Vår - Träd och blommor

“SLM 30100 - Skolplansch,” Sörmlands museum, http://sokisamlingar.sormlandsmuseum.se/items/show/275698.

 

 

Bilden visar en skolplansch ur serien Träd och blommor. En bäck som porlar, sälgen med videung och de första vårblommorna, tussilago och blåsippor, har slagit ut. Förlagan är gjord av Rudolf Tupy. Planschen är 10 x 7 dm stor och gjord av papp samt tillverkad på 1930-talet. Planschen tillhörde Västra skolan i Nyköping innan den skänktes till muséet.  Alla skolbarn på den tiden blev präglade av hur våren gestaltade sig. Årstidsväxlingar ger variation under året även om inte alla månader ger samma förväntan som vårmånaderna.

 

Alla årstider har sin charm. Har du någon årstid som du tycker bäst om? Jag tycker att den korta tid på våren då luften är krispig på morgonen, vårsolen värmer på dagen och natten fortfarande är kall är en av de bästa. Visserligen kan vi klaga lite över att det är svårt att ha rätt kläder på sig, men det är övergående.

 

Krokusar, snödropp, vintergäck och svalört i trädgårdarna i all ära, de är vackra. Men i lövskogen börjar blåsipporna, anemone hepatica, komma fram under de murkna höstlöven. När du tittar närmare på den lilla sippan syns de vackra färgerna, vita ståndare och grönvita pistiller, som gör sig så fint mot de mörkt blåa kronbladen.  Kronblanden kan variera från ljusare blått till mörkt lila. När marken fyllts av den blå färgen dröjer det inte länge förrän färgen skiftar till vitt. Då tar vitsippan, anemone nemorosa, över och täcker marken.

 

Linudden är ett naturreservat som ligger öster om Nyköping/Arnö. Hit åker jag alltid i mars/april för att njuta av de tidiga vårtecknen och känna vindarna från Mellanfjärden som går att skönja mellan de kala trädstammarna i reservatet. Sörmlandsledens slinga 45:1, går genom Linuddens naturreservat. Den fortsätter genom hassellundar och blandskog ut mot Sannarsudden,  Strandstugeviken och Örsbaken. En omväxlande och vandringsvänlig ledsträcka.

 

Något som vi också möter med glädje på våren är all fågelsång. När vi går i lövskogen och tittar på marken efter vårblommorna hör vi samtidigt fågelsång från rödhake, koltrast, bofink och lövsångare och många fler. Över fälten hörs lärkan och tofsvipan. Sångsvan, tranor och gäss landar på fälten men flyttar vidare norr ut.

 

I slutet av april utbrister vi i prins Gustafs Vårsång ”Glad såsom fågeln i morgonstunden hälsar jag våren i friska natur´n, lärkan den svarar och trasten i lunden, ärlan på åker´n och orren i fur´n…..

 

Nu är det vår!

 

 

 

Vårkänslor

Vildsvinens framfart. Foto: Sven-Erik Ohlsson

 

Vad innebär egentligen ordet vårkänslor?  Det finns otaliga definitioner på temat vårkänslor och alla har vi väl fått vara med och ”luftat” vårkänslan. Att låta barn tycka till om saker och ting är ganska vanligt. Så många gånger man skrattat till de härliga ungarna i programmet Smartare än en femteklassare, med Lasse Kronér som programledare i SVT 1, när de skall förklara betydelsen av ett ord eller en sak.

Så här förklarar två grabbar, Henrik och Filip, som deltog i ett ITIS-projekt (Informationsteknik i skolan) på Söråkers skola i Timrå vad vårkänslor är för något;

 

                                                     Vårkänslor 

Fåglarna kvittrar, vattnet porlar, vinden blåser i

gräset. Blommorna luktar, gräslöken gror. Majbrasan

tänds. Och alla är glada och sjunger. Gruset spolas

av vägen. Tjohej! Nu är våren här!

