Vasaloppet: En folkfest

 
 

Att åka skidor har aldrig varit min favorit, men titta på går bra. Nog har jag hasat mig runt ett och annat motionsspår, men jag står gärna stilla och tar in naturen, i stället för att köra slut på kroppen. Vi tillbringade många vintrar i Vemdalen när barnen var små. Då var jag den som åkte längdskidor medan övriga familjen tog liften och åkte backe. Ett skidlopp har jag genomfört och det var i skolan. Kom tvåa av fyra om jag minns rätt. Vi fick varm choklad efteråt och en liten medalj.

 

Vasaloppet har med åren blivit en folkfest. I en hel vecka åks det skidor mellan Sälen och Mora. Jag undrar vad Gustav Vasa tänker däruppe i sin himmel. Vad har jag ställt till med? Han ställde till med mycket annat han, strider mot danske unionskungen Kristian II, reduktion av kyrkans tillgångar och så småningom införande av den lutherska läran. Det uppror som skedde i Dalarna har, från muntlig tradition och anekdoter, blivit till en berättelse om Gustavs flykt på 9 mil genom landskapet år 1521, i motsatt riktning som det nu körs.

 

Första Vasaloppet gick 1922 och det var inte i saltade och preparerade spår. Det är fantastiskt att se gamla journalfilmer på de första loppen. Där kan man snacka om prestation.

En annan prestation står Teemu Virtanen för då han åker 24 timmar i sträck, vilket motsvarar ca fem vasalopp i följd, Årefjällsloppet.

Mora-Nisse Karlsson som vann 8 Vasalopp, varav 7 i följd har sagt: ”Det är en dålig affär att åka för länge på illa vallade skidor” och det kan man nog hålla med om.

 

Denne skidåkare har en patentstickad tröja på sig. Jag minns att jag nog har tillverkat något sådant plagg. Det är ett långsamt sätt att sticka då man stickar bara varannan maska varannat varv om man förenklar beskrivningen. Det finns två sätt att sticka patentstickning. Varm blev tröjan i alla fall.

I vårt arkiv finns flera reklamskyltar från Börjes Herr- och Gossekipering. Det var en fin affär på Ö Kyrkogatan i Nyköping med bra service. Man sydde också upp måttbeställda kläder i fin kvalité och gjorde också ändringar på konfektionsplagg så att de satt perfekt på köparen. Börje Ohlsson och hustrun Iris drev affären mellan åren 1947 och 1980.

Han ska ha yttrat ”Att vi klarade oss! Jag visste inte vad jag gick på. Det ska jag ärligt erkänna men det var ju det att jag kunde branschen”.

Nu sitter vi naglade framför TV-n då VM går i Falun. Två guld, ett silver och ett brons hittills i skrivande stund. 

 

 

Vasaloppet: I fäders spår för framtids segrar

 
 

Läraren i folkskolan berättade med stor inlevelse om den spännande och fantasieggande historiska bakgrunden till det legendariska långloppet på skidor i Dalarna. Under lektionstid lyssnade vi på referat i radio från skidtävlingar. Och gymnastiken vintertid utövades förstås på skidor. Sammantaget grundlade detta mitt skidintresse.

 

Första Vasaloppet gick 1922 och sedan dess är det ett årligt evenemang med obrutet intresse. Skidlegenden Mora-Nisse Karlsson hade stora framgångar under slutet av 40-talet och början av 50-talet och vid flera av hans nio segrar lyssnade jag på radions utsändning. Tävlingen fastnade i själen och jag betraktade loppet som ett mandomsprov. Man ville ju genomföra det heroiska löpet på laggar, som de två morakarlarna gjorde 1521 när de skidade ikapp blivande kung Gustav Vasa. Han var missnöjd med att inte ha vunnit allmogens förtroende för ytterligare uppror och hjälpa honom att en gång för alla fördriva Kristian tyrann ur landet. Därför lämnade Gustav Mora och gav sig mitt i vintern iväg mot Norge. Men dalfolket ändrade sig och i Sälen var skidkarlarna ikapp honom. Nu går niomilsloppet den historiska sträckan med start i Sälen och mål i Mora.

