta på just det partiet. En annan väljargrupp är de så kallade marginalväljarna. Dessa väljare karaktäriseras av att partierna och kandidaterna inte kan vara säkra på hur de kommer att rösta. I en snävare betydelse är marginalväljare de väljare som vid två på varandra följande val har rösträtt och röstar, utan att rösta på samma parti eller kandidat. Marginalväljarna kan ibland spela en avgörande roll i valutgången.

 

Två andra typer av väljare är de så kallade soffliggarna, som inte röstar överhuvudtaget, och förstagångsväljarna. Mitt val av föremål till den här bloggen innebär en varning för soffliggarna vid valet i september. Enligt museets föremålsbeskrivning så kallas den här typen av soffa för inventionssoffa.

 

 

 


Val: lågt deltagande i politiska partier

 

 

Broschyren på bilden, som innehåller partiprogram för Miljöpartiet från 2006, har letat sig in i museet och tillhör samlingen Valrörelsen i Sörmland. Programmet är relativt kortfattat och uppspaltat i 36 punkter. Inför årets val är det något mer utförligt och samlat under sju huvudrubriker.

 

Medlemsanslutningen i regeringspartierna dalar och detsamma gäller socialdemokraterna medan MP, V och SD har stigande medlemstal (uppgifter från Wikipedia - dessvärre något grumliga siffror). Under innevarande år beräknas att endast mellan 3 och 4 procent av antalet röstberättigade personer i landet är anslutna till partier. Den politiska rörelsen har under ett antal år avtagit om man ser till det sjunkande antalet medlemmar. Men det är inte hela sanningen. Genom MP, V och SD:s nu ökande medlemsanslutning kan en vändning vara på väg. Fotot på broschyrens framsida visar folk i rörelse framåt och kanske ska det symbolisera ett stigande intresse av att delta i det politiska föreningslivet.

 

Mina föräldrar var aktiva i politisk förening. Själv har jag aldrig varit medlem och det stör samvetet, eftersom jag ser det som försvagning av demokratin att allt färre deltar i den politiska processen. Finns det måhända informella kanaler t.ex via nätet där folk påverkar partiapparaterna? Min insats sträcker sig inte längre än att följa offentlig debatt och att avge röstsedel vart fjärde år. Och ärligt talat, om jag inte sett broschyren i arkivet hade nog inte ens några partiprogram blivit lästa.

 

 

Val: Att rösta är en rättighet

 

 

 

Åkroken har länge varit ett omstritt område i Nyköping. Höga vederbörande har nu efter en omfattande arkeologisk utgrävning valt att gömma Nyköpings äldsta delar under ett parkeringshus. Nästan alla affärer har man lyckats placera i utkanterna av staden. Men man har valt att ha ett parkeringshus i centrum. Men det är kanske så att man vill ha in alla avgaser och andra föroreningar så centralt som möjligt. Beslutet är kanske ett val som stöds av majoriteten av invånarna, eller?

 

Vi hade ett EU-val för lite sedan och nästan alla experter blev förvånade och kanske förskräckta över resultatet. Nu kommer nya valda in och då är det nog en hel del nya saker som skall förbjudas. Enligt beslut där nere kan vi inte köpa portugisiska apelsiner, inte köpa bananer från Madeira, tomater måsta vara runda inte avlånga, vi får bara snusa på vår egen gata. De måste ju förbjuda något så det märks att de uträttar något.

 

Och så har vi ju vårt eget riksdagsval framför oss och dessutom skall vi välja folk till landsting och kommun. Nu gäller det för kandidaterna att inte säga och göra något dumt för då kan de sabba sin egen framtid. Men rösta skall vi göra för det är en rättighet, den som inte röstar kan inte gnälla efteråt. Tänk först och rösta sen.

 

Skylten på bilden har nog suttit på ett hus som en gång fanns i hörnet av V Kvarngatan och Behmbrogatan, i så fall revs huset omkring 1930.

 

 

RSS 2.0