 

Kan det sägas bättre! För mig har våren alltid varit förknippad med mitt första möte med min kära hustru Gertrud. Det var en snöig!! dag den 16 maj 1954 då jag, som någon slags allt i allo på Frösötornet i Jämtland, skulle möta en tjej som skulle jobba som servitris vid anläggningens café/restaurang. Ett möte som så småningom innebar att vi blev ett par och vigdes i Frösö kyrka den 10 augusti 1957. Så nu har vi ett diamantbröllop att se fram emot nästa år om vi lever och har hälsan i behåll.

 

Vårkänslorna har också de senaste 50 åren varit förknippade med den dag vi kunnat åka till sommarstugan i Tunaberg och sätta fart på vattnet. Om turen var med så gick pumpen igång vid första försöket, men många gånger efter en hel del besvär och några pumpbyten. Att få sätta spaden i jorden och förbereda sådd och plantering och räfsa ihop de sista löven och yvas över allt som i övrigt behöver fixas och åtgärdas på ett hundraårigt torp. Då var det vår!

 

Men nu, även om vi sista april firar 50-årsjubileum med tändandet av majbrasan ihop med goda vänner till familjen, känns det inte lika roligt. Det kan vi ”tacka” vildsvinen för. För några år sedan när vi kom till Rockbo, som stugan heter, möttes vi av en gräslig syn. Gräslig är för mycket sagt för där fanns inte längre något gräs. Marken var helt upplöjd efter vad vi förstod var följden av en flock vindsvins besök. Luften gick som bara ur och nu fick vi uppleva vad så många andra tomtägare i Sörmland har fått vara med om under många år.

 

Samma vildsvin som bökat upp marken i den fina skogen kring stugan och gjort den näst intill oframkomlig där vi en gång kunde plocka både bär och svamp. Så den där rätta gnistan att uppleva våren och sommarens intåg finns inte längre även om vi gärna njuter av de stunder vi är i stugan.

 

Glad vår på er och med hopp om en varm, solig och avkopplande sommar för alla och envar.

 

 

 

 

 

 


Vår: Vårdagjämning och vårblommor

“SLM 36509 40 - Skolplansch,” Sörmlands museum, http://sokisamlingar.sormlandsmuseum.se/items/show/330319.

 

Veckans tema är ”vår”. Om man vill filosofera om begreppet vår, så är det en av de fyra årstiderna som hos oss omfattar månaderna mars, april och maj. På södra halvklotet är det istället september, oktober och november - de månader vi kallar höst. Det finns ingen vedertagen internationell standard för begreppet vår. Definitionen hos oss är att dygnsmedeltemperaturen skall vara stigande och ligga mellan 0,1 och 9,9 plusgrader under sju dygn i följd. Vi säger då  att våren inträdde det första dygnet även om det blir en återgång till lägre temperaturer senare. Det finns ytterligare ett villkor och det är att våren inte kan komma före 15 februari. I Stockholmstrakten infinner sig våren normalt omkring 16 mars.

 

Den tidpunkt när dag och natt är lika långa kallas vårdagjämning. Definitionsmässigt är det dock lite mer komplicerat på grund av att bland annat ljusets brytning i atmosfären spelar in. Den så kallade vårdagjämningspunkten är egentligen inte en dag utan en tidpunkt. År 2016 var det den 20 mars kl 04:30. Om man bortser från områdena kring jordens poler så är dagarna kring vårdagjämningspunkten ungefär lika långa över hela jorden. I äldre solkalendrar räknades dessutom vårdagjämningen som nyår vilket flera länder i Asien fortfarande gör.

 

Våren står för förnyelse och pånyttfödelse och är kanske den årstid som är mest efterlängtad av alla – förutom möjligen av de som lider av pollenallergier. På våren vänds vårt halvklot allt mer mot solen - jorden värms upp och både djur och växter lockas fram.

 

En av de tidiga växter som kommer på våren är Tussilago eller Hästhovsört. Så snart tjälen går ur marken kan man se den sticka upp ur det vissnande fjolårsgräset. Det mer folkliga namnet hästhov tros syfta på att bladen liknar hästhovar. Idag är dock Tussilago ett ganska vedertaget namn. Tussilago kommer från det vetenskapliga namnet Tussilago farfara som Linné gav växten. Tussilago kan härledas till det latinska ”tussis” som betyder hosta och blomman har mycket riktigt använts som hostdämpande medicin.