 

Hur såg skidorna ut 1922? Vinnarens, Ernst Alm, var tillverkade på ett trävaruföretag i Ödsbyn utanför Örnsköldsvik, utsågade i massivt trä, troligen inte så olika museets björkskidor på bilden tillverkade år 1900. När jag först på 90-talet genomförde två lopp var skidorna lättare. Tredje starten slutade strax efter kontrollen i Risberg. Jag dök på huvudet och var omtöcknad i 20 minuter varpå det blev transport till Mora lasarett. Det blev ingen målgång det året under devisen i fäders spår för framtids segrar.

 

Mora-Nisse deltog i Ryssbergsloppet 1952, och vann förstås. Att man fick skididolen till detta lopp hängde nog samman med att han var gift med nyköpingsflickan Ulla-Britta Green. De gifte sig i Östra kyrkan 22 maj 1948 och nyfikna Nyköpingsbor fick se brudparet.

 

 

 

Vasaloppet: En höjdarupplevelse!

Skidtävling i Strängnäs kommun, första halvan av 1900-talet. Fotograf: Ture Ekman. Ur Sörmlands museums samlingar.

 

Dagen med stort V närmar sig med storsteg – nämligen Vasaloppet. Den söndagsmorgon när miljoner TV-tittare bara inte kan missa en av årets höjdpunkter – den magnifika och färgsprakande starten. Inte utan att det vibrerar av spänning i kroppen trots att man själv inte är på plats. Fast för mig har det aldrig varit något av en dröm att utmanas av ett av världens största skidlopp.

 

Att åka skidor är en urgammal tradition. Redan vid stenåldern sägs de brädbitarna som kan kallas skidor ha sett dagens ljus. Om det vittnar världens äldsta skidor, över 5000 år gamla, funna i byn Kalvträsk i Västerbotten. De hittades, tillsammans med en skovelliknande stav, delvis bevarade i en syrefattig myr i samband med grävning av ett dike.

 

Utvecklingen på skidfronten har i dag gått oerhört starkt framåt och jag vet faktiskt inte om det tillverkas några skidor i trä längre. Möjligen finns det några militärskidor kvar av den gamla hederliga sorten i något mobförråd eller på museum.

 

Min första upplevelse ”live” med Vasaloppet skedde under något brusiga förhållanden 1961 i Hammarstrand, som ligger i östra Jämtland, i samband med att jag köpte min första stora och tunga TV-apparat. Det var inte lätt att få till bra bilder på skärmen. En bidragande orsak till oväntade störningar tror jag att Hammarforsens kraftverk, som låg bara några hundra meter från bostaden, var. Men några företagsamma ortsbor hade sett till att det kommit upp en så kallad slavsändare på Kullstabergets topp vilket bidrog till att TV-tittande blev ganska drägligt.

 

Några direktsändningar från Vasaloppet var det inte frågan om. Sven Jerrings magnifika radioreferat var det som gällde. Men just det här året startade Sportspegeln och där kunde man se riktiga bilder från tävlingen med legendariske Sven ”Plex” Petersson som kommentator. Det var en häftig upplevelse men det skulle dröja ända till 1970 innan det blev en direktsändning – men då bara från målet.

1961 kördes Vasaloppet för 38:e gången och det var första året som starten förlades till Berga By i stället för start i centrala Sälen.

 

Första gången jag såg delar av Vasaloppet i färg var tre år senare och först 1982 satt man som ”klistrad” framför TV-skärmen då Vasaloppet för första gången sändes i sin helhet. Hela sju timmar. Efter det har jag, vad jag minns, inte missat en enda av alla TV-sända tävlingar. Vem som vann 1961? Det var Delsbograbben Daniel Johansson med Lyckseles Sture Grahn som två. Daniel var första åkare under 5 timmar, 4.45.10 blev segrartiden.