 

En annan tidig vårblomma är Blåsippan som blommar strax efter Tussilagon. Linné har även här gett blomman ett vetenskapligt namn – Anemone hepatica. Blåsippan är fridlyst i delar av Sverige. Även Blåsippan har haft en medicinsk användning trots att hela växten är giftig. Inom folkmedicinen har Blåsippan använts utvärtes för att påskynda sårläkning.

 

Det är intressant att notera att båda dessa tidiga vårblommor har haft medicinska användningsområden inom folkmedicinen.

 

 

 

Vår

“SLM 22711 - Bokskydd av skinn med målade blommor,” Sörmlands museum, http://sokisamlingar.sormlandsmuseum.se/items/show/304054.

 


Vintern rasat ut bland våra fjällar drivans blommor smälta ned och dö.
Tussi-tussi-tussi-tussilago nu är våren här!
Blåsippan ute i backarna står niger och säger att nu är det vår
Vitsippa, vitsippa, vitsippa, vitsippa. Nu är våren här!
Nu ska du höra nånting som jag vill tala om, jag såg en lärka nyss och det var våren som kom.


Våren skildrad i fyra välkända svenska visor och ingenting är väl mer förknippat med svensk vår än töväder, den första tussilagon, blåsippan, vitsippan och lärkans drill.
Och vårsolen som vi vänder ansiktet mot och njuter av med ryggen lutad mot en solvärmd vägg eller sittandes på förstutrappen med kaffekoppen i hand.

 

 

 

Vår: "Vas till vackra vårblommor"



Släpp fångarna loss det är vår…
Vårvindar friska…
Uti vårsolens glans…
Vintern rasat ut…

Vår underbara tid, snart är den här, med sol och värme, med takdropp, med ljus, som vi så väl behöver efter en lång hård vinter.

Den gångna vintern har verkligen varit tuff på många sätt. Snart blir det förändring. Längtar oerhört mycket. Vill ut, ut i naturen, se på allt som gror och knoppas.

April vårmånad. En fin månad, personligen en månad av många nära och kära som fyller år. Är lycklig mamma till ett tvillingpar som för övrigt är födda samma dag som Sveriges konung, det vill säga 30 april, så den dagen har sedan de föddes varit speciell och alldeles speciellt var det när de var små. Valborgsmässoeld vid stugan, korvgrillning, tårta. Har också barnbarn som är födda i april. Ej tvillingar eller syskon.

Den i särklass bästa månaden är ändå maj, då kan vi börja gå utan strumpor och skor, alla flyttfåglarna har kommit åter och ger serenader tidiga morgnar och sena kvällar. Underbart. För alla människor är det tyvärr inte så underbart. En del får det besvärligt med allergier och måste ta mediciner. En del människor blir svårt deprimerade och kan behöva hjälp för det, som tur är finns det bra terapier.

Mitt val föll på en blomkruka av porslin från Gustafsberg i form av en björk tillverkad 1897. Skulle om jag hade en sådan skapelse använda den som vas till vackra vårblommor.


Vår: "Ta det lugnt bakom flötet!"



Mete är en vilsam syssla, särskilt nu i mars. Fisken vill inte nappa!

Våren är på väg. Solen gassar och fåglarna sjunger. Kan man önska sig något mer? Det skulle möjligtvis vara en stund på bryggan – med metspö i hand. De flesta av oss har någon gång provat detta uråldriga fiskeredskap, kanske också gjort ett eget av en 2-3 meter lång gren från sälg eller pil. Korken kom ofta från en vinflaska, sänket var en mutter och på kroken satte vi en kokt makaron. Man tänkte på daggmaskens välbefinnande redan då!

Ett sådant här enkelt metspö går att tillverka än idag och duger nog åt de minsta barnbarnen, de som ännu inte upptäckt det moderna av böjligt fibermaterial i teleskopmodell. På bilden syns ett trevligt mellanting, ett bambuspö i tre delar som skjuts in i varandra. Flötet är av frigolit.

Fiskestunden på bryggan ger bra träning i tålamod. För att få största möjliga effekt kan du strunta i att agna. Abborren och de andra fiskarna är ändå inte särskilt alerta så här tidigt på året. De brukar rata både mask och pasta. Nej, vänta med fångstförsöken till den 13 maj. Då är det Kristi Himmelfärdsdag och den första metardagen. På många håll ordnas spöfiske för både nybörjare och veteraner, med eller utan tävling, från land eller på istäckt sjö.

Den som deltar följer gammal tradition. Följande visdomsord fanns redan på 1700-talet: Christi himmels färds dag skall man meta hela dagen, så får man se vad tid på dagen det bäst nappar hela året igenom.

Minns också detta när det nappar: ”Den första fisk du får upp måste sväljas levande. Det ger god fiskelycka hela sommaren”.


Vår: "Orättvis töntstämpel"



Med den svarta Volvon prydligt parkerad intill Riksvägen sitter de där vid det uppfällda campingbordet med tillhörande stolar och dricker sitt medhavda kaffe i solskenet. Pappa med vit skjorta och slips, mamma i blommig klänning och hatt. De två barnen, en flicka och en pojke, prydligt klädda och försiktigt prövande möjligheten att få springa in i skogen ett tag. Hela familjen Svensson på vårens första bilutflykt. Blåsipporna blommar i diket och fåglarna drillar för att överrösta förbifarande Volkswagnar, Saabar (med rykande tvåtaktsmotorer) eller Oplar.

   Så ser ofta bilden ut när dagens unga filmskapare eller revymakare vill ironisera över det folkhem som tog form under 1950-talet. Tänk vad töntigt, hade folk inget bättre sätt att koppla av och uppleva naturen på!

   Jo, det hade de nog. Vårliga skogsvandringar med fågelskådning och ansträngande fjällfärder är faktiskt inget som 2000-talets trendsättare uppfunnit.  Men för 1950-talets vuxna, som vanligtvis arbetade även på lördagarna, var bilen en nyvunnen frihet att snabbt komma några mil under ett par korta söndagstimmar. Fritidskläder och specialritade rastplatser fanns inte. Man fick nöja sig med det enkla. Det hopfällbara campingsetet med bord av masonit och taburetter av stålrör med randigt bomullstyg ger onekligen en högre grad av bekvämlighet än att sprida ut familjen på tillgängliga stenar. Termosen fick behandlas försiktigt, innandömet var av ömtåligt glas.

   Så personligen tycker jag, vid närmare eftertanke, att töntstämpeln är orättvis. Kanske kommer de som om femtio år vill ironisera över 2000-talets första decennium att se med löjets glasögon på hur vi i dag använder mobiltelefonen. Det skulle kännas lika orättvist.


Vår: "Vår = Den tid på året då man tror att det skall bli en fantastisk sommar"



Det fanns en tid då våren började den 30 april, Valborgsmässoafton. Strunt samma hur vädret var – den här dagen var det vår.

För att fira att det var vår var den unge mannen iklädd ny kostym, vårkostymen. Om vädret var allt för blött kunde den unge mannen vara draperad i ett Gandhilakan (tunn ljusbeige rock). De unga damerna var klädda i den nya vårdräkten. Dräkten bestod av kjol och en jacka eller kavaj. Vad jag kommer ihåg så fanns det inga Gandhilakan för flickor. Elegant, vackert, men oj vad man kunde frysa. Men vad gjorde det, det var ju vår.

Till våren hör också sjösättning av båten. Först skall båten utrustas och göras i ordning. Plastbåtarna, som inte är riktiga båtar utan flytande badkar, behöver bara bottenmålas och en allmän upputsning med lite rubbing och vax.

En riktig båt är en träbåt, så säger i alla fall träbåtsentusiasterna, den fordrar lite mer och noggrannare behandling. Den skall skrapas, putsas, fernissas ett antal gånger, bottenmålas, drevas och andra behandlingar som jag inte kommer på nu. Till detta arbete måste det naturligtvis också finnas lite förtäring både i fast och flytande form. En mycket vanlig dryck är det så kallade bandykaffet.