 

 

Vasaloppet: Isupptagning på vasaloppssöndagen

 

 

I början på 1950-talet var det många småbrukare i mina hemtrakter som flyttade från sina små gårdar och bosatte sig i Stockholm. Så gjorde även mina föräldrar men innan de flyttade byggde far min en sommarstuga vid vår lilla sjö för att vi skulle ha en fast punkt kvar i trakten. Familjen drog iväg till Enebyberg och min pappa började som butiksbiträde i en livsmedelsbutik på Gärdet i Stockholm. Det tycker jag var bra gjort. Själv började jag på läroverket i Stocksund norr om Stockholm. På helgerna for vi ofta ut till ”Stugan”.

 

I den stugan fanns ingen elström så uppvärmingen skedde med en vedeldad kamin och maten lagde vi på vedspisen. På sommaren var det besvär med att förvara maten så jag ordnade till en isdös i skogskanten med en rejäl hög med sågspån. Ett gammaldags isskåp lyckades jag även få tag i och på senvintern tog vi upp is ur sjön.

 

Det blev en tradition att isupptagningen skulle ske på vasaloppssöndagen det vill säga första söndagen i mars. Vi hade en batteriradio i stugan och den lyssnade vi på medan vi tog upp is. Men rapporeringen från loppet var på den tiden ganska sparsam och det förargade mig. Nu för tiden är vi ju alla med hela tiden via TV och ser det hela från alla vinklar. Det är stort!   

 

Min enda anknytning till Vasaloppet för övrigt är att vår son en gång körde det med några kompisar i samband med att han gjorde sin militärtjänst i Strängnäs. Det var ett år när det rådde mildväder så att det stod vatten i skidspåren mest hela vägen från Sälen till Mora. Att han lyckades fullfölja loppet var en bragd. Om han hade haft de raggsockor på sig som jag valde i museets samlingar då hade de blivit väldigt våta. Raggsockorna är tillverkade och skänkta av Ann-Marie von Stockenström på Ånhammar.

 

 

Vasaloppet: Bruna bromsen och vita blixten

 

 

Det är Vasaloppstider vilket ger ämnet - ”Vasaloppet”.

Min egen erfarenhet av Vasaloppet är helt obefintlig, så det gäller att hitta något som kopplar till skidor och skidåkning. När jag kikade runt i Sörmlands museums samlingar fick jag syn på ett par välbekanta militära skidor.

Enligt noteringarna är det ett par mörkbruna långfärdsskidor av trä. De har tillhört Viktor Ramstedt, som var medlem av Hemvärnet i Halla på 1950-talet. Skidorna är stämplade med en krona framför bindningen.

 

När jag själv gjorde militärtjänst vid P10 i Strängnäs i slutet på 1960-talet trodde jag inte att det skulle bli så mycket skidåkning, eftersom det dels var södra Sverige och dels ett ”motoriserat” förband. Men  vi blev ändå utrustade med skidor. Det var ett par bruna rejäla träskidor av samma modell som syns på bilden, med bindslen i form av läderremmar som drogs bakom hälen på militärkängorna. Jag undrar om det hade varit möjligt att hasa fram i Vasaloppet med den utrustningen.

 

Skidorna gick allmänt under namnet ”bruna bromsen”, vilket kan ge en antydan om ”kvalitén”.Vallningen bestod dessutom av modell enhetsvalla, det vill säga tjära, som lades på med blåslampa. Vintern 1966/1967 var ovanligt snörik och även kall, så det blev en del skidåkning. Någon tyckte till och med att det blev väl mycket skidor och kom på den briljanta idén att en avbruten skida borde göra det omöjligt att fortsätta övningen – i alla fall på skidor. Men det visade sig  nära nog omöjligt att bryta av skidorna utan att använda mycket grovt våld. De militära skidorna var av gediget virke.

 

Enligt vad jag hört utrustades de värnpliktiga senare med vita skidor. En del hade även stålkanter. Troligen gick de bättre att åka på eftersom de fick namnet ”vita blixten”. Eller också var det bara ett utslag av militär humor. Men vad jag förstått var det fortfarande tjärvalla som gällde.

 

Kanske hade det gått bättre att åka vasaloppet med vita blixten än med bruna bromsen.