När allt var klart så skulle det bli sjösättning. Plastbadkaret flöt direkt och om man inte hade micklat med dyvikan så höll båten tätt. En riktig träbåt läckte alltid som ett såll tills träet hade svällt. Ett evigt ösande var nödvändigt. Fuskade man så kunde båten sjunka eller i alla fall bli full av vatten.

En gubbe, Olle, hade alltid med sig bandykaffe när han skulle sjösätta. Olles båt var en riktig båt. När båten låg vid bryggan började Olle ösa. Om det var plaskandet från ösningen som gjorde Olle törstig vet jag inte, men han konsumerade två termosar med bandykaffe ganska snabbt. Efter några timmar kom hans fru med påfyllning. Olle låg efter ett tag på magen på bryggan och öste. Lite senare låg han utan att ösa. Tre år i sträck sjönk Olles båt, men vad gjorde det, det var ju en riktig båt.

Om Olle hade haft ett sådant öskar som det på bilden hade han kanske kunnat hålla sin båt flytande. Det hade inte varit någon fara om han hade tappat det i sjön för det är tillverkat av trä så det hade flutit bättre än Olles båt. Hela det här öskaret är skuret i ett stycke. Karet är inte lätt i sig själv och om man hade fått det alldeles fullt med vatten så hade det nog vägt 6-7 kilo.

Olle är borta sedan många år och de fantastiska somrarna är lika sällsynta som träbåtar som är täta vid sjösättningen.

Till sist vill jag redovisa en iakttagelse jag gjort. När man är ute och åker på vårkanten, när det börjar grönska på fält och ängar får man ett intryck av att allt ser nystädat ut i naturen.

Jag undrar om det samma förvillelse som att våren kommer 30 april.


Vår: "Bröllop till midsommar?"

Ja, det är våren
Ja, det är våren
som har kommit igen
och med den kärleken

Och när det är kärlek på gång då går fästman och möa ut på ängen för att ”faga” den. Att tillsammans ”räfsa lövängen på våren”, som faga betyder, använder man denna ”fästmöriva” till.

Det är en fästmansgåva av utomordentlig kvalité. Den gossen som tillverkat räfsan har lagt ned hela sin själ i verket och smyckat den med både rosetter, hjärta, knopp och zick-zackband. Han lämnade ingen möda ospard.

Nuförtiden är det på Gotland som den mesta fagningen förekommer – men säkert har några par fagat i Strängnästrakten varifrån denna räfsa kommer.

Undrar just om färgerna blått, rött och gult som räfsan är målad med betyder något särskilt. Jo, det är nog hopp, kärlek och tro i den ordningen. I sinom tid kommer det ett frieri då det har gått en lämpligt lång tid och fästmön verkar vara redo. Det blir nog bröllop till midsommar om paret är överens!


Vår: "När de första groddbladen bryter igenom ytan"



“Intet är som väntans tider, vårflodsveckor, knoppningstider, ingen maj en dager sprider som den klarnande april”. Så börjar en dikt av Eric Axel Karlfeldt.

Det är vår och då börjar den entusiastiske trädgårdsodlaren otåligt vanka omkring i väntan på att få sätta spaden i jorden. Förhoppningsvis är spaden av modernare snitt än bildens. Möjligen en ergonomiskt utformad som gör arbetet lätt som en plätt.

Redan vid jultid dyker de första frökatalogerna upp och lockar med mängder av bilder på förföriskt vackra blommor och grönsaker i otaliga varianter. Här gäller att planera för odlingarna. Det är lätt att glömma hur stor eller snarare liten odlingsplats man har. Fantasin flödar och kommande skördar hägrar. Beställningen till fröfirmorna blir ofta lång. När fröpaketen kommer med posten klappar hjärtat extra hårt.

Så kommer dagen då tjälen gått ur jorden och den reder sig, det vill säga det går att så de första fröerna. Det ligger mycket av förväntan i arbetet. Det gäller ändå att inte ha för bråttom. Det är viktigt att jordtemperaturen är den rätta annars gror inte de små stackarna. Bönor är bland det sista man sår. Det är en sann fröjd att se när jordskorpan höjer sig över fröet och när de första groddbladen bryter igenom ytan. Då är våren över och sommaren har börjat.


RSS 2.0