 

 

 


Vasaloppet: I mitt hjärta

 
 
Bildens bambustavar har snöstoppare (trugor) av bomullstyg. De har använts av Viktor Ramstedt, medlem i Hemvärnet i Halla på 1950-talet. Sedan 2007 ingår de i museets begränsad samling av sportprylar. Klassifikationen i detta fall är dock ”militärväsen”.
 
 
De stavar som Ernst Alm använde, när han blev Vasaloppets förste segrare 1922, påminner starkt om 50-talets stavar. Ingen vidare produktutveckling där inte! Så mycket mer har hänt med utrustningen sedan dess. Från tunga träskidor till ultralätta karbonlaminatskidor med plastbelag, från bambustavar till kolfiberstavar. Och skidslipning och fluorvalla ska vi bara inte prata högt om i sammanhanget.
 
 
När seniorgruppen bestämde veckans bloggämne kom jag ihåg när jag skrev under rubriken ”På glid - I fäders spår - för framtids segrar” (febr 2012). Här vevade jag upp mig riktigt ordentligt. Skrev om härliga soliga träningsrundor på Ekensberg, endorfinkickar och drömmen om perfekta förutsättningar i Kortvasan, 30 km Oxberg – Mora, som jag då hade framför mig för tredje gången.
 
 
Hur gick då mitt sista 30 km-lopp? Jo, det funkade perfekt! Den inhyrde vallaren hade gjort ett makalöst jobb. ”Bandtraktor” i motluten och superglid som möjliggjorde mycket dubbelstakning. Efter 2 timmar och 53 minuter nådde en då 66 år gammal och omåttligt självbelåten skidmotionär målet i Mora. Det kunde inte bli mycket bättre och därför var beslutet att avsluta Vasaloppskarriären inte så svårt. Det fanns också en sjukdomshistoria, som var den fina medaljens baksida. Efter de tre genomförda loppen blev jag sjuk och två gånger kunde jag inte ställa upp, den ena gången p g a en smärtsam dubbelsidig lunginflammation.
 
 
Vasaloppsarena, som ett nio mil långt naturreservat, och Vasaloppet, som ett kulturhistoriskt och sportsligt storevenemang, har världsarvsdignitet. Det är min uppfattning. Så det så!  
 
 

Vasaloppet: Ett lopp i fäders spår för framtids segrar

 


Nära fyrahundra år efter att Gustav Vasa på sin flykt undan de danska förföljarna startade det första Vasaloppet med 116 deltagare 1922. Året därpå deltog den första kvinnan i loppet och gick i mål på tiden 10.09.42. Om det var för bra eller om det fanns andra orsaker förtäljer inte historien men året efter förbjöds kvinnor att delta med motiveringen ”att det ansågs för jobbigt” för kvinnor att delta.

 

Man kan ju hoppas att det var en av de sista gångerna som patriarkatet utövade sin makt med hänvisningen till det svaga könets fysiska förutsättningar. De svenska kvinnorna hade ett par år tidigare fått rösträtt och framtidens segrar låg inom räckhåll och 1981 tilläts kvinnor åter att delta sedan en kvinna utklädd till man blivit intervjuad i TV och avslöjad 1978.

 

Om Margit Nordin, den första kvinnan i spåret, använt ett liknande par solglasögon som fotot visar och som inköptes till en fjäll- och skidsemester i Norge 1958 kanske hon hade kunnat kamouflera sig och undvika att avslöja sitt kön. Solglasögonen, som är hopfällbara, utgörs av bruntonade celleluidplattor sammanfogade med bruna sammetsliknande textilband och fästs på ögonen med ett resårband runt nacken och för att undvika imbildning  på glasen finns små hål på sidornas celluloidplattor. För sin tid avancerade!

 


54 år av spårning i fädrens spår innan framtiden segrade 1981 och kvinnor åter tillåts delta i Vasaloppet. Undrar om någon idag skulle våga påstå att det är för jobbigt för svenska kvinnliga skidåkare att köra påfrestande lopp. Charlotte Kalla bevisar att Kvinnliga skidåkare orkar och vinner VM 2015.

 

 

 


RSS 2.0